Respektera min röst!
Är det ett utslag av att respektera min röst i EU-valet och de europeiska väljarna inom EU att Angela Merkel står upp för Jean-Claude Juncker, tidigare kristdemokratisk premiärminister i Luxembourg , som nästa ordförande för EU- kommissionen? Och står Merkel upp bakom Lissabons fördragets principer om ökad demokrati och öppenhet inom EU, när hon försvarar den överenskommelse som partigrupperna i EU-parlamentet har gjort om att respektera resultatet i EU- valet?
Jag tycker att hennes mod imponerar. Och det börja bli dags att sätta saken på sin spets. Vad ska Europa välja? Valet står mellan en fortsatt brittisk utpressning eller en fördjupad demokrati inom EU.
Tidigare har britterna lagt in veto mot kandidater som har haft en stor uppslutning bland övriga medlemsländer. Två f.d. belgiska premiärministrar har råkat för detta, en liberal och en kristdemokrat. Men nu har vetorätten tagits bort. Och EU-parlamentet kan blockera en kandidat som inte har en majoritet i parlamentet bakom sig som Juncker nu har.
Övriga partigruppers kandidater till posten ställer sig nu bakom Juncker eftersom hans partigrupp Europeiska folkpartiet, EPP, blev störst. En av dessa är Guy Verhofstadt, tidigare premiärminister i Belgien, en av de f.d. regeringschefer som har stoppas av brittiska veton. Verhofstadt var partigruppen ALDE (liberaler och radikaler), kandidat till posten. En annan är Martin Schultz, tysk och avgående ordförande för parlamentet. Schultz var kandidat för den socialistiska gruppen. En annan medtävlare till Juncker, greken Alex Psiras, som kandiderade för partigruppen för kommunister och vänstersocialister, Enad europeisk vänster, ställer sig nu också bakom Junckers kandidatur. Den gröna gruppen, och deras namn tyskan Ska Keller, svajade länge, men nu sägs att även de gröna ska respektera den överenskommelse som gjordes i parlamentet, innan valet och som flertalet av medlemsländernas regeringschefer accepterade, om att valresultatet ska få genomslag på beslutet om vem som blir kommissionens nästa ordförande. Vilket innebär en princip om att kandidat för parlamentets största partigrupp ska få posten, eller den kandidat från de olika partigrupperna som en majoritet i EU-parlamentet ställer sig bakom. I Sverige har det knappast alls uppmärksammas att fördraget ger parlamentet möjlighet att förslå ny ordförande direkt till Europeiska Rådet (regeringschefernas organ). De som stöder Juncker har full konstitutionell rätt att agera som man har gjort.
Dessutom hoppas jag att de kristdemokratiska- och de centerdemokratiska partierna i EPP sparkar ut moderaterna ur denna partigrupp i parlamentet. När EPP på sin kongress i våras, i Dublin, beslutade efter votering att Juncker skulle bli gruppens kandidat så röstade Alf Svensson för, som då satt på det kristdemokratiska mandatet i parlamentet. Svenssons efterträdare som KD parlamentariker i Bryssel/Strasbourg, Lars Aduktusson uttalade också sitt stöd för Juncker som EPPs kandidat.
Övriga partigruppers kandidater till posten ställer sig nu bakom Juncker eftersom hans partigrupp Europeiska folkpartiet, EPP, blev störst. En av dessa är Guy Verhofstadt, tidigare premiärminister i Belgien, en av de f.d. regeringschefer som har stoppas av brittiska veton. Verhofstadt var partigruppen ALDE (liberaler och radikaler), kandidat till posten. En annan är Martin Schultz, tysk och avgående ordförande för parlamentet. Schultz var kandidat för den socialistiska gruppen. En annan medtävlare till Juncker, greken Alex Psiras, som kandiderade för partigruppen för kommunister och vänstersocialister, Enad europeisk vänster, ställer sig nu också bakom Junckers kandidatur. Den gröna gruppen, och deras namn tyskan Ska Keller, svajade länge, men nu sägs att även de gröna ska respektera den överenskommelse som gjordes i parlamentet, innan valet och som flertalet av medlemsländernas regeringschefer accepterade, om att valresultatet ska få genomslag på beslutet om vem som blir kommissionens nästa ordförande. Vilket innebär en princip om att kandidat för parlamentets största partigrupp ska få posten, eller den kandidat från de olika partigrupperna som en majoritet i EU-parlamentet ställer sig bakom. I Sverige har det knappast alls uppmärksammas att fördraget ger parlamentet möjlighet att förslå ny ordförande direkt till Europeiska Rådet (regeringschefernas organ). De som stöder Juncker har full konstitutionell rätt att agera som man har gjort.
Dessutom hoppas jag att de kristdemokratiska- och de centerdemokratiska partierna i EPP sparkar ut moderaterna ur denna partigrupp i parlamentet. När EPP på sin kongress i våras, i Dublin, beslutade efter votering att Juncker skulle bli gruppens kandidat så röstade Alf Svensson för, som då satt på det kristdemokratiska mandatet i parlamentet. Svenssons efterträdare som KD parlamentariker i Bryssel/Strasbourg, Lars Aduktusson uttalade också sitt stöd för Juncker som EPPs kandidat.
Alf Svensson, f.d. partiledare för kristdemokraterna och tidigare medlem av EU-parlamentet.
Det är skandal av stora mått att Reinfeldt spelar med i Camerons utpressning för att själv få en post i Bryssel efter det svenska valet. Enligt uppgifter i europeisk media, t.ex.brittiska The Guardian, tyska Die Welt, holländska Der Telegraaf, försöker Reinfeldt göra en kohandel med Cameron om att han själv ska få denna post, som tack för hjälpen med att stoppa Juncker, som nu i praktiken är de fyra största partigruppernas gemensamma kandidat.
Jag har kommenterat Junckers kandidatur och övriga partigruppers kandidater i detta inlägg:
Merkel, Cameron, Juncker och EU
Ralf Grahn kommenterade mitt tidigare inlägg som jag länkar till här ovan. Samtidigt skickade Grahn med en länk till ett inlägg på sin blogg om EU:s demokrati debatt och dess principer (på engelska). Detta inlägg är intressant och i den svenska debatten hörs tyvärr alltför sällan de breda humanistiska utgångspunkter med filosofiska (rättsfilosofiska) och etiska värderingar som Grahn tar upp. Men på kontineten är dessa vanligt förekommande:
Jag har kommenterat Junckers kandidatur och övriga partigruppers kandidater i detta inlägg:
Merkel, Cameron, Juncker och EU
Ralf Grahn kommenterade mitt tidigare inlägg som jag länkar till här ovan. Samtidigt skickade Grahn med en länk till ett inlägg på sin blogg om EU:s demokrati debatt och dess principer (på engelska). Detta inlägg är intressant och i den svenska debatten hörs tyvärr alltför sällan de breda humanistiska utgångspunkter med filosofiska (rättsfilosofiska) och etiska värderingar som Grahn tar upp. Men på kontineten är dessa vanligt förekommande:
Ralf Grahns artikel om EU:s demokrati debatt och dess principer
En tredje artikel (på engelska) som jag rekommenderar är ett inlägg på en europablogg som drivs av ansedda: The London School of Economics där, författaren Mareike Kleine, för fram en rad intressanta argument för Juncker:
Artikel på Economics blogg för Juncker
En tredje artikel (på engelska) som jag rekommenderar är ett inlägg på en europablogg som drivs av ansedda: The London School of Economics där, författaren Mareike Kleine, för fram en rad intressanta argument för Juncker:
Artikel på Economics blogg för Juncker
Bilder från en träff på Harspund med premiärministrarna i Sverige, Holland, England och Tyskland.
Bild ovan (f. vänster): Mark Rütte, Holland, Angela Merkel, Tyskland, Fredrik Reinfeldt, David Cameron, Storbritannien.
Etiketter: EU, EU-kommissionen, EU-parlamentet, EU-val, Lissabonfördraget, Angela Merkel, Jean-Claude Juncker, Fredrik Reinfeldt, David Cameron, Mark Rütte, Guy Verhofstadt, Ska Keller, Martin Schultz, Alex Psiras, EPP, Europeiska folkpartiet, De gröna, Liberaler, ALDE, Socialister, Kommunister, Enad europeisk vänster, Veto, Utpressning, Moderaterna, M, Ordförande för EU-kommissionen, Harpsund, Europa, Alf Svensson, Lars Aduktusson, Kristdemokraterna, KD, Kristdemokrater, Liberaler, S, Socialdemokrater, Kommunister, Vänstersocialister, Liberaler, Radikaler, Bryssel, Strasbourg, Ralf Grahn, EU:s demokrati debatt, Öppenhet, Subsidiaritet, Parlamentarism, Europeisk parlamentarism, The London School of Econmics, Mareike Kleine, Den gröna gruppen,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar