I Dagens Juridik har jag läst en intressant debattartikel av Daniel Claesson om att en ny lagstiftning
behövs för att förhindra att enskilda blir utsatta för olika slags ”straff”
som att förlora anställningar, kontrakt eller försörjning av annat slag, för att
man framfört åsikter i offentliga ”rum” som media eller i sociala medier.
Claessons artikel är
publicerad under rubrik:
” Dags att göra åsiktsförföljelse straffbart.”
Åsiktsfritt på sociala medier som Twitter är viktig för
demokratin.
Marcus Birro, journalist, författare och debattör.
I sin artikel för Claesson
några aktuella exempel när välkända personer blivit utsatta för planerade
åsiktsdrev: Marcus Birro, Stina Oscarsson, Christer Sandelin och Alexander
Bard. Skribenten har rätt. Den otydlighet som nu finns i gällande
lagstiftning, en ”gråzon”, mellan förtal
och utpressning måste täppas
till. Claessons föreslår att en ny brottsrubricering: ”Åsiktsförföljelse”, införs. Detta ”demokratibrott” vilket
det faktiskt är fråga om, föreslås få en straffskala som i mindre allvarliga
fall bör ligga mellan böter upp till 2 års fängelse. I grova fall till fängelse
i 4 år. Det vill säga ett högre straff än förtal men lägre än utpressning.
Stina Oscarsson, dramatiker och regissör.
Claessons argumentering om
att förhindra en fri åsiktsbildning genom att i efterhand utsatta debattören/debattörerna
för olika slags sociala och ekonomiska straff är mycket allvarligt för svensk
demokrati. Jag håller med Claesson om detta otyg måste förhindras, och om det
trots allt sker, måste staten vara tydlig och tydligt visa att detta är ett
oacceptabelt beteende. De personer som sysslar med denna förföljelse sprider
inte bara förtal om de debattörer som för fram åsikter som man inte gillar,
utan, i många fall, även tar till andra åtgärder som t.ex. att försöka registrera
digitala aktiviteter hos sina ”motståndare”.
En illustration om att åsiktsfrihet behöver få ökad lagligt
skydd.
I vilket det redan nu finns
lagstiftning emot. Åsiktsregistrering är en kriminell handling men utreds
sällan och blir ännu mer sällan föremål för åtal. Samma sak för när t.ex.
arbetsgivare, stipendienämnder etc. blir kontaktade i samma syfte. Jag håller
med Claesson om att detta inte sällan sker på olika hotfulla sätt. Ett agerande
som ligger nära inte bara förtal och utan också olaga hot, men som också sällan blir
föremål för rättsliga åtgärder.
Ett kontroversiellt inslag i Metoo rörelsen som ligger i den
juridiska gråzon som Claesson tar upp. I detta fall kan
en åtalsprövning om stämpling till brott, bli aktuell.
Mörkertalet är förmodligen stort. T.ex. arbetsgivare,
förskolepersonal, journalister och lärare som blir utsatta anmäler sällan detta
till polis. Jag har en bestämd känsla att detta har ökat under senare år vilket
bl.a. beror på framväxt av oparlamentariska företeelser som Metoo och Black Lives Matter rörelsen.
Foto från en Black Lives Matter demonstration i USA.
En demokrati och ett
rättssamhälle mår inte bra om en fri åsiktsbildning inte får skydd. Om man
har anledning att misstänka att någon missbrukar sin rätt till att föra fram
sina åsikter, t.ex. i form av hets mot folkgrupp som antisemitism, så
skall anmälan göras till rättsvårdande myndigheter. Ingen skall bli dömd i
olika ”Folkdomstolar” av självutnämnda ”åklagare” eller ”domare”.
Det tyska Författningsskyddets emblem på en entrédörr.
Författningsskyddet infördes i Tyskland efter Andra
världskriget, med en särskild domstol och ett särskilt
åklagarämbete, för att skydda demokratin
och mänskliga rättigheter.
I ett större
juridiskt sammanhang bör Sverige, enligt min mening, se över alla brott mot
demokratin och precis om t.ex. i Tyskland, samla ihop denna lagstiftning i en
egen Balk (avsnitt) i lagboken: ”Demokrati- och grundlagsbrott”. Precis som Claesson, för fram i sin artikel, tycker jag att det kan det
vara lämpligt i detta sammanhang påminna om Regeringsformens (en av vår
grundlagar) portalparagraf:
”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”
”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”
Säkerhetspolisens (Säpo) emblem utanför organisationens
huvudkontor i Stockholm. Säpo är numera en självständig
myndighet som är placerad direkt under regeringen.
Foto överst:
Från en "demonstration" av förakt för demokrati och
mänskliga rättigheter från den autonoma vänstern.
Etiketter:
Demokratibrott, Grundlagar, Regeringsformen,
Juridik, Förtal, Utpressning, Olaga hot, Åsiktsregistrering, Drev, Medier, Åsiktsförföljelse,
Marcus Birro, Stina Oscarsson, Christer Sandelin, Alexander Bard, Dagens
Juridik, Daniel Claesson, Metoo, Black Lives Matter rörelsen, Autonom vänster, Säpo, Säkerhetspolisen, Författningsskyddet,