Könsstympning, nationalism och SD

"Ser man på!
Ingen utifrån kommande kraft ska tillåtas påverka olika nationella kulturer,
inte ens när det handlar om att skära bort könsorganen på flickor."

I Gävle Dagblad har David Nyström skrivit en ledare som är intressant. Hans artikel är aktuell ur många aspekter. Nyströms artikel väcker frågor och överaskar. Vad jag särskilt gillar i hans artikel är, förutom frågeställningen om kvinnors värde exemplifierad av könsstympning, så tar Nyström upp andra frågeställningar som är grundläggande för ett demokratiskt styrelseskick och för ett humant samhälle. Nyström bygger upp sin argumentering på sin övertygelse om alla människors lika värde, i detta fall kvinnors värde var än de lever sina liv. Den andra huvudfrågan är om nationalism kontra internationalism. Eller annorlunda uttryck är det ok att unga kvinnor könsstympas i muslimska länder och ska jag och andra européer ha några sypunkter på detta?

Nyströms artikel publiceras under rubrik:

"Vilket parti struntar i könsstympning?"

Nyströms ledare i GD

Nyströms artikel kan sammanfattas med tre frågor:

1. Finns det något människovärde?

2. Gäller dessa alla (är de universella, eller gör de halt vid olika gränser som t.ex. mellan länder, språk, religioner eller kulturer)?

3. Är dessa rättigheter något som förpliktar oss till ett engagemang?

Likt Nyström svarar jag absolut ja på dessa tre frågor. Utifrån min uppfattning om att människor har ett okränkbart värde. Jag bygger min övertygelse utifrån en kristen humanism (vilket dessutom ger alla människor ett absolut människovärde) och en syn på lagstiftning och rätt som bygger på naturrättsliga principer (som kan utgå ifrån en religiös övertygelse, men som också kan ha en profan utgångspunkt) om att traditionella normer som följder av naturen (för att vi är skapade varelser som lever i och av naturen) och det mänskliga förnuftet utgör korrigerande element, styr instrument, och att denna naturliga ordning (byggd på Gud, evolutionen eller dom båda tillsammans) ger oss rättigheter som vi behöver skydda emot olika politiska avareter t.ex. i form av olika  ideologier som endast reducerar (förminskar) människan till ett medel, för att uppnå någon annan målsättning t.ex. nationalism, kolonialism, kommunism, nazism och islamism.



Europadomstolens sessionsal i Strasbourg.

I den naturrättsliga renässans som följde i Västeuropa efter andra världskrigets slut 1945 var denna övertygelse central, t.ex. i FN:s och i Europarådets deklarationer om mänskliga rättigheter. Andra exempel det stora inflytande dessa ideal kom att få, är bildandet av EU. Där en naturrättslig tradition  märks i organisationens tydliga målsättning att stärka demokratin, mänskliga rättigheter och säkra fred genom att utökat sammarbete mellan länder och olika folk, och inom länderna (genom t.ex. att stärka skyddet för olika minoriteter och ge regioner ökat självstyre). Även i natostadgan märks ett inflytande av en naturrätt. Medlemsstaterna förpliktas till fred och till att hjälpa varandra vid angrepp utifrån av någon annan stat. Ett annat i Sverige ofta bortglömt exempel är olika åtgärder som genomfördes för att stärka en internationell jurisdiktion genom bl.a. att införa Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Tyvärr är Sverige ganska unik i en västeuropeiskt perspektiv genom att naturrätt har en svag ställning i vår lagstiftning. I vårt land råder fortfarande en så kallad en positiv rätt (positivism, rättspositivism) som bygger på arvet från rättsfilosofer som Axel Hägerström och Vilhelm Lundstedt, som innebär en övertygelse om att det finns ingenting som är rätt i någon högre mening och att lagstiftning endast är ett verktyg för att se till att samhället fungerar, t.ex. att alla kör på samma sida av vägen och stannar för rött ljus. Denna rättstradition märks t.ex. genom en frånvaro av federala inslag i vårt politiska system, exempelvis att vi saknar ett regionalt självstyre byggt på autonoma principer och att vi ännu inte har inrättat en oberoende domstol för prövning av politiska beslut utifrån mänskliga rättigheter.



Flaggor utanför EU-kommissionens lokaler i Bryssel.


Nyström inleder:

" Dagen efter internationella kvinnodagen börjar vi med en gissningstävling:
Sverige ska inte lägga sig i om andra länder vill tillåta könsstympning av kvinnor. Det vore kulturimperialism. Global kulturell mångfald är bra.
Vilket parti eller organisation tycker, i sammanfattning, på det viset? "

Nyström besvarar sig fråga:

" Omar Mustafas Islamska förbundet, kanske man spontant tänker på.
Fel. Den organisation jag frågar efter tycker också att könsstympning är barbariskt. Det tvivlar jag på om Mustafas förbund skulle hävda.



Omar Mustafa
 
Gudrun Schymans Feministiskt initiativ då?
Schyman har ju haft svårt att erkänna bristande feminism i andra länder eftersom hon då är rädd för att Sverige vid en jämförelse skulle stå mycket starkt ur jämställdhetssynpunkt, och då skulle hennes parti få ett svagare existensberättigande.

Därför måste definitionsmässigt även svenska män vara talibaner, och vi har således inte rätt att se ner på kvinnoförtryck i andra länder eftersom vi ju har precis samma talibanproblem här hemma.
Dessutom klingar ordet "kulturimperialism" väldigt schymanskt. Vita män i Sverige ska liksom inte peka finger mot andra kulturer.
Men nej, det är inte heller fråga om Fis politik.



Gudrun Schyman när hon eldar upp ett hundra
tusen kronor under Almedalsveckan i Visby.

Rätt svar är – Sverigedemokraterna! "  

Nyström skriver och citerar:

Till och med jag blev förvånad. Men så här står det ordagrant i Sverigedemokraternas principprogram (sid 15):

"(Vi anser) inte att någon nation eller stat har moralisk rätt att medvetet försöka förändra eller avskaffa en annan nations kultur. ...
VI vill inte att de kulturer som är dåliga på att skapa drägliga levnadsvillkor helt skall försvinna utan endast att de av egen kraft skall göra sig av med de för mänskligheten destruktiva aspekterna.
Den i vissa länder utbredda seden med kvinnlig könsstympning kan anföras som ett konkret exempel på en sådan destruktiv aspekt. Vi hoppas att de länder som praktiserar denna barbariska sed väljer att avskaffa den ...
Att verkställa dessa förändringar ankommer dock inte i första hand på oss svenskar eller på någon annan nation utan på dessa länders egna befolkningar."

Jag håller med Nyström om att detta är oväntat eller för att citera vad han skriver i sin ledare:

"Det överraskar nog många, eftersom tonläget gentemot könsstympning är uppskruvat i de sverigedemokratiska nätkretsarna."



Foto från en könsstympning i Afrika.

Nyström fortsätter sin analys om SD:s program:

" Ser man på! Värre än så var inte fenomenet kvinnlig könsstympning när SD reder ut sina principer och fäster dem på pränt.

Så pass överordnad är den kulturkonservativa principen att ingen utifrån kommande kraft ska tillåtas påverka olika nationella kulturer, inte ens när det handlar om att skära bort könsorganen på flickor. Vi i Sverige bör akta oss för att göra mer mot könsstympning utomlands än att på sin höjd be en bön om att folket i de länder som berörs själva avskaffar seden.

Läser man SD:s gällande principprogram från 2011 så finns det åtminstone en sak som man inte kan kritisera: brist på konsekvens. Där framträder en absolut, fundamentalistisk nationalism, som ju då naturligt leder till ett, citat: "ställningstagande för global kulturell mångfald". (Ord som man aldrig trodde man skulle hitta i ett SD-program.) "

Nyströms frågeställning om nationalism är nästan lika viktig inte minst med bakgrund av Putins aggression mot Ukraina och att vi snart ska välja våra representanter till Europaparlamentet, ett parlament och ett val som är viktigare än vad många tror.

Nyströms argumentering om att en kritisk granskning av SD:s politik bör inriktas på partiets nationalism kan ha fog för sig. För mig är det naturligt att kritisera det faktum att ett parti har sina rötter i Vitmakt rörelsen och svensk nynazism. Men visst har Nyström rätt i att det är beklagligt att nationalism, detta avlagda tankespöke för det förgångna som övergavs efter 1800 talets imperialism, under 1900-talet efter två världskrig och bittra erfarenheter av totalitära ideologiers tyranni, åter plockas fram från historiens soptipp och på nytt får ett politiskt inflytande genom SD:s framgångar.

Nyström skriver:

" Jag kan inte se några som helst problem för liberaler (och andra demokrater, vill jag fylla i) att ta strid mot Sverigedemokraterna och ställa nationalism mot internationalism, i stället för att föra den mer svepande debatten om rasism. I synnerhet nu inför Europaparlamentsvalet då ju den huvudsakliga skiljelinjen löper just mellan liberal internationalism och nationalistiskt krypskytte mot samarbetet."

Nyströms avslutande kommentar är intressant och är berättigad:

"I webbkommentarer anklagas ofta medierna för att bedriva en "smutskastningskampanj" mot SD.
Sådana anklagelser faller platt om man åberopar exakt vad SD faktiskt tycker. I texten ovan citeras SD:s program ordagrant.

I den mån någon SD-sympatisör tycker att detta är att kasta smuts, så är smutsen i detta fall det egna partiets åsikter. "



Bildkälla: Wikipedia
Bild överst: Skylt mot kvinnlig omskärelse i Uganda
Bild nederst: SD:s partiordförande Jimmie Åkesson
när han talar under Almedalsveckan 2103

Etiketter: Gävle Dagblad, David Nyström, Könsstympning, Kvinnlig omskärelse, SD, Sverigedemokraterna, FI, Feministisk Initiativ, Gudrun Schyman, Jimmie Åkesson, EU, Europeiska Unionen, EU Parlamentet, Europaparlamentet, EU val, Europaparlamentsval, Internationalism, Nationalism, Europa, Europé, Européer, Människovärde, Internationella kvinnodagen, Kvinnodagen, Mänskliga rättigheter, Humanism, Kristen humanism, Naturrätt, Positiv rätt, Positivism, Rättspositivism, Demokrati, Nato, Europarådet, FN, Förenta Nationerna, Europadomstolen, Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, Kolonialism,  Kommunism, Nazism, Islamism, Islam, Andra världskriget, Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,  Europarådets konvention om mänskliga rättigheter,  Konventionen om mänskliga rättigheter, Internationell jurisdiktion, Internationell rätt, Internationell lagstiftning, Rättsfilosofi, Rättsfilosofer, Axel Hägerström, Vilhelm Lundstedt, Omar Mustafa, Islamska förbundet, Talibaner, Kulturimperialism, Kulturell mångfald, Kulturkonservatism, Konservatism, Vladimir Putin, Ukraina, Kolonialism, Imperialism, Almedalen, Almedalsveckan, Visby, Uganda, Afrika,