I en signerad ledare i Dagens Nyheter gör sig Carl Johan von Seth lustig över de tankar som den nye försvarsministern Peter Hultqvist (S) har presenterat om att under en övergångsperiod kombinera nuvarande yrkesförsvar med en återinförd begränsad värnplikt.
Peter Hultqvist (S)
Von Seths ledare i DN
Skribenten gör det lätt för sig och ger inte en rättvisade bild av det danska systemet (det norska har jag mindre kunskap om). Värnplikten i klassisk tappning är omodern bl.a. för att alltmer avancerad utrustning ställer allt högre krav på professionell hantering. Men, och det är ett viktigt men, ett försvar har vi inte för skojs skull. Vi saknar i nuläget c:a 7000 soldater för kunna besätta samtliga poster i nuvarande- och planerade förband.
På denna blogg har jag skrivit om hur avvecklingen av värnplikten misskötes och att det är illusion att tro att vi kan klara försvarets personalförsörjning endast genom frivilligt rekryterad personal. Främst Kristdemokraterna och Folkpartiet har vågat att tänka om och har tidigare framfört förslag i linje med de tankar som Hultqvist nu framför.
Inlägg om ökad militär spänning runt Östersjön
Inlägg om KD:s o. FP:s kritik mot försvarets svarta hål
Inlägg om att utreda svenskt medlemskap i Nato
Bild från HMS Norrköping under övningen BALTOPS 2003
Tyvärr har Hultqvist och S-ledningen inte visat samma öppenhet när det gäller ett medlemskap i Nato. Även här har (FP) och (KD) vågat gå före. Nu har även Moderaterna vågat att öppet förespråka ett medlemskap. Tidigare har (M) svajat i frågan. Västerregeringen vill inte ens att frågan diskuteras ännu mindre att den utreds. Vår Nato-noja är märklig och helt ologisk inte minst med tanke på hur säkerhetsläget i Europa kraftigt har försämrats under senare år. Den förra Alliansregeringen gav ambassadör Tomas Bertleman i uppdrag se över hur nuvarande säkerhets- och försvarspolitik fungerar i perspektiv av måluppfyllelse och förslå förändringar. I onsdags presenterade han sina slutsatser.
Bertleman förslår bl.a. ett medlemskap i Nato för att han betvivlar vår förmåga att kunna försvara oss på egen hand. Ett annat skäl för ett Nato-medlemskap, enligt Bartleman, är att detta kommer att krävas för att Sverige ska kunna efterleva våra utfästelser om stöd till våra grannländer, i Norden och i Baltikum, i händelse av konflikt med Ryssland. På detta har utrikesminister Margot Wallström (S) svarat att "Denna regeringen kommer aldrig att föreslå ett medlemskap i Nato."
Margot Wallström (S)
Det var en stor omställning, inte minst mentalt, för den svenska folksjälen när värnplikten skrotades. Men samtidigt måste man vara ärlig att slå fast att rekrytering av soldater har misskötes. T.ex. genom att erbjuda anställningsvillkor som inte är acceptabla för flertalet svenska ungdomar. Att endast erbjuda lön på 18000 och nyligen införa förbud att bo på kasern efter grundläggande utbildning är naturligtvis fel. Dessutom har Sverige vägrat, tillskillnad mot Danmark och länder som har haft professionella soldater länge, t.ex. Storbritannien, Kanada och USA, att införa olika belöningssystem för soldater, t.ex. gratis barnomsorg, förtur till civila statliga tjänster, möjligheter till kostnadsfri högre utbildning under- och efter tjänstgöring, erbjuda subventionerat boende etc.
Förutom dessa misstag som har med bristande försvarsresurser och en missriktad jämlikhets reflex att göra, så försvåras rekrytering av militär personal i Sverige av två grundläggande faktorer.
1. I t.ex. England finns gott av förebilder för unga av f.d. professionella soldater i form av äldre släktingar, och yrkesverksamma inom t.ex. idrott, utbildning, säkerhetsbransch, polis, kustbevakning, tull och räddningstjänst. Vi saknar denna tradition.
2. Vi saknar också i vår moderna historia de erfarenheter som många andra västeuropeiska länder har av krig och ockupation, som t.ex. Danmark och Norge, vilket gör att vi tenderar att inte ta försvaret och det militära på samma allvar som våra nordiska grannländer.
Därför kommer ett i huvudsak frivilligt rekryterat försvar behöva förstärkas av värnpliktiga under en övergångsperiod på 10-20 år. Men dessa ska naturligtvis få hygglig lön under sin utbildning, med privilegier, enligt vad som jag har skissat ovan, och därför placeras i reserven och kunna kallas in till tjänstgöring eller repetitionsutbildning, under 5-8 år efter utbildning. I Danmark är det främst mekaniker, personal inom samband, kommunikation och förråd, sjukvårdare, kockar och liknade som kallas in med tvång, medan "vanliga soldater" och befäl är yrkessoldater.
Bild ovan: Foto från ett logement ifrån värnpliktens senare decennier.
Bild nedan: Foto från ett sammanträde med Nato-ländernas utrikes- och
försvarsministrar i Bryssel.
Etiketter: Försvar, Säkerhetspolitik, Försvarspolitik, Värnplikt, Mönstering, Begränsad mönstering, Danmark, Norge, Personalförsörjning, Personalreserv, Nato, Medlemskap i Nato, Natomedlemskap, Personalförsörjning, Peter Hultqvist, Försvarsminister, Vänsterregeringen, De röd-gröna, Den röd-gröna regeringen, Löfvenregeringen, Socialdemokraterna, S, S-ledningen, Kristdemokraterna, KD, Folkpartiet, FP, Moderaterna, (M), Storbritannien, Kanada, USA, Tomas Bartleman, Carl Johan von Seth, DN, Dagens Nyheter, Grannländer, Sveriges grannländer, Baltikum, De baltiska staterna, Lettland, Litauen, Estland, Danmark, Norge, Finland,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar