Återkalla medborgarskap för islamister och jihadister

I Sverige har ett förbud diskuterats emot att värvas till jihadist för att delta i extremistisk verksamhet utomlands eller att understöda detta våld. Inte minst med tanke på den islamitiska terror som exemplifieras av ISIS i Syrien och Irak (Levanten). Att delta i ISIS verksamhet är faktiskt ett folkrättsbrott eftersom denna organisation har terroriststämplas av bl.a. EU och Sverige. Detta innebär att Sverige har internationellt förpliktat sig att aktivet motverka ISIS brottsliga terror.

Frågan fick ytterligare aktualitet sedan statsminister Reinfeldt i SVT:s partiledarutfrågning sa sig vara öppen för att diskutera ett förbud i Sverige. I diskussionen har framfört krav på att skärpa nuvarande lagstiftning och förtydliga förbudet om folkrättsbrottslig verksamhet och att införa ett förbud om att medverka i olika terroriststämplande organisationers verksamhet. Tanken är att svenska jihadister ska kunna åtalas när de kommer hem (vilket faktiskt nuvarande lagstiftning ger viss möjlighet till). Inom Alliansregeringen har folkpartiet och kristdemokraterna uttalat stöd för dessa tankar medan centern är tveksam. Hårdast motstånd förslaget har kommit från vänstern.



Statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Men i vårt västra grannland Norge är man beredd att gå längre. Där överväger regeringen att lagen ändrats så att den som reser utomlands för att delta i konflikter även ska kunna mista sitt norska medborgarskap. Detta med motivering att motverka radikalisering och terror. Men i Sverige har vi ännu inte diskuterat på politisk nivå att även kunna återkalla medborskap och kunna utvisa personer som deltagit i terroristverksamhet utomlands.

Om att norska jihadister kan förlora sitt medborgarskap

Naturligtvis borde även vi i Sverige följa det norska exempelet och efter rättsprocess kunna återkalla medborskap för personer som medverkar i terroristverksamhet. Norge är på rätt väg (saken diskuterats även i en rad andra västländer som t.ex. Danmark, USA och Tyskland). För mig är det självklart, att om man blir jihadist ska det vara möjligt att återkalla medborskap och döma till påföljd utvisning.

Bild källa: Wikepedia.

Bild ovan: Den svarta jihadistflaggan som används av den Islamistiska staten i Irak och Syrien (ISIS) 

Bild nedan: Demonstration i tyska Hannover mot ISIS terror i Irak och i Syrien.





Etiketter: ISIS, Jihadister, Islamism, Islamister, Irak, Syrien, Levanten, Medborskap, Terror, Terrorism, Norge, Sverige, Alliansregeringen, Fredrik Reinfeldt, Statsministern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centern, Vänstern, Danmark, Folkrätt, Folkrätts brott, EU, Internationell rätt, Tyskland, USA,

Inrätta skyddszoner för Iraks- och Syriens minoriteter

I Magasinet Neo har journalisten och debattören Ivar Apri skrivit om det öppna upprop som skribenten, filmaren och mäniskorätts aktivisten Nuro Kino skrev till Barack Obama om situationen för Iraks och Syriens etiska- och religiösa minoriteter. Kinos upprop  publicerades i Huffington Post och väckte stor uppmärksamhet i USA.

Kinos artikel/

I sin artikel kräver Kino att USA:s president ge att aktivet stöd för att en skyddszon kan inrättas för de kristna minoriteterna: Assyrier och Kaldéer på Nivene slätten (ett område med kristen majoritet i norra Irak, vid gränsen till irakiska Kurdistan). Detta upprop riktar sig också till EU och Sverige. Nuro Kino, själv av assyriansk härkomst och är bosatt i Södertälje, har under många år bedrivit information om situationen för Mellanösterns kristna minoriteter.

Man undrar om Sveriges regering och utrikesminister Carl Bildt (M) är beredda att ge stöd åt detta berättigade krav? Hitintills har statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ännu inte uttalat sig i frågan. Folkpartiet och Kristdemokraterna har uttalat sitt stöd för skyddszoner. Men vad regeringens linje ska bli är oklart. Vad en eventuell ny regering under Stefan Lövén (S) ska ha för linje, efter valet, är det ingen som vet.

På denna blogg har jag tagit upp situationen för assyrianer och kaldéer Irak.:

Inlägg om kristna, kurder och jihadister i Irak

Kino för också fram att en motsvarande skyddszon ska upprättas för Syriens kristna minoritet.

I ett annat inlägg har jag tagit upp ett faktum, som vi inte gärna vill kännas vid i Sverige, att det flesta om förföljs av religiösa skäl och mördas, världen över, är kristna.

Förföljelse av kristna








Ifrån en manifestation i USA till stöd för Iraks kristna minoriteter.

I sitt upprop har Kino också upp situationen för andra minoriter i Irak som Yzsider och Mandéer.

De grymteter som jihadisterna i ISIS har utsatt Yzsiderna för har med all rätt uppmärksammas av medier och politiker i väst. Men det förtryck som de kristna minoriteterna Assyrier/Syrianer och Kaldéer har blivit utsatta för har inte alls fått samma uppmärksamhet. Men förtrycket för kristna i Mellanöstern är ingenting nytt. Israel faktiskt är det enda landet i region där kristna inte diskrimineras för sin religion (vilket också sker i Libanon) eller riskerar att bli utsatta för hot, våld eller att bli dödade.

Under senare decennier har förtrycket blivit allt värre. Mellanöstern likt Irak håller på att tömmas på sin kristna befolkning. Allt detta ligger helt i linje med regionens successiva islamisering. Vid Islamiska världskongressen möte i pakistanska Lahore 1980 antogs en resolution om att "Tömma Mellanösterns länder från alla främmande- och icke islamiska befolkningar." Resolution antogs enhälligt, ingen protesterade, inte ens närvarande representanter för Turkiets eller Egyptens dåvarande regeringar.

Bild överst: En svensk demonstration i Södertälje för att uppmärksamma situationen för kristna minoriteterna i Irak

Bild nederst: Assyriska flaggan 



Etiketter: Irak, Syrien, Assyrier, Syrianer, Kaldéer, Mellanöstern, Turkiet, Barack Obama, Carl Bildt, Yzsider, Mandéer, Israel, Libanon, Islamiska Världskongressen, Pakistan, Egypten, Lahore, Södertälje, Sverige, USA, EU, ISIS, Jihadister, Islamisering, Islam, Kristna, Kristendom, Neo, Ivar Apri, Nuro Kino, Nivene, Niveneslätten, Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt,

Vänsterns antisemtiska arv

I en ledare i Dagens Samhälle har tidningens chefredaktör Mats Edman skrivit en intressant ledare. Denna artikel är publicerad under rubrik: "Karl Marx antisemitism lever vidare i en ny skepnad."

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/karl-marx-antisemitism-lever-vidare-i-ny-skepnad-10149




Från en antisemitisk vänster demonstration i Berlin 2012.

Edmans artikel tar upp det ideologiska-, kulturella- och politiska arv som finns inom svensk och europeisk vänster av antisemitism och judehat. I våra nordiska grannländer och i flertalet andra västländer har detta diskuterats och analyserats. Blivit föremål för politisk debatt, granskning i medierna och akademisk forskning. Men i Sverige har denna debatt till stor del uteblivit både inom vänstern och i övriga samhället. 

Denna debatt har också påverkat den politiska livet i flera länder. I t.ex. både Norge och Danmark var just vänsterns antisemitism, före och efter andra världskriget, anledning till att nya demokratiska vänsterpartier bildades och till att kommunistpartier övergavs och försvann ut ur parlamenten. Till skillnad mot svenska Vänsterpartiet bildades dessa nya partier inte utifrån från kommunistpartier utan var helt nya partier som bildades av andra demokratiska vänstergrupper bl.a. från socialdemokratins vänsterflygel och utifrån andra opolitiska sammanslutningar som t.ex. fredsrörelsen, konsumentföreningar och fackföreningar. 

Samma sak högerut. Sverigedemokraterna skiljer ut sig ifrån högerradikala partier som finns i flertalt andra västländers parlament, just genom sitt nynazistiska ursprung. Ett parti som SD med dess historia direkt från organisationer som Bevara Sverige Svenskt och Viktmakt Rörelsen skulle vara helt otänkbar i våra nordiska grannländer. T.ex.både Dansk folkeparti eller norska Fremskrittpartiet har en helt annan och ett mer demokratiskt ursprung från olika organisationer som arbetat för sänka skatter, förbättra bekämpning av brott, reglera invandring och flyktingsmottagande och för att verka för olika "glömda" gruppers ekonomiska intressen  t.ex. för egnahemsägare, fiskare, familjejordbruk och olika hantverksyrken.

 


Ett foto från  1974 när den svenska vänsterns dåvarande partiledare  Lars Werner, 
besöker sitt östtyska kommunistiska broderparti SED och dess ledare Erich Honecker
(som efter Tysklands återförening gick i landsflykt hos Augusto Pinochets militärdiktatur i Chile).

Men utvecklingen inom vänstern i Västeuropa påverkades även av andra faktorer. Naturligtvis spelade Stalins utresningar, förtryck av politisk opposition och koloniala styre över länderna i östra Europa in. Precis som i dagens Sverige hade många intellektuella stött kommunistpartierna men många tänkte om efter Stalins kampanjer mot just akademiker och andra fria yrkesutövare.

Andra  händelser inom östblocket som t.ex. Pragkuppen 1948 (kommunisternas makt övertagande dåvarande Tjeckoslovakien), Arbetarupproren 1954 i Östberlin och i Polen, samt revolten i Ungern 1956 fick en stor betydelse för vänster intellektuella runt om i västvärlden, men kom att få en mindre roll för vänstern i Sverige.  Andra faktorer som hade betydelse var Sovjetunionens och östblocket militarisering och aggressiva utrikespolitik. Många radikala socialdemokrater och väljare som röstat på kommunisterna hade under mellankrigstiden varit aktiva i fredsrörelsen och aktiva pacifister. Man kände sig svikna.

 I Sverige blev det först efter Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 som en debatt om det toalitära arvet inom västern kom igång. Men denna avstannade under 1970- talet på grund av den västervåg som kom ur 1968 och som kom att radikalisera vänstern och socialdemokratin. Inte minst inom utrikespolitik och ekonomin blev påverkade.  Efter Berlinmurens fall kom en demokratidebatt igång på nytt inom vänstern i Sverige. Men likt 1968 har den avstannat efter 1990- talet.



Fanor vid en första maj demonstration med Kommunitiska Partiet
(f.d. Kpml(r) i Göteborg 2013.

Ett annat skäl till varför våra nordiska grannländer inte är lika mottagliga för politisk extremism, t.ex. i from av antisimestim som vi är i Sverige, är att man efter kriget hade en offentlig uppgörelse med både nazism och kommunism som vi tyvärr aldrig har genomfört i vårt land.

I t.ex. Danmark och Norge resandes dikturanhängare ut  inom polis, militär, radion och universitets- världen i en medveten politik att få bort totalitära ideal från samhället efter kriget och för att skydda demokratin. I denna policy ingick också att extremistiska åsikter som t.ex. rasism, antisemitism och klasshat stämplades som odemokratiska och ovärdiga inslag i ett demokratiskt samhälle.

Medan i Sverige har dylika skumma krafter kunnat påverkat samhällsklimatet både i offentligheten och i det fördolda. En annan förklaring till vår tolerans för politisk extremism är att vår demokrati aldrig har satts på undantag genom krig och ockupation. Vi slapp undan båda världskrigen och en nazistisk ockupation under kriget eller att hamna under en kommunistisk efter 1945.

På denna blogg har jag skrivit om hur 1968 års kulturradiala vänster med klara kommunistiska influenser har påverkat och fortfarande påverkar samhällsklimatet i vårt land. Inom en rad områden, skolan, arbetsmarknadspolitiken, kulturen etc. Misstänksamhet mot västervärldens demokratier och mot marknadsekonomi, det aktiva  motståndet mot medlemskap i Nato och i EU, den   fientliga uppfattningen av Israel, den instinktivt negativa attityden mot familj, religion och traditionell kultur är några exempel på detta vänsterintellektuella arv.

Mitt inlägg om kulturvänstern, dess ideal och inflytande:

Inlägg om kulturvänstern



Karl Marx grav i London. Är han verkligen död för vänstern i Sverige?

Likt Mats Edman känner jag en stor oro över utvecklingen i Sverige. Antisemitismen  blir allt vanligare och råare. Framhejad av både en nykommunistisk vänster radikalism som av islamister. Rasismen och främlingsfientlighet som sprider sig till allt fler i samhället och som gör att Sverigedemokraterna växer. Sedan har en ny vänstervåg som sveper över det svenska samhället och som påverkar inte bara vänsterpartiet utan som också alltmer påverkar åsikter och värderingar i socialdemokratin, Miljöpartiet och in i borgerligheten. Hit hör synen på Israel, avveckling av alternativ drift i vård och omsorg, utmålningen av företagare som parasiter. Det är också uppenbart att detta korståg mot marknadsekonomin och den personliga friheten, när den kritiseras från vänster om socialdemokratin, tar sig antisemitiska argumentet. Ett judehat, i Karl Marx anda (som själv var av judisk börd), i from av att anklaga judar för att vara råa och egogistiska kapitalister. Ge judar skuld för globalisering och arbetslöshet, likt 30- talets Nazityskland.

Som sagt: demokrati är inte någonting som man bara har. Utan är också något som kräver att vissa värderingar bejakas och andra bekämpas. Ännu tycks Karl Marx ideal vara vid liv för vänstern i Sverige.




Bilder
Överst: Karl-Marx.

Nederst: Partiledare Olof Palme (S), statsminister 1969-76 och 1982-86, vid ett första majtal i Mora.
Lägg märke till den röda fanan.

Etiketter: Dagens Samhälle, Mats Edman, Karl Marx, Vänsterintellektuella, Kommunister, V, Vänsterpartiet, Antisemitism, S, Socialdemokraterna, Nato, EU, Israel, Judar, Judehat, Islamism, Rasism, SD, Sverigedemokraterna, Danmark, Norge, Dansk folkparti, Fremskrittspartiet, Polen, Ungern, Tjeckoslovakien,  Andra väldskriget, Pragkuppen, Inmarschen i Tjeckoslovakien, Ungernrevolten,1968, Studentvänstern, Berlinmuren, Berlinmurens fall, Nazism, Nynazism, Viktmaktrörelsen, BSS, Bevara Sverige Svenskt, Klasshat, Familj, Kultur, Religion, Politiskt extremism, SED, Östtyskland, Östtyska kommunistpartiet SED, Östberlin, Erich Honecker, Augusto Pinochet, Chile,

Bevis på seperatisternas nedsjutning

Under lite mer än 2 minuter kan du kan höra en avslöjande kommunikation mellan olika befälhavare i östra Ukraina ang den ytterst tragiska dådet mot det civila planet från Malaysia Airlines. I denna inspelning, med engelsk text, har kommenterats flitigt i dansk och annan utländsk media. I Sverige har det ännu tyvärr varit ganska tyst om detta ännu. Det är troligt att USA och flera EU länder förmodligen redan sitter på facit och att detta nu utnyttjas som politisk påtryckning mot Ryssland och separatisterna i Ukraina.

Rysslands relationer har försämrats inte bara med Malaysia, Indonesien, Holland och Australien av nedskjutningen. Ryssland relationer med hela det internationella samfundet har påverats av händelsen. Putin har trängt in sig själv i ett hörn som det blir svårt att komma ut ifrån med hedern i behåll. Troligen har planet skjutas ned av misstag med hjälp av en avancerad luftvärnsrobot som har förts in från Ryssland. Från väst har militär och säkerhetspolitiska analytiker tagit upp risken för att någonting, som nu har hänt, skulle kunna inträffa. Philip Breedlove, överbefälhavare i Nato, varande vid ett offentligt framträdande den 30 juni för att rysk militär utbildade separatister på kvalificerade luftvärnssystem inne i Ryssland. Det är inte märkligt att Putin och Kreml allmänt anses vara  politiskt ansvariga för detta dåd. Men det är märkligt att svensk media har svårt att skildra detta faktum.



Troligen skjuts planet ner av ett robot ifrån ett ryskt mobilt
luftvärnssystem av detta slag, med Nato beteckning: Buk. 

Kommunikationen mellan olika befälhavare

Tyvärr omkom samtliga 298 ombord. Enligt uppgifter i holländsk media (planet startade från Amsterdam och skulle flyga till Malaysias huvudstad Kuala Lumpur) hade 189 holländskt medborgarskap, 44 kom från Malaysia (15 besättning + 1 barn).  27 från Australien, 12 från Indonesien ( 1 barn), 9 från Storbritannien, 4 från Belgien, 4 från Tyskland, 3 från Filippinerna 1 från Kanada, 1 från USA, 4 har ännu okänd nationalitet.*1.

Enligt uppgift internationell press var flera passagerare experter och forskare som var på väg för att deltaga på en internationell konferens om AIDS i FN:s regi.

*1= Källa: Malaysia Airlines




Holländska- och australiensiska haveriutredare vid
nedslagsplatsen den 3 augusti 2014.

Etiketter: Ukraina, Separatister, Ryska separatister, Östra Ukraina, Boeing, Boeing plan, Malaysia Airlines, Nerskjutning, Civilplan, Passagerplan, Holland, Nederländerna, USA, Australien, Storbritannien, Belgien, Indonesien, Filippinerna, Kanada, Terrordåd, Ryssland, Putin, Vladimir Putin, Kreml, Luftvärn, Luftvärnsmissil, Luftvärnsrobot, AIDS, Amsterdam, FN, Philip Breedlove, Överbefälhavare, Nato, Natos överbefälhavare, Kiev, Kyiev, Kuala Lumpur,
Buk, Luftvärnsrobot, Mobilt luftvärnsrobot, Rysk luftvärnssystem BUK,

Vänsterextremism hotar demokratin

I det liberala magasinet NEO har funnit en intressant artikel av Ivar Arpi som har rubriken: "Vänsterns goda, fina hat."

Arpis artikel inleds med följande ingress:

"Politiker som hotas och misshandlas. Journalister som trakasseras och avstår från att skriva om ämnen som kan provocera. Den autonoma vänstern i Sverige är ett hot mot demokratin, men ändå försvaras den av många i offentligheten." 

Arpis arikel

I hans artikel lämnas flera tydliga exempel på hur extremvänster hotar och misshandlar politiker och journalister. Arpi lämnar också exempel på två stora utredningar om politisk extremism i Sverige där den autonoma vänstern utpekas som det största hotet.

På denna blogg har jag skrivit flera inlägg om att vi i Sverige har en betydligt större tolerans för politiskt extremism än i flertalet andra jämförbara länder. Inte minst om man jämför med våra nordiska grannländer. Detta gäller även för högerextremism.  Men störst avvikelse finns när det gäller vår tolerans för vänsterextremism. Jag har kommenterat detta bland annat i följande bligginlägg:

Om SD och extremhöger

Om V och politiskt våld



Dårvarande vänsterledare Lars Werner vid ett besök hos Östtysklands mångårige diktator
Erich Honecker under 1970-talet. Werners parti skickade lyckönskningar till det östtyska 
kommunistpartiet, SED, fram till några veckor innan Berlinmurens fall.

Att krama diktaturer och totalitära ideologier är inte enbart fel i sig och är inte endast någonting som varje demokratisk sinnande person måste uppmärksamma, denna politiska kultur utgör också ett hot för demokratins överlevnad. Odemokratiska ideal får stöd både på höger och vänsterkanten, olika delar av historien tystas ner eller förtigs, attityder, värderingar och klimatet i samhället påverkas. Förtycket i olika kommunistiska diktaturer bagatelliseras liksom det antisemitiska arvet hos delar av vänstern, för att nu nämna två exempel. 

Jag delar också Arpis uppfattning att vi har en självscensur i Sverige främst när det gäller extremism och politiskt våld från vänster. Därför ska Arpi har all heder av, att han som själv är journalist, likt Janne Josefsson, vågar och vill ta upp denna viktiga debatt. Det är också viktigt att vi gör upp med vår historia vilket Sverige inte alls har gjort. Medlöperi med nazism/fascism och kommunism under andra världskriget, det kalla kriget och fram till nu i media, universitetsvärlden, polis, militär, rättsväsende och övriga delar av svensk offentlighet måste belysas och öppet redovisas. 



Här utgör Kjell-Albin Abrahamson, mångårig korspondet för Sveriges Radio i Östeuropa, ett undantag. Abrahamson är sedan flera år bosatt i Warszawa.  
Hans nya bok om kommunismen i Sverige: Låt mig få städa klart.
Rekommenderas varmt. 

Om Abrahamsons bok som du kan beställa här:    

 

 

Jimmie Åkesson (SD) partiledare

 

I sin artikel tar Arpi upp ett faktum som till stor del möts av tystnad i svenska medier.

Arpi skriver:

 

"Sedan högerextremister ur Svenska Motståndsrörelsen attackerade ett demonstrationståg i Kärrtorp 15 december förra året har det varit mycket diskussion om extremismens hot mot demokratin. Främst har det handlat om högerextremism. Men det största hotet mot demokratin i Sverige kommer från autonoma vänsteraktivister, menar åtminstone Säpo. ”De har större förmåga än vit makt-anhängarna att använda våldsamma metoder”, enligt Säpos chefsanalytiker Ahn-Za Hagström. (Sydsvenskan 19/12 2013)."

 

Apri fortsätter:

 

"Det är en uppfattning som även förs fram i den statliga rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser (Ds 2014:4) som släpptes i januari i år. I den utreddes olika sorters politisk extremism. I motsats till den mediala bilden av att det främst är högerextremismen som är farlig, konstaterar rapportförfattarna att det är den vänsterautonoma miljön som utgör det största hotet mot det demokratiska systemets grundläggande funktioner. Främst handlar det om Antifascistisk aktion (AFA) och Revolutionära fronten (RF). Främst handlar det om att dessa grupper har en förmåga att agera samordnat och systematiskt, vilket saknas bland de högerextrema. De vänsterautonoma angriper och försöker påverka myndighetspersoner, förtroendevalda, politiskt aktiva och enskilda personer. Vänsterautonoma har alltså enligt rapporten en tydligare avsikt än andra extremister att systematiskt angripa förtroendevalda. I synnerhet under valrörelser."

 

Det som jag fann mest intressant i Arpis artikel är att han vågar upp medias roll för det politiska klimatet i Sverige. Jag delar Arpis uppfattning att media är aktivet delaktiga för den tolerans som finns för politisk extremism i Sverige. 

 

 

Fanor från Kommunistiska Partiet (tidigare KPML(r). 

 

 

Om detta skriver Arpi bland annat:

 

"Det finns ett återkommande mönster att de journalister som uppmärksammar den autonoma vänsterns aktioner straffas, inte bara av extremisterna, utan också av kolleger. ”Kan inte Janne Josefsson bara komma ut som nazist/SVP [Svenskarnas Parti] en gång för alla?”, twittrade Ametist Azordegan som arbetar på Sveriges Radio, när hon tittade på programmet.

– Det säger något om debattklimatet att hon kan kalla mig nazist, trots att jag två veckor innan hade gjort ett reportage om just nazister. Och sedan fick hon stöd från många. När hon intervjuades i Dagens Nyheter och Aftonbladet fick hon inte en enda kritisk fråga om vad hon hade sagt, säger Janne Josefsson när jag ringer upp honom.

– När vi skulle göra programmet om vänstervåldet så mötte vi motstånd redan inne i tv-huset. Reaktionen var att ”men de gör ju nåt bra!”. På det sättet har vänsterextremisterna lyckats. Man granskar dem inte. Många ser antifascisterna som goda och tror på att deras våld är självförsvar."

 

 

Janne Josefsson, journalist

 

I Arpis artikel citeras även den socialdemokratiske journalisten Magnus Sandelin, som under flera år har skrivit om politisk extremism. 2007 gav Sandelin ut boken Extremister. - En berättelse om politiska våldsverkare i Sverige. Sandelin  menar att det finns en naivitet inför vänsterextremismen. Han är inte förvånad över de reaktioner som Janne Josefsson och Uppdrag granskning-redaktionen fick efter sitt program.

 

Sandelin citeras:
 

" – När det gäller militant eller våldsam vänsterextremism så har vi ett stort antal personer, offentliga debattörer och andra som faktiskt urskuldar, ursäktar eller förringar det eller ibland kanske till och med försvarar det. Som att Dagens Arena menade att Uppdrag Granskning svek sitt tittaruppdrag med sitt program om vänstervåldet [Daniel Mathisen, Dagens Arena 6/5].

– Jag vet också journalistkolleger som har en fot, eller har haft en fot inne i den här autonoma miljön. Det förekommer att de har det samtidigt som de arbetar som journalister."

 

Arpis artikel kan sammanfattas genom att citera följande stycke ur hans text:

 

"Att journalistkåren är och har varit vänstervriden i sina partisympatier är något som medieforskare som Kent Asp och Jesper Strömbäck har visat. Detta är något som Janne Josefsson menar påverkar rapporteringen om den autonoma vänstern. När han i Uppdrag granskning synade Vänsterpartiet 2004, och avslöjade att dåvarande partiledaren Lars Ohly, trots att han påstått motsatsen, faktiskt hade stöttat de kommunistiska diktaturerna, möttes Josefsson av hård kritik från journalistkolleger.

–Reaktionen var att jag inte borde ägna mig åt att granska ”våra” partier. Detta har inte förändrats. Journalistkåren präglas fortfarande av den här inställningen till vänstern.

 Det är ensamt att skriva om extremvänstern. Det säger alla journalister jag har pratat med. Kollegerna tycker att man sysslar med fel saker, menar Anna-Lena Lodenius.

 

– Även när man skriver om kopplingar till terrorism och antisemitism får man reaktionen att man inte borde hålla på med det. Att man i stället borde ägna sig åt att visa att högerextremisterna är värre. Vänsterextremister får överlag mycket stöd i offentligheten. "

 

 

Lars Ohley (V), riksdagsledamot och f.d. partiledare,

 

Bild överst: Bilder från AFA demonstration i Tyskland.

 

Etiketter: Vänsterextremism, Högerextremism, Den autonoma vänstern, V, Vänsterpartiet, Kommunister, Kommunism,  Fascister, Fascismen, Nazister,  Nazismen, Ivar Arpi, Janne Josefsson, Uppdrag granskning, SVT, Sveriges Television, NEO, Liberal magasinet NEO, Liberal, Lars Ohley, Lars Werner, Erich Honecker, DDR, Östtyskland, Östtyska kommunistpartiet, SED, Berlinmuren, Jimmie Åkesson, SD, Sverigedemokraterna, Andra världskriget, Det kalla kriget, Svenska Moståndsrörelsen, Kärrtorp, SÄPO, Säkerhetspolisen, Ahn-Za Haström, Sydsvenskan, Antifascistisk aktion, AFA, Revolutionära fronten, RF,  Kommunistiska Partiet, KPML(r),  Svenskarnas Parti, DN, Dagens Nyheter, Ametist Azordegan, Aftonbladet, Magnus Sandelin, Dagens Arena, Daniel Mathissen, Kent Asp, Jesper Strömbäck, Anna-Lena Lodenius, Högerstremister, Vänsterextremister, Antisemitism, Kjell Albin Abrahamson, Låt mig få städa klart,  Warszawa, Österberlin,      

Hamas missilterror mot Israel

Utifrån en intressant artikel i brittiska The Telegraph av Arsen Ostrovsky,
" Wherer is the outrage over the bombardment of civilians in Israel",
undrar jag när ska vi i Sverige ska börja reagera på Hamas missilterror mot civila i Israel?

Artikeln i The Telegraph.



Rester av Qassem missil i södra Israel.

Sedan början av året har Hamas av fyrat mer än 450 missiler mot Israel. Hälften sedan mitten av juni, när två Hams terrorister kidnappade och mördade tre israeliska tonåringar.

Tänk om medborgarna i Malmö. Göteborg eller Stockholm hade lidit under daglig beskjutning av missiler. Att dagligen tvingas avbryta sin sömn eller sina dagliga aktiviteter för att springa till närmaste skyddsrum när sirenerna ljuder.

Under det senaste dygnet har Hamas 120 missiler skjut in över södra Israel från Gaza. Vilket motsvarar cirka fem missiler per timme.  Vilket i sin tur innebär att cirka 1 miljon i Israel (judar, kristna och muslimer) tvingas springa för sina liv minst engång per dag. Detta är cirka 13 procent av Israels totala befolkning. Tänk om 13 procent i våra tre svenska storstäder tvingas springa för sina liv i dag.

Troligen har en till två missiler avfyrats medan jag skriver detta inlägg.

Israeliska medborgare har dödats och skadats. Missiler har slagit ned i bostäder, skolor och  industrier. Även äldreboenden, dagis och sjukhus har fått skador. För att kunna skydda sin befolkning har Israel har tvingats lägga enorma summor på att bygga skyddsrum och utveckla ett eget avancerat luftförsvarssystem, med antirobot systemet Iron Dome som är en vidarutveckling av det amerikanska luftförsvarssystemet Iron Man. Samtidigt som Hamas aktivet försöker utplåna Israel med sina missiler så har denna organisation, som stämplats som terrorist organisation av EU (därmed också av Sverige) och USA, fått miljoner dollar i bistånd att skaffa fler missiler för. Hamas har tyvärr också fått direkt svenskt bistånd.

Troligen kommer även Hizbollah att börja beskjuta Israel med sina missiler, Katjuska raketer, från södra Libanon inom kort. För några få dagar sedan nådde en missil från Hamas fram till Tel Aviv, för första gången på flera år. I sista stund innan missilen skulle slå ned i stadens centrum lyckades  israelisk luftvärn oskadliggöra den.



En antimissil avfyrad från en israeliskt Iron Dome enhet.

 

Som artikelns författare med all rätt formulerar saken:

"So, where is the outrage?"

Från FN är det ännu tyst. När kommer världsorganisationen börja fördöma denna terror mot civila? En organisation som annars är ganska pigg på att fördöma Israel för bosättningar på ockuperad mark, byggandet av sin skyddsmur, för bosättarrörelsens visioner av ett  stor Israel, eller för begränsa palestinier möjlighet att röra sig fritt på Västbanken. För att nämna några exempel. Samma inkonsekvens kan man också kritisera EU och Europarådet för. Det finns skäl att rikta kritik mot Israel. Men när Mellanstörns ända demokrati och dess befolkning utsetts för dagliga missilanfall finns all anledning att reagera, fördöma dessa missdåd och var tydlig i sitt avståndstagande mot Hamas och annan palestinsk terror.



En beslagtagen Qussam missil utställd i Sderots stadshus med bilder på medborgare från denna stad som dödas i missilattacker.  

En svensk kvinna berättar om sina upplevelser av Hamas missilterror under sin vistelse i Tel Aviv.

Artikel i Svenska Dagbladet 

Bild ovan:
En utslagen  avfyringsplats för 8 Qassem missiler i Gaza.

Etiketter: Israel, Hamas, Palestina, Gaza, Gaza remsan, Terrorist organisation, Mellanöstern, Palestinsk terrorist organisation, Judar, Kristna, Muslimer, EU, Europeiska unionen, USA, Sverige, Stockholm, Göteborg, Malmö, Missilbeskjutning, Missilterror, Bistånd, Skyddsrum, Sirener, Civila, Civilbeskjutning, Iron Man, Iron Dome, FN, Världssamfundet, Västbanken, Stor Israel, Bosättningar, Europarådet, Sderot, Qassem, Katjuska, Katjuska raketer, Hizbollah, Libanon, Tel Aviv,
 

Kurder, kristna och Jihadister i Irak

I Sveriges Television sänds ett nyhetsinslag den 30 juni som har väckt starka reaktioner främst bland den kurdiska gruppen i Sverige. Vad debatten gäller är att frågan om vad som händer med kristna i Irak nu när detta land faller ihop. I fokus har den assyrianska kristna minoriteten, i norra Irak, omkring Niniveslätten hamnat och hur denna befolkningsgrupp nu kläms mellan kurdiska armén, Peshmerge, och ISIS islamistiska Jihadister.

Artikel på SVT nyheterna på att assyrierna kommer i kläm

Jag är en varm anhängare av en kurdisk stat och jag hoppas att den snart kan komma till stånd. Kurder är ett eget folk, med eget språk, egen historia, egen kultur etc. och har därför rätt till att själv få styra sin framtid. Kurder utgör inga "Bergsturkar" som det brukar framställas i turkisk propaganda. Jag hoppas att kurdiska områden i Iran, i Syrien och i Irak, ( i Turkiet på sikt) kan förnas i en självständig nation, Kurdistan.

