En lag mot åsiktsförföljelse behövs

I Dagens Juridik har jag läst en intressant debattartikel av Daniel Claesson om att en ny lagstiftning behövs för att förhindra att enskilda blir utsatta för olika slags ”straff” som att förlora anställningar, kontrakt eller försörjning av annat slag, för att man framfört åsikter i offentliga ”rum” som media eller i sociala medier.

Claessons artikel är publicerad under rubrik: 

” Dags att göra åsiktsförföljelse straffbart.”

Åsiktsfritt på sociala medier som Twitter är viktig för 

demokratin.

Här kan du läsa Cleassons artikel i DJ

Marcus Birro, journalist, författare och debattör. 

I sin artikel för Claesson några aktuella exempel när välkända personer blivit utsatta för planerade åsiktsdrev: Marcus Birro, Stina Oscarsson, Christer Sandelin och Alexander Bard. Skribenten har rätt. Den otydlighet som nu finns i gällande lagstiftning, en ”gråzon”, mellan förtal och utpressning måste täppas till. Claessons föreslår att en ny brottsrubricering: ”Åsiktsförföljelse”, införs. Detta ”demokratibrott” vilket det faktiskt är fråga om, föreslås få en straffskala som i mindre allvarliga fall bör ligga mellan böter upp till 2 års fängelse. I grova fall till fängelse i 4 år. Det vill säga ett högre straff än förtal men lägre än utpressning.

Stina Oscarsson, dramatiker och regissör.

Claessons argumentering om att förhindra en fri åsiktsbildning genom att i efterhand utsatta debattören/debattörerna för olika slags sociala och ekonomiska straff är mycket allvarligt för svensk demokrati. Jag håller med Claesson om detta otyg måste förhindras, och om det trots allt sker, måste staten vara tydlig och tydligt visa att detta är ett oacceptabelt beteende. De personer som sysslar med denna förföljelse sprider inte bara förtal om de debattörer som för fram åsikter som man inte gillar, utan, i många fall, även tar till andra åtgärder som t.ex. att försöka registrera digitala aktiviteter hos sina ”motståndare”.

En illustration om att åsiktsfrihet behöver få ökad lagligt 

skydd.

I vilket det redan nu finns lagstiftning emot. Åsiktsregistrering är en kriminell handling men utreds sällan och blir ännu mer sällan föremål för åtal. Samma sak för när t.ex. arbetsgivare, stipendienämnder etc. blir kontaktade i samma syfte. Jag håller med Claesson om att detta inte sällan sker på olika hotfulla sätt. Ett agerande som ligger nära inte bara förtal och utan också olaga hot, men som också sällan blir föremål för rättsliga åtgärder. 

Ett kontroversiellt inslag i Metoo rörelsen som ligger i den 

juridiska gråzon som Claesson tar upp. I detta fall kan 

en åtalsprövning om stämpling till brott, bli aktuell. 

Mörkertalet är förmodligen stort. T.ex. arbetsgivare, förskolepersonal, journalister och lärare som blir utsatta anmäler sällan detta till polis. Jag har en bestämd känsla att detta har ökat under senare år vilket bl.a. beror på framväxt av oparlamentariska företeelser som Metoo och Black Lives Matter rörelsen.

Foto från en Black Lives Matter demonstration i USA. 

En demokrati och ett rättssamhälle mår inte bra om en fri åsiktsbildning inte får skydd. Om man har anledning att misstänka att någon missbrukar sin rätt till att föra fram sina åsikter, t.ex. i form av hets mot folkgrupp som antisemitism, så skall anmälan göras till rättsvårdande myndigheter. Ingen skall bli dömd i olika ”Folkdomstolar” av självutnämnda ”åklagare” eller ”domare”. 

Det tyska Författningsskyddets emblem på en entrédörr.

Författningsskyddet infördes i Tyskland efter Andra 

världskriget, med en särskild domstol och ett särskilt 

åklagarämbete, för att skydda demokratin

och mänskliga rättigheter.  

I ett större juridiskt sammanhang bör Sverige, enligt min mening, se över alla brott mot demokratin och precis om t.ex. i Tyskland, samla ihop denna lagstiftning i en egen Balk (avsnitt) i lagboken: ”Demokrati- och grundlagsbrott”. Precis som Claesson, för fram i sin artikel, tycker jag att det kan det vara lämpligt i detta sammanhang påminna om Regeringsformens (en av vår grundlagar) portalparagraf:  

”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”   

Säkerhetspolisens (Säpo) emblem utanför organisationens 

huvudkontor i Stockholm. Säpo är numera en självständig 

myndighet som är placerad direkt under regeringen. 

Foto överst:

Från en "demonstration" av förakt för demokrati och 

mänskliga rättigheter från den autonoma vänstern.

Länk till denna blogg

Etiketter:                                                                               

Demokratibrott, Grundlagar, Regeringsformen, Juridik, Förtal, Utpressning, Olaga hot, Åsiktsregistrering, Drev, Medier, Åsiktsförföljelse, Marcus Birro, Stina Oscarsson, Christer Sandelin, Alexander Bard, Dagens Juridik, Daniel Claesson, Metoo, Black Lives Matter rörelsen, Autonom vänster, Säpo, Säkerhetspolisen, Författningsskyddet,