fredag 28 mars 2014
Tatarerna på Krim och Putins Ryssland
Har Krimtatarerna anledning att känna oro?
"Ingen har kunnat visa att den ryska majoritetsbefolkningen på Krim skulle ha hotats av revolutionen i Ukraina. Däremot finns en genuin oro bland tatarerna, som räknar sig som halvöns ursprungsbefolkning och associerar ryskt styre med Sovjetunionen.", Håkan Holmberg i UNT.
På Twitter skriver Carl Bildt att han är orolig för Krimtatarernas ställning efter Rysslands anteckning. Tyvärr finns det anledning att dela Bilds oro. Vi vet vad Putins Ryssland har gjort i Tjetjenen, ett annat område med muslimsk ursprungsbefolkning. Vi vet också vilken förföljelse denna befolkningsgrupp har blivit utsatt för sedan Krim införlivades med Ryssland under slutet av 1700-talet.
Utrikesminister Carl Bildt (M)
Artikel om Krimtaterna och dess historia
I Upsala nya Tidning har Håkan Holmberg skrivit en intressant ledare om Krimtatarerna i Ukraina med rubrik:
" Krimtatarerna förlorare igen."
Holmbergs artikel i UNT
Holmberg skriver bl.a:
" Ingen har kunnat visa att den ryska majoritetsbefolkningen på Krim skulle ha hotats av revolutionen i Ukraina. Däremot finns en genuin oro bland tatarerna, som räknar sig som halvöns ursprungsbefolkning och associerar ryskt styre med Sovjetunionen.
Tatarernas bakgrund är blandad, men i politiskt avseende finns en kontinuitet från den mongoliska erövringen av Krim, liksom av större delen av dagens Ryssland, under 1200-talet. När detta välde föll sönder uppstod Krimkhanatet som snart underställdes det Osmanska, turkiska, väldet. 1783 erövrades Krim av Ryssland. En inflyttning av ryssar följde och många tatarer utvandrade. Efter ett frigörelseförsök under ryska revolutionen fick Krim i teorin en autonom ställning inom den ryska sovjetrepubliken, men det arabiska (muslimska) alfabetet förbjöds och hälften av tatarerna dödades eller deporterades redan på 1930-talet.
1944 deporterade Stalin tatarerna till Centralasien, kollektivt beskyllda för samröre med nazisterna. Flera andra mindre sovjetfolk, däribland tjetjenerna, deporterades också, av samma skäl. Fem av dessa folk återupprättades efter den tjugonde sovjetiska partikongressen 1956, men inte krimtatarerna. Deras situation blev i stället en viktig symbolfråga för den demokratiska oppositionen mot sovjetmakten. Först med Michail Gorbatjovs makttillträde på 1980-talet fick tatarerna rätt att återvända till Krim.
Tatarerna utgör i dag cirka tolv procent av befolkningen på Krim. Ur deras perspektiv är valet mellan Ukraina och Ryssland lätt. Vi kan snart få en ny tatarisk utvandring från Krim."
Krimtatarernas flagga
(officiell status i Ukraina, olaglig i Ryssland)
Det är bara att hålla med Holmberg i hans analys om att Krimtatarerna har anledning att frukta att man åter har kommit under ryskt "beskydd". Holmberg också rätt i att det finns en påtaglig parallell i hur Putins Ryssland och Stalins Sovjetvälde hanterar denna etniska grupp.
Jag har funnit några aktuella artiklar i detta ämne:
I Dagens Nyheter har Ingemar Nevéus skrivit en artikel med rubrik:
"Krimtatarerna fruktar ett ryskt övertagande."
" Tatarerna är muslimer och har ett eget språk som är släkt med turkiska, men i praktiken talar de flesta ryska till vardags.
Ändå har nästan alla tatarer på Krim tagit ställning för Ukraina och mot en anslutning till Ryssland. Tatarernas ledare Refat Tjubarov har uppmanat alla att bojkotta söndagens folkomröstning och en annan tatarisk politiker, Mustafa Dzjemilev, varnade i går för att en massaker skulle drabba hans folk om Krim blir ryskt. "
Nevéus artikel i DN
I Norrköpings Tidningar har jag funnit en intressant ledare i ämnet:
" Krimtatarernas ledare uppmanar Nato att ingripa för att förhindra "en massaker" på Krim.
-Om inga andra åtgärder fungerar så bör Nato intervenera, som i Kosovo, säger Mustafa Dzjemilev, som även sitter i Ukrainas parlament.
Under fredagen ska han möta Natorepresentanter i Bryssel. Samtidigt planerar tatarerna en rad demonstrationer på halvön, i protest mot söndagens folkomröstning.
-Vi uppmanar alla krimtatarer att bojkotta omröstningen. "
Mustafa Dzjemilev, f.d. sovjetisk dissident
och f.d. tatarernas högsta
ledare, nu parlamentariker i Kyiev, (Kiev).
Artikel i NT
I Expressen finns en intervjuv med en krimtatar i en artikel med rubrik:
"Enver, 30, berättar om oroligheterna på Krim."
" Han och flera andra krimtatarer jag talar med, pekar på de många konflikterna mellan ryssar och muslimska minoriteter i Ryssland.
– Om Ryssland tar kontrollen över Krim så fruktar jag att situationen kommer att förändras radikalt, säger Enver Sjerfijev, 26.
– Se på vad som hänt i norra Kaukasus, i områden som Dagestan och Tjetjenien.
Han är praktiserande muslim och gläds åt att staden för bara några månader sedan kunde inviga en ny moské i staden."
Michail Gorbatjov
Bildkälla: Wikipedia
Bild ovan: Den berömda Fredags moskén
(Jami moskén) i staden Yeupatoria på Krim.
Etiketter: Krim, Ukraina, Krimtatarer, Tatarer, Turkiska, Ryska, Ursprungsbefolkning, Muslimer, Muslimska minoriteter, Minoritetsbefolkning, Turkfolk, Turkspråk, Dagestan, Tjetjenien, Kaukasus, Tjetjener, Turkiska, Josef Stalin, Sovjetunionen, Vladimir Putin, UNT, Upsala Nya Tidning, Uppsala nya Tidning, Håkan Holmberg, Carl Bildt, Krimkhanatet, Centralasien, Uzbekistan, Osmanska väldet Arabiskt alfabet, Michail Gorbatjov, DN, Dagens Nyheter, Ingmar Nevéus, Refat Tjubarov, Mustafa Dzjemilev, Nato, Kosovo, Bryssel, Enver Sjerfijev, Jami moskén, Fredags moskén,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar