Ett EES-avtal hade varit bättre för UK och EU!

 

Julens avtal mellan Storbritannien (UK) och EU, ger britterna visserligen ett ökat självbestämmande, men kostnaden är hög. I fyra och ett halvt år har brittisk politik handlat om Brexit och det brittiska parlamentet har själv beräknat att framtida årliga tillväxt kommer att bli 2-3 procent lägre med ett handelsavtal snarare än medlemskap i EU. Aldrig tidigare i historien har en nation frivilligt valt att överge ett sådant omfattande avtal om politiskt- och ekonomisk samarbete som EU är till förmån för ett begränsat handelsavtal.

En illustration av att Brexit leder till ett "Little Britain". 

Lägg märke till att det är ett återförenat Irland på bilden. 

Till detta kommer ökade motsättningar mellan de olika länderna inom den brittiska unionen. Skottland, Wales och Nordirland känner sig alltmer överkörda och negligerade av London. Tyvärr har uppfattning relevans. Boris Johnson och andra ledande regeringsföreträdare har under hela Brexit processen med en nästan demonstrativ arrogans flitigt talat om ”England” men knappast nämnt UK eller övriga medlemsländer vid namn. I de icke brittiska delarna av unionen finns numera en tydlig majoritet emot Brexit som alltmer har förstärks sedan folkomröstningen. Medan England, med undantag av Stor-London, tydligt röstade för utträde i omröstningen. En avveckling av UK är en högst trolig konsekvens av Brexit i en inte alltför långt avlägsen framtid. En utveckling som kommer att innebära full självständigt för Skottland och Wales samt att Nordirland återförenas med republiken Irland, i en ny irländsk nation. Även inom själva England finns just nu en majoritet bland medborgarna för att upplösa Storbritannien om man får tro de opinionsundersökningar som har presenterats under senare tid. Stanna kvar sidans varning under folkomröstningskampanjen för att ett Brexit skulle leda till ett ”Little Britain” tycks vara på väg att besannas.

Foto från en demonstration för skotskt 

självständighet i Edinburgh.

Om man som jag jämför det avtal som britterna nu har fått med EU, med ett ESS-avtal, likt det som t.ex. Norge har, så står det klart att ett ESS-avtal skulle vara mycket mer förmånligt för UK. Denna slutsats blir klar om man studerar olika brittiska offentliga analyser som har publicerats och som finns tillgängliga på nätet. Även på den brittiska regeringens egna hemsidor. Vilket jag faktiskt har ägnat julhelgen åt. EU erbjöd London direkt efter folkomröstningen ett EES avtal. Vilket britterna borde ha tackat ja till. Men sådan lösning var någonting som nationell prestige, drömmar om forn stora imperiedagar och en växande skepsis till Europa i stort (som kännetecknat det dominerade konservativa partiet sedan 1980-talet) satte upp mentala hinder för. Denna möjlighet var inte önskvärd att ens överväga i regeringens byggnader i Westminster och Whitehall. Och detta hade dessutom krävt att Britterna accepterade en tanke om fri rörlighet för EU-medborgare. Men den politiska eliten i London hade bestämt sig. Man skulle bort från Europa. Och nu får man betala notan för sina nationalistiska drömmar. 

En träffsäker karikatyr över det politiska klimatet i London. 

Och UK, senare England ensam på egen hand, kommer som konsekvens av denna politiska process att successivt bli alltmer isolerat i Europa. Anses mindre viktigt. Få mindre uppmärksamhet av andra och få det svårare att påverka andra. Delar av internationella finansmarknaden med bank- och försäkringsverksamhet som länge har ansett London som sin naturliga hemvist har redan börjat omlokalisera sig främst till Amsterdam, Frankfurt och Paris. Medan ett självständigt Skottland (gäller troligen även för Wales) snabbt kommer att återansluta sig till EU. Det brittiska avståndstagandet kommer att även påverka Europa kulturellt (inte bara politiskt och ekonomiskt). Jag tror tillika med många andra att både tyska och franska kommer att återta en del av sitt förlorade inflytande och engelskans ställning kommer successivt bli mindre dominant i Europa. Inom EU har det börjat att diskuterats om engelska efter Brexit skall få vara kvar som en av unionens 24 officiella språk.

Den brittiska storbanken Barclays logotyp på sitt huvudkontor 

i Londons nya finanskvarter i Canary Whaf.   

Handelsavtalet mellan EU och UK säkerställer tullfri handel med varor, i linje med vad Norge har. Alternativet var Världshandelsorganisationen WTO: s regler med tariffer mellan 25 och 40 procent. Som en så kallad "Hård Brexit" hade inneburit. Även om varuhandeln förblir tullfri mellan EU och UK måste all import- och export tulldeklareras och det kommer vara en omfattande fysisk kontroll för att undvika att varor från tredje land förs in via UK. EU vill förhindra, med all rätt, att UK blir transitland för import av varor till EU från andra länder, och att komplicerade regler om ′′ ursprungsland ′′ respekteras. T.ex. i Sverige och i övriga nationer inom EU- EES kommer läkemedel, vissa livsmedel och många växter överhuvudtaget inte alls få föras in från UK. Tullavgifter kommer att tas ut för alla varor som kostar mer än 1 600 kronor (vissa undantag finns). Se länk till svenska Tullverket nedan.

Svensk tulltjänsteman i tjänst.

För Storbritannien kommer inte att finnas några tullar eller kvotbegränsningar för fisk och jordbruksprodukter, men alla jordbruksvaror kommer att kontrolleras vid gränsen, och det kan innebära förseningar. Utförselproblem för brittisk export av både kött, fisk, frukt och grönsaker kommer att öka den ekonomiska risken för både exportörer och importörer. Och knappast anses utgöra en konkurrens fördel. I värsta fall kommer värdet för färska produkter minska, med inkomstbortfall för brittiska bönder och fiskare som följd. C:a 80 procent av all brittisk fisk exporteras till EU. Ett annat exempel är att både Skottland och Wales är den största exportören av lammkött till EU. Medan Norge med sitt EES-avtal i botten har tecknat ett ′′ veterinäravtal ′′ med EU som innebär att t.ex. deras skaldjur och lax automatiskt får passera gränsen på väg till den europeiska marknaden.

Walesiska får.

Om fem och ett halvt år kommer britterna att ta över 25 procent av den fiskekvot som EU har förvaltat och fördelat mellan sina medlemsländer i vad som idag är den brittiska zonen. Detta speglar ett mycket viktigt brittiskt erkännande av internationell havsrättslig juridik (som satt hårt inne i London) som styr fördelning av fiskekvoter och som har inneburit en rätt att fiska i olika territorialvatten efter att nationsgränserna successivt har utökats från 12 till 200 nautiska miles. En utveckling som har inneburit att i princip hela Nordsjön helt ligger inom någon nations sjögräns.

Foto från en fiskehamn i EU, 

danska Gilleleje, på norra Själland.

 

Den mest iögonfallande svagheten i detta handelsavtal är att den brittiska tjänstesektorn inte inkluderas. Servicesektorn står för 80 procent av Storbritanniens BNP, och det är högst oklart hur stora effekterna kommer att bli för verksamheterna i Londons finanskvarter. Mer förvånande tycker jag att det är att det inte längre blir automatisk godkännande av auktorisation för olika brittiska akademiker som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, farmaceuter, veterinärer, ingenjörer eller arkitekter som vill arbeta i Europa. Dessa välutbildade yrkesproffs måste se till att få sina kvalifikationer godkända i varje land de vill arbeta i. En utveckling som framför allt kommer att märkas i Storbritannien där den offentliga sjukvården inom deras NHS system är helt beroende av utbildad arbetskraft från andra EU-länder.

Foto från ett väntrum som tillhör en mottagning inom NHS.

Handelsavtalet och Brexit kommer att förändra vardagen för miljontals britter. Och i en omfattning som få tycks ha insett. Britter som vill besöka ett EU-land i mer än 90 dagar måste ansöka om visum, och alla måste visa pass på gränskontrollen för resenärer från tredje land - och inte i den snabba kön för EU-medborgare. Britterna måste ha en egen reseförsäkring då EU: s gemensamma blåa hälsokort inte längre gäller för UK. Vill man ta med sin hund får man ta med ett färskt veterinär intyg. Brittiskt körkort kommer inte heller att vara giltigt i EU utan loggbok och giltig förarförsäkring. Men ESS-nationen Norge har genom sitt avtal rätt till vårdtjänster i EU och deras körkort är giltiga inom EU.

EU:s hälsokort.

Brittiska studenter som vill studera vid universitet utomlands kommer att förlora tillgången till EU:s Erasmus program. Inför folkomröstningen lovade Brexit sidan att man skulle avtala sig kvar i Erasmus. Men detta har den brittiska sidan inte visat något större intresse för att driva under förhandlingarna med EU. Britterna har nu lanserat planer på att istället att utveckla ett eget nationellt program med globalt anslag, och namn detta efter brittiska datapionjären Alan Touring. Planerna är dock inte på plats. Och inom EU kommer Erasmus studenter att få företräde, liksom nu, framför studenter utanför EU. Då Erasmus och dess utbyte har blivit en succé kommer ett nytt brittiskt program få svårt att konkurrera inom Europa. Tusentals svenska studenter, liksom t.ex. danska och norska, får genom detta utbytesprogram erfarenheter och personliga kontakter för livet genom att delta i Erasmus. Kontakter och erfarenheter som inte bara är till gagn för dem själva, utan även för de verksamheter som senare kommer vara yrkesverksam i och för deras hemländer. 

Foto på sex ungdomar inom Erasmus som studerar 

i ett annat europeiskt land än sitt eget. I detta fall Lettland.

Storbritannien kommer att inte längre har tillgång en rad av EU: s olika stödprogram, som t.ex. Next Generation EU som syftar till att stödja återhämtning efter Covid-pandemin, olika regionala stödprogram, och program för olika sektorer som t.ex. turism, jordbruk och distribution. Många regioner i UK har dragit stor nytta av sådana stödsystem, t.ex. Cornwall, Cumbria och nordvästra Wales. Detta är bara några glimtar av de konsekvenser Brexit kommer att innebära för UK.

Media i William Shakespeares teater The Globe. 

En välkänd "Turistfälla" i London.

Det är först när helgerna är slut och vardagen kommer igång efter nyår som de flesta människor och företag kommer att märka förändringarna. Det mesta kommer nog att fungera hjälpligt, efter en del "jobbiga" inledande inkörningsproblem, men effektiviteten i all gränsöverskridande handel och näringsliv kommer varaktigt att vara längre än tidigare. Till detta kommer en kraftigt ökad gränsbyråkrati som inte kan anses vara någonting önskvärt för någon part t.ex. EU:s olika medlemsländer som Sverige, Danmark eller Irland. Eller EES-nationer som t.ex. Norge och Island. Och inte heller av britterna själva. Ett tydligt exempel är att brittiska tullverket har tvingats att nyanställa 50.000 tjänstemän för att ta itu med de utmaningar som man får leva med efter nyår. Som jämförelse kan nämnas att svenska tullverket totalt har cirka 2000 anställda.

 

Foto från julhelgens lastbilskaos i brittiska Dover.

Läsa mer:

Tullverket har på sin hemsida bra och läsvärd information om vad som nu kommer att gälla ang EU och Storbritannien efter nyår. Rekomederar särskilt sidan om Brexit för privatpersoner.

Om Brexit för privatpersoner

I ett tidigare inlägg på denna blogg har beskrivit den djupa politiska motsättning som Brexit resulterat i inom Storbritannien och inom konservativa Tories.

Mitt tidigare inlägg om Brexit

Fotocollage överst:

Boris Johnson och Ursula van der Leyen, brittisk premiärminister respektive EU Kommissionens ordförande. 

  

Länk till denna blogg

En elak med träffsäker Brexit karikatyr. 

Etiketter: Brexit, Handelsavtal, EU, Europa politik, EES, ESS-avtal, Handelspolitik, Frihandel, Europa, Storbritannien, Boris Johnson, Ursula van der Leyen, EU Kommissionen, EU fria rörlighet, Konservativa Partiet, Little Britain, Skottland, Wales, Cumbria, Nordirland, Irländsk återförening, Nationalism, Högerpopulism, Norge, Irland, Island, Danmark, Amsterdam, Frankfurt, Paris, Erasmus, Erasmus programmet, Lettland, Corona, Corona pandemin, Covid-19, Tullverket, Importtullar, WHO, William Shakespeare, Tories, Världshälsoorganisationen, Tariffer, Jordbruk, Fiske, Regionalstöd, Sektorstöd, Servicesektor, Banking, Banksektorn, Försäkringsbranschen, Finansbranschen, Londons finanskvarter, Tullavgifter, Tullfrihet, Varuhandel, Whitehall, Westminster,