Nedläggning av Bromma är storstadsarrogans

En intressant debatt förs om förakt mot vanligt folk och klassfördomar mellan Dagens Industri (DI) och Aftonbladets ledarredaktioner ang. beslutet om att lägga ner Bromma flygplats.
 
DI:s politiska redaktör P. M Nilsson har publicerat en intressant ledare i ämnet under rubrik:

"Aftonbladet ser ner på vanligt folk."



P.M. Nilsson
 
I sin artikel framför Nilsson bland annat att:
 
"Det nuvarande nedläggningsbeslutet är som Aftonbladets ledarsida – ett omoget utslag av storstadsarrogans, klassförakt och ringaktning av landsbygden." 

Nilssons artikel i DI

Nilsson har rätt. Hans argument har relevans om att Bromma flygplats (flertalet av de flyglinjer som landar på Bromma är från från mindre flygplatser) har gjort vårt avlånga land kortare. Som exempel kan nämnas Visby, Ängelholm, Umeå, Östersund, Halmstad och Växjö. Endast linjerna till Malmö och Göteborg är till större städer som har gott om andra alternativ för kollektivresor till Stockholm.

Nilsson har en poäng i att Bromma har blivit en folklig flygplats tack vare att biljettpriserna från många mindre- och medelstora städer ute i landet ligger på hälften av vad det kostar att ta tåget till Stockholm (i andra klass). En första klass biljett på SJ har ett pris som få har råd med. Särskilt alla dom som ska betala sin resa ur egen plånbok. 



Ett plan inför start ifrån bolaget Malmö Aviation.  

Vi glömmer ofta bort, inte minst i Stockholm, hur avlångt vårt land faktiskt är. Vänder man upp och ned på Sverige så hamnar vår nordligaste punkt Treriksröset vid Neapel i södra Italien. Nilsson har också rätt i sin analys ang. att Aftonbladets argumentering om nedläggning av Bromma kan ses om ett utslag för vad jag brukar benämna som vår olyckliga tradition av ett samhällsperspektiv som kännetecknas av Mälardalsdominans och Stockholmsfixering.

Ett annat perspektiv på de geografiska förutsättningarna är att jag från min bostad i Arlöv, strax utanför Malmö, har närmare till Köpenhamn, Oslo, Berlin, Warszawa, Haag och London, än vad jag har till Stockholm. Huvudstäder som Dublin, Bryssel, Luxembourg, Paris och Prag, ligger endast något längre bort för mig än vad Stockholm gör. 

Nilsson har också rätt sin argumentering om att det är viktigt för hela landets utveckling, även för Stockholm, för såväl näringslivet som för vanligt folk, att ha tillgång till billiga och snabba resor mellan huvudstadsområdet och landets övriga regioner. Som Nilsson med all rätt uttrycker saken:

"Den dag tåget kan lösa det behovet kanske flyget konkurreras ut på vissa linjer, det vet vi inte, men vi är inte där i dag. Och den dag Arlanda eller någon annan flygplats kan ersätta Brommas flygkapacitet kan det vara dags att bygga en ny stadsdel, men vi är inte där heller."



Flygledartornet på Bromma flygplats.

Nilsson har en annan argumentering för att bevara Bromma som han på ett mästerligt formulerar så här:

"Orsaken till Brommas tillväxt är inte höginkomsttagarnas plötsliga flyglust (som Aftonbladet påstår, mitt tillägg) utan att urbaniseringen flyttat mängder av funktioner till de stora städerna, framför allt till Stockholm och att allt fler antingen måste flytta efter eller kunna åka dit."  

Sedan måste man likt P.M. Nilsson, inte minst för det mentala klimatet i vår samhällsdebatt, ge Aftonbladet en knäpp på näsan för sin föraktfulla argumentering med tydliga kännetecken av 1970-talets radikalism.  Nilssons formulering om detta är klockren. Han skriver:

"Aftonbladets främsta argument var att husorganets intresse för Stockholms flygkapacitet gynnar direktörerna, det vill säga en föreställd överklass som minsann borde kunna åka X2000 som vanligt folk."



SJ:s nya tåg SJ-2000.

Jag instämmer med Nilssons uppfattning om att Aftonbladet i denna debatt, liksom i många andra, har en neo-socialistisk klasskamps retorik som för länge sedan borde ha slängs på historiens sophög. Inte minst i ett perspektiv om att nu i november var det 25 år sedan Berlinmuren föll, Tyskland återförenades, Järnridån togs bort och en av Europas värsta diktaturer, östtyska DDR, gick i graven. En händelse som ledde till att förtrycka folk i Öst- och Centraleuropa äntligen fick sin demokrati.

En frihet som nu åter är under hot. Rysslands angrepp på Ukraina, Putinismens allians med europeisk höger- och vänsterextremism och Kremls ambitioner om att återinföra Sovjetväldet, gör Aftonbladets klasskamps retorik ännu mer orimlig.

På min blogg har jag kommenterat Berlinmurens fall och den villighet som många vänsterintellektuella i Sverige hade för att gå DDR-regimens ärenden:

Inlägg om Berlinmurens fall och DDR-diktaturen

Det är inte P.M. Nilsson som är uppe och svävar bland molnen ang. Bromma flygplats. Där finns Aftonbladet fast förankrat sedan länge. Att Nilsson förstår det regionalpolitiska perspektivet kanske kan förklaras utifrån hans skånska bakgrund. Kommer man utifrån landsbygden har man ett annat perspektiv än om man sällan har rört sig utanför tullarna. Ideologisk vänster dogmatism underlättar inte heller för en publicistisk verksamhet med verklighetsförankring.



Bild ovan: Avgångshållshallen, sedd från "plattan".
Bild nedan: Interiör från avgångshallen 

Etiketter: Bromma Flygplats, Dagens Industri, DI, Chefredaktör P. M. Nilsson, P.M. Nilsson, Aftonbladet, Aftonbladets ledarsida, DI:s ledarsida, SJ, X2000, Flyg, Inrikesflyg, Tåg, Arlanda flygplats, Arlanda, Bromma, Stockholm, Mälardalen, Stockholmsfixering, Östtyskland, DDR, DDR-dikaturen, Ukraina, Vladimir Putin,  Storstadsarrogans, Landsbygd, Mäldardalsdominans, Klasskamp, Klassförakt, Neo-socialism, Ny-socialism, 1968, 1970-talet, 1970-tals radikalism, Putnismen, Sovjetväldet, Visby, Ängelholm, Umeå, Östersund, Halmstad och Växjö, Malmö, Göteborg, Arlöv, Köpenhamn, Oslo, Berlin, Warszawa, Haag, London, Bryssel, Luxembourg, Dublin, Paris, Prag, Neapel, Italien, Treriksröset, Urbanisering, SJ-2000, Malmö Aviation,