I Göteborgs Posten
har Hynek Pallas skrivit en
intressant kulturartikel om hur Corona krisen påverkar vår världsbild och vår
syn på demokrati. Pallas har helt rätt i sin analys om Corona pandemin ställer Europa inför ett vägval om hur den framtida utvecklingen skall se ut. Pallas synpunkt om att detta val gäller mellan en utveckling präglad av ökad nationalism eller en utveckling som får till konsekvens att vi får mer av federalism. Att framföra och tydligt se detta vägval är en insiktsfull analys. Hans artikel är publicerad under den klockrena rubriken: ”Nationalismen gör att vi förstår pandemin sämre.
Statsminister Stefan Löven (S) här tillsammans med
Charles Michel, Europeiska Rådets ordförande.
Rådet är regeringschefernas organ inom EU.
Michel var tidigare socialistisk premiärminister i Belgien.
Charles Michel, Europeiska Rådets ordförande.
Rådet är regeringschefernas organ inom EU.
Michel var tidigare socialistisk premiärminister i Belgien.
I sin artikel skriver Pellas bland annat
följande:
”Det
märks i mediernas analyser och är ett inslag ända nerifrån twitter-bråken upp
till EU-topparnas ordval. Det gäller allt från den upptrissade, morbida
”landskampen” i antal döda och vilka nationer som gör mest ”rätt” eller ”fel”
till statschefers tal. Det är en retorik som spänner från det obehagliga till
det orimliga och kan sätta käppar i hjulet för effektivt långsiktigt bemötande
av en global kris. Och det är en perfekt grogrund för de ”heta” situationer där
nationalism aktiveras.”
Danmarks statsminister Mette Fredriksen (S) meddelar att
nationens gränser stängs från och med den 14 mars.
nationens gränser stängs från och med den 14 mars.
En för mig helt okänd person Vladan
Lusevic har på en Fokusgruppen EUropapolitik
på Facebook skrivit en mycket
läsvärd kommenterar till Pallas artikel som både är djup och fylld av substans.
Dessa två texter är de mest intressanta som jag har läst om Europa, EU,
federalism, regionalism och nationalism på mycket länge. Att detta dessutom
skildras i ett Corona perspektiv, ger en extra aktualitet åt texterna.
Den Skåneländska flaggan. Även kallad för den
skånska. Ett exempel på regionalism och federalism.
Denna flagga är gemensam för en kulturregion som
består av Skåne, Halland, Blekinge och danska
Bornholm, d v s gamla Öst Danmark. Att Skåneland
är en gränsregion mellan riks-Sverige och
riks-Danmark, märks i flaggans två färger.
Rött för Danmark och gult för Sverige.
Vi har två regioner till inom Sverige som delas
med andra nationer: Sameland, Sampi, och
Tornedalen, Meänmaa. Både dessa har egna
flaggor.
Jag väljer att citera hela Lusevics kommentar:
skånska. Ett exempel på regionalism och federalism.
Denna flagga är gemensam för en kulturregion som
består av Skåne, Halland, Blekinge och danska
Bornholm, d v s gamla Öst Danmark. Att Skåneland
är en gränsregion mellan riks-Sverige och
riks-Danmark, märks i flaggans två färger.
Rött för Danmark och gult för Sverige.
Vi har två regioner till inom Sverige som delas
med andra nationer: Sameland, Sampi, och
Tornedalen, Meänmaa. Både dessa har egna
flaggor.
Jag väljer att citera hela Lusevics kommentar:
”I samband med
Coronapandemin har det skrivits om att nationalismen, bland annat som
mytologiskt vurmande för nationstanken och synen att nationen går före allt annat, även före frihet och mänskliga rättigheter,
kommer att öka globalt.
I flera fall handlar
analyserna om att den medborgerliga nationalismen som ofta ses som den
"goda nationalismen" kommer att öka i samband med att prioritera
"sina medborgare" (alltså inte människor, eller invånare).
Exempel på nationalism. Anhängare till det skotska nationalist-
partiet SNP jublar åt partiets stora valseger i Skottland vid
senaste brittiska parlamentsval. Ett resultat som bl.a var en
reaktion på Brexit som flertalet skottar var emot. Lägg märkte
att även den walesiska flaggan är med.
Pandemier som Corona är ett tydligt exempel på globala problem, risker och utmaningar. Därför finns det ingen "god nationalism", helt enkelt eftersom ingen nationalism kan skapa den solidaritet, empati och medvetenhet som krävs för att lösa globala problem i konkret mening. Just därför behövs det mer av kosmopolitiskt eller planetär patriotism som bland annat bygger på att människan kan vara interkulturell och global i sin identifikation, exempelvis genom utbildning i världsmedborgarskap.
partiet SNP jublar åt partiets stora valseger i Skottland vid
senaste brittiska parlamentsval. Ett resultat som bl.a var en
reaktion på Brexit som flertalet skottar var emot. Lägg märkte
att även den walesiska flaggan är med.
Pandemier som Corona är ett tydligt exempel på globala problem, risker och utmaningar. Därför finns det ingen "god nationalism", helt enkelt eftersom ingen nationalism kan skapa den solidaritet, empati och medvetenhet som krävs för att lösa globala problem i konkret mening. Just därför behövs det mer av kosmopolitiskt eller planetär patriotism som bland annat bygger på att människan kan vara interkulturell och global i sin identifikation, exempelvis genom utbildning i världsmedborgarskap.
Få skulle argumentera om
att det finns "god klanism" eller "god tribalism" bland
annat eftersom nationen ofta ses som den "naturliga" eller normala
utgångspunkten och enheten för institutioner, demokrati och samhällsliv. Men så
ser inte verkligheten ut. Den nuvarande verkligheten innehåller många extrema
och dysfunktionella beteenden. Där regeringar som i USA och Kina ägnar sig åt
förnekande av kunskap och angriper varandra genom spioneri och propaganda. Där
regeringar stänger gränser som förhindrar rörlighet av varor, tjänster och
människor som har vitala roller i pandemihanteringen. Man kan säga att nationer
och stater beter sig som klaner på den globala arenan vilket direkt hotar och
förvärrar för den mänskliga säkerheten.
Ett bokomslag som säger allt om det som Lusevic kallar
för "Klanism" och "Tribalism" inte är en god idé. Denna bok
är läsvärd liksom Tomas Lappalainens övriga böcker om maffian
i Italien.
Ett annat problem med den statscentriska och nationalistiska världsbilden är att man ofta, till skillnad från den federalistiska och kosmopolitiska världsbilden, ofta missar den institutionella betydelsen hos understatliga nivåer. Argumentet att Corona pandemin visar på statens effektivitet är mer av en sanning med modifikation om man tittar på regionernas roll rörande hälsoaspekter. Alltså, att säga att nationalstaten är effektiv i samband med Corona vore ungefär som att hävda att kommunen är effektiv i ett epidemiläge där alla kommuner stänger sina gränser och struntar i över-lokala institutioner.
för "Klanism" och "Tribalism" inte är en god idé. Denna bok
är läsvärd liksom Tomas Lappalainens övriga böcker om maffian
i Italien.
Ett annat problem med den statscentriska och nationalistiska världsbilden är att man ofta, till skillnad från den federalistiska och kosmopolitiska världsbilden, ofta missar den institutionella betydelsen hos understatliga nivåer. Argumentet att Corona pandemin visar på statens effektivitet är mer av en sanning med modifikation om man tittar på regionernas roll rörande hälsoaspekter. Alltså, att säga att nationalstaten är effektiv i samband med Corona vore ungefär som att hävda att kommunen är effektiv i ett epidemiläge där alla kommuner stänger sina gränser och struntar i över-lokala institutioner.
Svenskt Corona material fast i Polen
I ett tidigare inlägg på denna blogg kommenterar jag flera av de allvarliga misstag som Sverige har gjort när man kraftfullt nedmonterat vår förmåga till att möta kriser som Corona pandemin.
När det kommer till
idéer som "Regionernas och städernas Europa" så finns det en hel del
saker som skulle kunna hanteras bättre än genom den mellanstatliga styrningen.
I sin tur kräver det mer federalism som ofta i debatten tolkas som bara ökad
maktkoncentration i Bryssel. Saken är dock att många som är emot överstatlighet
ofta inte har något problem med statlighet. Vilket är dåligt eftersom
statlighet inte heller kan lösa alla problem och utmaningar som mänskligheten
påverkas av. Därför är mer federalism mer av en funktionell nödvändighet och
kan i kombination med meningsfulla berättelser leda till en värld som fungerar
bättre och är mer demokratisk i institutionell mening.”
EU symbolen och logotypen för den Europeiska
smittskyddsmyndigheten, utanför deras huvudkontor
i Solna.
Avslutningsvis kan det som Pallas med all rätt gör i sin artikel, och som Lusevic också valt att göra i sin kommentar, föra fram åsikten om att det kan vara på sin plats att påminna oss om varför Sverige valde att gå med i EU. Om detta skriver Pallas:
smittskyddsmyndigheten, utanför deras huvudkontor
i Solna.
Avslutningsvis kan det som Pallas med all rätt gör i sin artikel, och som Lusevic också valt att göra i sin kommentar, föra fram åsikten om att det kan vara på sin plats att påminna oss om varför Sverige valde att gå med i EU. Om detta skriver Pallas:
”Det är 25 år sedan
Sverige valde att medverka till ett integrerat EU, en union skapad för att
undvika att kriser föder våldsamma konflikter. Den fortsatta vägen mot ett
sådant Europa går genom att fokusera på regionernas förutsättning och samarbete
– inte genom tomt och potentiellt skadligt flaggviftande."
Valsedlar vid folkomröstningen om svenskt
medlemskap i EU 1979.
medlemskap i EU 1979.
Foto överst: Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn.
Etiketter: EU, Europa, Europapolitik, Federalism, Regionalism, Corona,
Corona pandemin, Covid-19, Bryssel, Strasbourg, Sverige, EU medlemskap, Heynek
Pallas, Göteborgs Posten, GP, GP kultur, Vladan Lusevic, EUropapolitik,
Facebook, Kina, USA, Regionernas Europa, Tribalism, Klanism, Charles Michel, Stefan Löven, Europeiska Rådet, Italien, Maffia, Kalabrien, Den kalabriska maffian, ´Ndranghetan, Tomas Lappalanien, Polen, Skottland, SNP, Skotska Nationalist Partiet, Danmark, Mette Fredriksen,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar