Vänsterns antisemtiska arv

I en ledare i Dagens Samhälle har tidningens chefredaktör Mats Edman skrivit en intressant ledare. Denna artikel är publicerad under rubrik: "Karl Marx antisemitism lever vidare i en ny skepnad."

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/karl-marx-antisemitism-lever-vidare-i-ny-skepnad-10149




Från en antisemitisk vänster demonstration i Berlin 2012.

Edmans artikel tar upp det ideologiska-, kulturella- och politiska arv som finns inom svensk och europeisk vänster av antisemitism och judehat. I våra nordiska grannländer och i flertalet andra västländer har detta diskuterats och analyserats. Blivit föremål för politisk debatt, granskning i medierna och akademisk forskning. Men i Sverige har denna debatt till stor del uteblivit både inom vänstern och i övriga samhället. 

Denna debatt har också påverkat den politiska livet i flera länder. I t.ex. både Norge och Danmark var just vänsterns antisemitism, före och efter andra världskriget, anledning till att nya demokratiska vänsterpartier bildades och till att kommunistpartier övergavs och försvann ut ur parlamenten. Till skillnad mot svenska Vänsterpartiet bildades dessa nya partier inte utifrån från kommunistpartier utan var helt nya partier som bildades av andra demokratiska vänstergrupper bl.a. från socialdemokratins vänsterflygel och utifrån andra opolitiska sammanslutningar som t.ex. fredsrörelsen, konsumentföreningar och fackföreningar. 

Samma sak högerut. Sverigedemokraterna skiljer ut sig ifrån högerradikala partier som finns i flertalt andra västländers parlament, just genom sitt nynazistiska ursprung. Ett parti som SD med dess historia direkt från organisationer som Bevara Sverige Svenskt och Viktmakt Rörelsen skulle vara helt otänkbar i våra nordiska grannländer. T.ex.både Dansk folkeparti eller norska Fremskrittpartiet har en helt annan och ett mer demokratiskt ursprung från olika organisationer som arbetat för sänka skatter, förbättra bekämpning av brott, reglera invandring och flyktingsmottagande och för att verka för olika "glömda" gruppers ekonomiska intressen  t.ex. för egnahemsägare, fiskare, familjejordbruk och olika hantverksyrken.

 


Ett foto från  1974 när den svenska vänsterns dåvarande partiledare  Lars Werner, 
besöker sitt östtyska kommunistiska broderparti SED och dess ledare Erich Honecker
(som efter Tysklands återförening gick i landsflykt hos Augusto Pinochets militärdiktatur i Chile).

Men utvecklingen inom vänstern i Västeuropa påverkades även av andra faktorer. Naturligtvis spelade Stalins utresningar, förtryck av politisk opposition och koloniala styre över länderna i östra Europa in. Precis som i dagens Sverige hade många intellektuella stött kommunistpartierna men många tänkte om efter Stalins kampanjer mot just akademiker och andra fria yrkesutövare.

Andra  händelser inom östblocket som t.ex. Pragkuppen 1948 (kommunisternas makt övertagande dåvarande Tjeckoslovakien), Arbetarupproren 1954 i Östberlin och i Polen, samt revolten i Ungern 1956 fick en stor betydelse för vänster intellektuella runt om i västvärlden, men kom att få en mindre roll för vänstern i Sverige.  Andra faktorer som hade betydelse var Sovjetunionens och östblocket militarisering och aggressiva utrikespolitik. Många radikala socialdemokrater och väljare som röstat på kommunisterna hade under mellankrigstiden varit aktiva i fredsrörelsen och aktiva pacifister. Man kände sig svikna.

 I Sverige blev det först efter Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 som en debatt om det toalitära arvet inom västern kom igång. Men denna avstannade under 1970- talet på grund av den västervåg som kom ur 1968 och som kom att radikalisera vänstern och socialdemokratin. Inte minst inom utrikespolitik och ekonomin blev påverkade.  Efter Berlinmurens fall kom en demokratidebatt igång på nytt inom vänstern i Sverige. Men likt 1968 har den avstannat efter 1990- talet.



Fanor vid en första maj demonstration med Kommunitiska Partiet
(f.d. Kpml(r) i Göteborg 2013.

Ett annat skäl till varför våra nordiska grannländer inte är lika mottagliga för politisk extremism, t.ex. i from av antisimestim som vi är i Sverige, är att man efter kriget hade en offentlig uppgörelse med både nazism och kommunism som vi tyvärr aldrig har genomfört i vårt land.

I t.ex. Danmark och Norge resandes dikturanhängare ut  inom polis, militär, radion och universitets- världen i en medveten politik att få bort totalitära ideal från samhället efter kriget och för att skydda demokratin. I denna policy ingick också att extremistiska åsikter som t.ex. rasism, antisemitism och klasshat stämplades som odemokratiska och ovärdiga inslag i ett demokratiskt samhälle.

Medan i Sverige har dylika skumma krafter kunnat påverkat samhällsklimatet både i offentligheten och i det fördolda. En annan förklaring till vår tolerans för politisk extremism är att vår demokrati aldrig har satts på undantag genom krig och ockupation. Vi slapp undan båda världskrigen och en nazistisk ockupation under kriget eller att hamna under en kommunistisk efter 1945.

På denna blogg har jag skrivit om hur 1968 års kulturradiala vänster med klara kommunistiska influenser har påverkat och fortfarande påverkar samhällsklimatet i vårt land. Inom en rad områden, skolan, arbetsmarknadspolitiken, kulturen etc. Misstänksamhet mot västervärldens demokratier och mot marknadsekonomi, det aktiva  motståndet mot medlemskap i Nato och i EU, den   fientliga uppfattningen av Israel, den instinktivt negativa attityden mot familj, religion och traditionell kultur är några exempel på detta vänsterintellektuella arv.

Mitt inlägg om kulturvänstern, dess ideal och inflytande:

Inlägg om kulturvänstern



Karl Marx grav i London. Är han verkligen död för vänstern i Sverige?

Likt Mats Edman känner jag en stor oro över utvecklingen i Sverige. Antisemitismen  blir allt vanligare och råare. Framhejad av både en nykommunistisk vänster radikalism som av islamister. Rasismen och främlingsfientlighet som sprider sig till allt fler i samhället och som gör att Sverigedemokraterna växer. Sedan har en ny vänstervåg som sveper över det svenska samhället och som påverkar inte bara vänsterpartiet utan som också alltmer påverkar åsikter och värderingar i socialdemokratin, Miljöpartiet och in i borgerligheten. Hit hör synen på Israel, avveckling av alternativ drift i vård och omsorg, utmålningen av företagare som parasiter. Det är också uppenbart att detta korståg mot marknadsekonomin och den personliga friheten, när den kritiseras från vänster om socialdemokratin, tar sig antisemitiska argumentet. Ett judehat, i Karl Marx anda (som själv var av judisk börd), i from av att anklaga judar för att vara råa och egogistiska kapitalister. Ge judar skuld för globalisering och arbetslöshet, likt 30- talets Nazityskland.

Som sagt: demokrati är inte någonting som man bara har. Utan är också något som kräver att vissa värderingar bejakas och andra bekämpas. Ännu tycks Karl Marx ideal vara vid liv för vänstern i Sverige.




Bilder
Överst: Karl-Marx.

Nederst: Partiledare Olof Palme (S), statsminister 1969-76 och 1982-86, vid ett första majtal i Mora.
Lägg märke till den röda fanan.

Etiketter: Dagens Samhälle, Mats Edman, Karl Marx, Vänsterintellektuella, Kommunister, V, Vänsterpartiet, Antisemitism, S, Socialdemokraterna, Nato, EU, Israel, Judar, Judehat, Islamism, Rasism, SD, Sverigedemokraterna, Danmark, Norge, Dansk folkparti, Fremskrittspartiet, Polen, Ungern, Tjeckoslovakien,  Andra väldskriget, Pragkuppen, Inmarschen i Tjeckoslovakien, Ungernrevolten,1968, Studentvänstern, Berlinmuren, Berlinmurens fall, Nazism, Nynazism, Viktmaktrörelsen, BSS, Bevara Sverige Svenskt, Klasshat, Familj, Kultur, Religion, Politiskt extremism, SED, Östtyskland, Östtyska kommunistpartiet SED, Östberlin, Erich Honecker, Augusto Pinochet, Chile,