Artikel om starka kurdiska reaktioner på inslaget om assyrierna och kurder

Men kurder i Sverige och på annat håll har fel när man hävdar att Ninive är ett kurdisk område. Denna slätt har haft en assyrisk befolkning i 7000 år och som har varit ett kristet område sedan antiken. Det går inte med demokratiska, demografiska, religiösa eller historiska argument att hävda en kurdisk rätt till detta område. Ninive är det enda området i Irak med kristen majoritet (flertalet är kaldéiska unierade katoliker) och området ligger utanför det irakiska Kurdistan. 

Av historiska skäl är fullt förståligt att assyrier protesterar mot att kurdiska styrkor rycker in i Ninive och protesterar mot den förföljelse som faktiskt blir utsätta för.t.ex. i form av plundring, tvångsfördrivning, hot och andra trakasserier. Att situationen för assyrierna skulle bli ännu sämre om ISIS tar över Ninive, vilket aktuella händelser i Syrien och i andra delar av Irak tydligt visar, är ingen acceptabel ursäkt för det kurdiska agerandet.



Assyrier gräver gravar under Seyfofolkmordet.

Dessutom vad som också har gjort kurder upprörda i den svenska debatten är när olika debattörer har vågat att ta upp den kurdiska medverkan i folkmordet på olika kristna minoriteter i Mellanöstern i slutet på 1800- talet och i början av 1900-talet när det Ottomanska riket upplöstes. Det var framför allt kurder som utförde folkmordet mot de assyriska och syrianska minoriteterna t.ex. kaldéer, i Irak och i Iran, vid perioden för det första världskriget. Medan etniska turkar ansvarade för folkmordet mot övriga minoriteter som judar, ortodoxa, armenier, greker (bosatta i Mindre Asien, vid Turkiets kust utmed Medelhavet) och pontinska greker. När den grekiska majoriteten fördrevs från Mindre Asien så försvann kristna minoriteter (även den judiska) nästan helt från västra Turkiet (som hade varit ett kristet område sedan antiken). Flera av dessa församlingar, t.ex. i Antiokia, som tömdes på sin befolkning hade en historia från urkyrkans allra första tid och apostel Paulus missionsresor (se Apostlagärningarna, i Bibeln, Nya Testamentet).

Den grekiska befolkningsgruppen i Pontien  var bosatt vid Turkiets Svarta Havs kust och 100 tusentals fick sätta livet till i utrensningarna. Inte nog med det utan det var denna grupp på 1-3 miljoner människor som sedan deporterades 1923. Det är också från denna gruppen som en stor del av grekerna i Sverige kommer. Namn som Pascalidou, t.ex. Alexandra Pascalidou och Staffilidis, har de suffixen som i feminin respektive maskulin form brukar känneteckna pontiska namn.

Seyfofolkmordet och dess konsekvenser har också påverkat Sverige på andra sätt. Flertalet av de assyrier som nu bor i Sverige, inte minst i Södertälje, kommer från Ninive slätten. Även i övriga delar av Irak håller nu på att tömmas på sin kristna befolkning.

Den diskriminering och förföljelse som kurder tyvärr har  blivit utsatt för genom århundraden ger ingen rätt till att förneka sin egen skuld i det turkiska folkmordet på kristna eller att nu förfölja assyrier i dagens Irak.

Jag har kommenterat detta folkmord, Seyfofolkmordet här på denna blogg:

Mitt inlägg om Seyfofolkmordet

Om kurdiska ledare i Irak och i övriga världen öppet tog avstånd för folkmordet omkring 1915 skulle mycket vinnas. En försoningsprocess skulle äntligen kunna inledas mellan kurder och assyrier samt andra kristna befolkningsgrupper i Mellanöstern. Kurdiska krav på självständighet skulle få större moralisk legitimitet. ISIS och andra extrema grupper som nationalister (t.ex. storturkiska rörelsen) och islamister skulle isoleras och tappa inflytande.

Bildkälla: Wikpedia
Bild överst: En kurdiska Pershmerga soldater och en T-55 stridsvagn utanför staden Kirkurk i Irak .
Bild nederst: En ekumenisk hågkomst för Seyfofolkmordet offer vid det
officiella minnesmonoment i Armienens huvudstad Jerevan   




Etiketter: Mellanöstern, Irak, Syrien, Turkiet, Kristna, Kurdistan, Kurder, Peshmerge, Assyrier, Assyriener, Greker, Pontinska greker, Armenien,  Armenier, Judar, SVT, Sveriges Televison, ISIS, Jihardister,  Islamister, Första Världskriget, Folkmord, Bergsturkar, Ninive, Niniveslätten, Seyfo, Seyofolkmordet, Seyfo folkmordet,  Kaldéer, Ortodoxa, Jerevan, Syrien, Iran, Pascalidou, Alexandra Pascalidou, Staffilidis, Södertälje, Sverige, Medelhavet, Mindre Asien, ISIS, Ottomanska riket, Paulus, Apostel Paulus, Urkyrkan, Pontien, Antiokia,