Stefan Attefall som var bostads- och civilminister 2010-2014 har på Bostadspolitik.se presenterat ett mycket intressant program i 11 punkter för en ny och mer realistisk bostadspolitik. Vad som särskilt imponerar på mig är att de punkter som han presenterar i denna artikel kombinerar effektivitet, sociala ambitioner med ett mod att våga tänka nytt och att ifrågasätta flera gamla hjärnspöken som i årtionden har förvärrat en rad strukturella problem och blockat lösningar.
En illustration av en växande bostadsbrist.
Jag håller med Attefall om att problemen
på svensk bostadsmarknad kan sammanfattas så här:
”Bostadsbristen kvarstår och blir allt besvärligare på många orter.
Vi bygger totalt sett för lite och byggandet sjunker.
De är allt svårare att komma in på bostadsmarknaden. Det krävs kapital,
köpoäng eller kontakter.
Rörligheten är för låg, vilket förstärker ovanstående problem och hämmar arbetsmarknadens rörlighet.”
Stefan Attefall (KD) f.d. bostads- och civilminister.
För att lösa dessa
problem för Attefall fram flera förslag som jag tycker är kloka och väl avvägda.
Det är tydligt att Attefall har strävat efter att få till en helhetslösning som
ett flertal både i riksdagen och bland befolkningen kan acceptera och
uppfatta som en rimlig kompromiss. Ett program som man kan säga ja till både
till vänster såväl som till höger.
En illustration av Bruksvärdesprincipen.
Några av hans förslag uppfattas som kontroversiella som t.ex. hans tankar om ett ökat inslag av marknadshyror i nyproduktion (som senare successivt fasas in i bruksvärdessystemet) för att stimulera fram en ökad nybyggnation. Ett annat av hans förslag som väcker debatt är hans tankar om att privata och offentliga hyresvärdar avsätter en mindre del av beståndet för personer med svag ställning på bostadsmarknaden. Olika former av så kallad Social Houseing har vi inte velat ha i Sverige. Men jag håller med Attefall att vi även måste ta itu med denna obekväma och jobbiga aspekt för att få en bostadspolitik som fungerar för alla. Dessutom skulle detta medverka till att minska boendesegregation som är klart högre i Sverige än i våra nordiska grannländer. Ett annat socialt offensivt förslag är hans tanke om att höja och bygga ut bostadsbidraget.
Flygfoto över stadsdelen Angered i Göteborg. Ett av många så kallade Miljonprogramsområden med dåligt fungerande integration.
Hans förslag om att
kunna skjuta upp reavinstskatt tills man lämnar sin bostad är ett intressant
inslag i den på nytt födda diskussionen om att återinföra fastighetsskatten,
som kristdemokraterna lyckades avskaffa. En konsekvens av fastighetsskatten var
att många äldre tvingades lämna sin bostad när deras partner dog. Just detta tvingades min egen mamma att gå igenom efter att min fader avled. Att, som Attefall tycks mena, om staten är generös med att vi
slipper betala skatt när man inte har någon avkastning av vårt
boende och (kanske) i stället får betala lite mer när man säljer sin bostad med vinst, är
intressant. Bör ses över. Det går nog att hitta lösningar som innebär att skattebasen
inte urholkas utan att man behöver återinföra fastighetsskatten. Men här måste
man vara försiktig så att när man gör detta att inte, bakvägen, återinför de problem med orimligt hårda marginaleffekter som tidigare drabbade ägande av bostad genom förmögenhetsskatt och arvsskatt. Att han dessutom vågar ifrågasätta om inte det har gått för långt med
kreditrestriktionerna är helt rätt. Naturligtvis försvårar detta för flera
grupper att komma in på bostadsmarknaden som t.ex. ungdomar och nysvenskar, men
även för personer som går igenom ett skifte i sina liv t.ex. vid separation eller som tvingas flytta av andra skäl t.ex. anställning på annan ort, efter examen eller efter period av arbetslöshet.
Sedan vågar Attefall
utmana en annan helig ko. Det kommunala planeringsmonopolet som ofta innebär
att byggandet och boendet blir onödigt dyrt på grund av olika lokala särregler
och bestämmelser. Regleringar som oftast inte är relevanta. Utan som mer är en
produkt av kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns klåfingrighet. Vilket
bl.a. har försvårat och ganska ofta t.o.m. stoppat industriellt färdigfabricerade
hus. Att flerfamiljshus av detta slag nästan inte alls förekommer i Sverige, till skillnad emot t.ex. Norge och Finland, är en konsekvens av denna politik. Dessutom blir de småhus som lämnar fabriken dyrare och mer komplicerade att sätta på plats än vad det hade behövt vara.
Leverans av ett fabriksproducerat småhus.
Det mest visionära i
hans program är förslagen som startlån och ett subventionerat bosparande (se
punkt 2). Här förmedlar Attefall en viktig insikt om att få igång ett allmänt
bostadssparande, som är mycket lågt i Sverige, kommer att kräva ett nytänk. Att ett ökat privat bostadssparande skulle underlätta boendekarriär för många är positivt. Men framför allt att
detta på sikt skulle ta bort många av de flaskhalsar som gör att vi har en för
låg rörlighet på svensk bostadsmarknad. T.ex. att man inte lämnar sin
lägenhet trots att man inte längre behöver den. En ordning som i sin tur har skapat en osund andrahandsmarknad. Attefall gör en korrekt
bedömning om att detta kommer att kräva flera aktiva statliga åtgärder för att fungera väl.
Attefalls program och
punkter visar på insiktsfullhet, klokskap och ett engagemang som han visade upp
när han var bostadsminister. Han gjorde mycket bra då. Och tog flera lovvärda initiativ om regelförändringar som i flera fall togs tillbaka av den
socialdemokratiska regeringen efter deras valseger eller som röstandes ned av de rödgröna med hjälp
av Sverigedemokraterna. En sak som då var kraftigt kritiserat men som nu
allmänt lovordas var hans så kallade Attefallhus.
Som är utbyggda och mer
utvecklade Friggebodar, med kraftigt förenklade byggregler. Attefall var en av den
borgerliga regeringens mest lyckade och framgångsrika ministrar. Jag
hoppas verkligen att han blir bostadsminister i en ny regering efter nästa val.
Läsa mer:
I ett tidigare
inlägg på denna blogg kommenterar jag de strukturproblem som kännetecknar svensk
bostadsmarknad. Detta utifrån egna erfarenheter från Sverige och Danmark, samt
en god väns från Belgien.
Foto överst:
Foto från en byggarbetsplats i Stockholm.
Ett exempel på ett Attefallhus.
Etiketter: Stefan Attefall, Kristdemokraterna, KD, Bostadspolitik, Bostadsminister,
Attefallhus, Det kommunala planeringsmonopolet, Angered, Miljonprogramsområden, Bostadsbidrag, Fastighetsskatt,
Förmögenhetsskatt, Färdig producerade hus, Industriellt producerade hus,
Bruksvärdessystemet, Räntebidrag, Reavinstskatt, Bolån, Startlån, Bosparande, Arvsskatt, Förmögenhetsskatt, Arvskifte, Subventionerat bosparande,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar