I Bohuslänningen har Mimmie Björnsdotter Grönkvist skrivit en läsvärd ledare ang hur islamiseringen av Malmö
har manifesterat sig i en ökad antisemitism och i en direkt förföljelse mot
stadens judar. I sin artikel som är publicerad under rubrik:
” Situationen är ohållbar för Malmös judar.”
I sin artikel skriver Björnsdotter
Grönkvist bland annat:
"Efter upploppen i Malmö fredagen 28/8 har filmklipp spridits, där folkmassan skanderar “Khaibar Khaibar O judar, Muhammeds armé ska återvända” – en antisemitisk ramsa som anspelar på en stad där Muhammed och hans följare mördade judar år 628.”
I sin artikel sammanfattar Björnsdotter
Grönkvist utvecklingen: ”Det är
ytterligare en händelse som visar på den grova antisemitismen som frodas i
Malmö. Många judar i staden vittnar om att de inte vågar leva öppet, i rädsla
för hot och hat. Kippor och Davidsstjärnor kan inte bäras öppet. Hatet får även
många unga att lämna staden. Sedan Jehoshua Kaufman anordnade Malmös första
kippavandring år 2011 har situationen knappast förbättrats."
Judiska män med Kippa i en tysk synagoga.
Jag har själv, som inte är en jude, deltagit i några av de Kippavandringar som genomförts i Malmö. Tyvärr har dessa aktioner och andra
åtgärder inte påverkat utvecklingen i positiv riktning. Det har blivit allt
värre. Vilket händelserna på Amiralsgatan och ute i Rosengård bara ett av många
exempel på. Jag har i ett tidigare inlägg på denna blogg skrivit om den osmakliga
koranbränning som utlyste det senaste islamistiska upploppet. En händelse som inte är betydelsefull i sig själv. Men som avslöjar allvarliga brister i vårt samhälle genom den oförmåga som polis och rättsväsende har visat upp när gäller att hantera händelser som denna. Men också det märkliga och beklagansvärda i att stadens politiska ledning, även tillsammans företrädare för den politiska oppositionen, är så pass aningslösa att man friar det inträffade tillsammans med välkända islamister och låter dessa personer bli officiella talesmän för alla muslimer i Malmö.
Du kan läsa detta inlägg här
En klok sammanfattning om den växande antisemitismen från tidningen Sydsvenskan.
Björnsdotter Grönkvist har tyvärr rätt i sin analys att denna
negativa utveckling i Malmö inte endast kan förklaras utifrån en misslyckad
integration av stadens snabbt växande muslimska befolkning (c:a 90 tusen). En
annan viktig faktor för den nedåtgående spiralen i Malmö är att den styrande
vänstermajoriteten av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiets (där
numera Liberalerna också ingår sedan senaste val) under många år har haft en medveten
flört med den extrema vänstern och med olika islamistiska grupper (t.ex. Salafister och
Muslimska Brödarskapet) och dess olika föreningar, vilket har skapat ett
politiskt klimat i Malmö där islamism och vänsterextremism (anarkism,
syndikalism, autonoma och revolutionär socialism) har anses rumsren och styrks
medhårs.
Foto från ett demonstration 2016 på Möllevångstorget av islamister och av extrem vänster som urartade till upplopp med stenkastning, bilbränder och antisemitiska slagord. En annan likartad händelse inträffade senare samma år och en ytterligare ägde rum 2018, då även SSU deltog, innan förra veckans senaste islamistiska upplopp.
Med all rätt nämner Björnsdotter Grönkvist kommunstyrelsens
mångårige ordförande Ilmar Reepalu
(S) vid namn. Denna lokala s-ledare fick t o m dåvarande partiordförande Mona Sahlin att reagera och ta honom
offentligt i örat. Men utvecklingen i Malmö är tyvärr inte unik, den har bara pågått
längre och påbörjats tidigare än på nationell nivå. I rikspolitiken fortsätter
framför allt (S) och (MP) sin flört med olika islamistiska grupper (vilket
skandalen kring tidigare bostadsminister Mahmet
Kaplan (MP) är ett tydligt exempel på).
Ilmar Reepalu (S).
Denna allians som är ganska märklig ur en idéhistorisk
utgångspunkt med tanke på att islamism har utformat sin politiska ideologi utifrån traditionell europeisk fascism och nazism, med särskilt fokus på antisemitism, och som har klätts in i en muslimsk språkdräkt. Naturligtvis måste
både (S) och (MP) bryta sig ur denna allians med islamister och extrem vänster
för att stoppa den negativa spiral som snurrar allt fortare och drar Malmö allt djupare ned i avgrunden. Jag har ingen
förhoppning om att (V), som är ett dåligt reformerat kommunistparti, skall
komma att nyktra till. Att stadens liberaler vill styra tillsammans med dessa
rasistiska och odemokratiska krafter är för mig en gåta.
Foto av en av islamismens ideologiska fäder, den dåvarande Stormuftien av Jerusalem, Haj Amin - al Husseini, vid ett besök hos Adolf Hitler 1941.
Detta faktum inger oro i mig. Denna, för demokratin,
farliga utveckling måste brytas både på lokal som på nationell nivå.
Situationen i Malmö kommer inte endast kräva en ny politisk majoritet i
stadshuset och ett skifte av makten i riksdagen. Under flera mandatperioder måste
politiken läggas om i grunden. Först måste det självklara slås fast och göras
uppenbart för alla. Malmös (liksom alla Sveriges) judar skall skyddas, känna
sig trygga och välkomna i sin egen stad. Politiken ang både migration och
integration måste förändras. Malmö kan inte längre ta en sådan stor och
oproportionell stor andel av ”flyktingbördan” verken för Skånes del eller för hela Sveriges.
Skylt som visar vägen till ett av migrationsverkets förvar utanför Malmö.
Sedan kan inte Sverige, som nation, längre kosta på sig och ha det
massiva inflöde av utom europeiska invandrare och flyktingar som vi har haft de
senaste 25-30 åren. Vi måste ned på nivåer som ligger i linje med vad våra
nordiska grannländer har, vilket skulle innebära något mer än en varaktig halvering från vad
vi nu tar emot. Och för vissa kommuner som t.ex. Malmö, Södertälje, Botkyrka och Göteborg, måste ett totalt flyktingstopp införas under lång tid, pågå under flera mandatperioder. Allt detta för vi som redan är här men också för alla dem som senare kommer att
komma hit. Annars kommer vi aldrig ha en förutsättning att skapa en bra integration. Till
detta kommer att politiken på en rad andra centrala samhällsområden snabbt och
i grunden måste läggas om och få en mer realistisk och förnuftig inriktning
t.ex. inom skola och utbildning, ang brott och straff, ang bostäder,
arbetsmarknad och socialpolitik.
Rosengårdscentrum, Malmö.
Stadens dominerade parti Socialdemokraterna som har genomgått en förvandling från att vara en traditionell betonginriktad folkhemsrörelse till att bli en utopisk socialistisk vänster med starka inslag av kulturradikalt flum. Detta parti måste återgå till att bli en renodlad socialdemokratisk rörelse. Främst för Malmös skull. Men troligen, långsiktigt, även för sin egen skull.
Ett foto som illustrerar en mer traditionell och västvänlig socialdemokrati. Per Albin Hanssons hem i stadsdelen Kulladal i Malmö. Nu ett museum. Hansson var Sveriges statsminister under Andra världskriget.
Bild överst:
En elak, men träffsäker, bild över situationen för Malmös judar.
Etiketter: Malmö, Koranbränning,
Islamism, Vänsterextremism, Antisemitism, Rasmus Paludan, Dan Park, Rosengård,
Stortorget, Stram Kurs, Ilmar Reepalu, Kippavandring, Mona Sahlin, Mahmet
Kaplan, Bohuslänningen, Mimmie Björndotter Grönkvist, Adolf Hitler, Stormuftien av Jerusalem, Haj Amin- al Husseini,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar