I en klok ledare på Svenska Dagbladets, SvD-Opinion, under rubrik: "Rädda Sverige och avsett regeringen.", kommenteras vänsterregeringens första budget. I artikeln kan vi läsa bl.a:
SvD:s ledare
"När i dag statsbudgeten bärs fram genom huvudstaden till riksdagen är det en promenad som snarare bär karaktären av Golgata än Eriksgata. Förtroendet för finansministern har redan skadats svårt av den lika ovanligt flitiga som skarpa offentliga kritiken från en rad prestigefulla institutioner.
Budgeten är redan till stora delar känd och dess signalspråk har redan lagt en blöt och tung filt över den så nödvändiga tilliten och tron på framtiden som avgör i vilken mån människor och samhällen växer. Ökade skatter på arbete, dyrare kostnader för att anställa unga, ansvarslös bidragspolitik för sjukskrivna, den famösa utredningen om entreprenörer i välfärden som nu kommer att fungera som effektiv stoppkloss för investeringar i sektorn – sammantaget ser vi en skadlig politik som kommer att hämma samhällsutvecklingen. Dessutom: Det är en politik som går mycket längre till vänster än vad väljarna gav stöd för i valet."
Det är uppenbart att väljarna inte hade förväntat sig att vänsterpartiet och en alltmer radikaliserad miljöparti skulle komma att få en det stora genomslag på regeringens budget som nu har skett. Vänstersvängen är kraftig och mycket mer påtaglig än vad jag (många andra alliansväljare med mig) hade förväntat sig. Nu för att inte tala om vad många många S- och MP-väljare har gjort. Det är tydligt att miljöpartiet under sina nya språkrör ligger nära vänsterpartiets syn i flera viktiga frågor. Det är också tydligt att Stefan Löfven och andra ganska vettiga som finns i socialdemokratins ledning inte bara har fått vika sig för V och MP utan också för det egna partiets vänsterflygel. Det blir alltmer påtagligt att socialdemokratins ideologiska utveckling präglas av neo-socialistisk syn på människa och samhälle.
Miljöpartiets svek mot sin tradition av att värna valfrihet och mångfald inom vård-skola- omsorg och av att värna decentralisering samt småföretag är väldigt tydlig. Redan när Åsa Romson och Gustav Fridolin hade blivit valda kunde man ana denna utveckling, men denna radikalisering inom MP har gått betydligt mer långt och med en intensitet har överraskat mig. Det är tydligt att de delar av MP som har sin hemvinst ifrån hembygdsrörelsen, kooperationer och andelsföreningar, friskolor, småbrukare, hantverk och olika ideella organisationer har mist allt sitt inflytande sedan Mikaela Valterson förlorade sin strid mot Romson om att bli kvinnligt språkrör. I stället styrs nu MP av partiets vänsterfalang som har sina rötter i 1968 års kulturvänster.
Finansminister Magdalena Anderssons första budget innebär att de politiska motsättningarna mellan höger- och vänster kommer att öka. Det enda parti som kan ha anledning att jubla över denna budget är kommunisterna i vänsterpartriet. Det finns även andra traditionalister som politiskt gynnas av denna utveckling. Nationalisterna och rasisterna i Sverigedemokraterna är också vinnare.
Ny-socialism och en återgång till en neo-socialism av 1970-tals snitt skapar ett politiskt klimat i samhället som passar extremisterna både till vänster och höger. De största förlorarna är ungdomar och äldre som blir dyrare att anställa, verksammma inom alternativa välfärdsverksamheter eller de som arbetar med RUT-tjänster (ofta invandrar kvinnor), över en miljon löntagare som får ökad skatt och småföretag, inte minst i glesbygd. Arma Sverige!
Bild ovan: Finansminister Magdalena Andersson (S)
Ettiketter: Budget, Maglena Andersson, Svenska Dagbladet, Åsa Romson, Gusav Fridolin, Mikaela Valterson, Miljöpartiet, MP, Vänsterpartiet, V, Budget, Budgetpropositionen, Nådiga luntan, Vänsterregeringens budget, Löfvenregeringens budget, S, Socialdemokraterna, Socialdemokratin, Stefan Löfven, Neo-socialism, Vänstersväng, Vänstervridning, Kommunister, Traditionalister, Nationalister, Rasister, SD, Sverigedemokraterna, Kulturvänster,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar