Skolverkets utbildnings talibaner och deras förakt för bildning

Skolverkets förslag att slopa undervisning om antiken och medeltiden, som nu verkets ledning tvingats att ta tillbaka, är ett tydligt exempel på förakt för bildning och kultur. Förra gången utbildningstalibanerna på Skolverket gick angrepp mot grundvalen för vår västerländska civilisation var för två sedan. Förmodligen kommer man snart att försöka igen.

I tidskriften Signum kommenterar Anders Piltz skolverkets förslag på ett kunnigt sätt. Hans artikel är läsvärd och publiceras med den klockrena rubriken: Statlig påbjuden minnesförlust.

Du kan läsa Plitz artikel i Signum här

Det är precis som Piltz skriver att vi har antiken att tacka för mycket. Begrepp som demokrati, kaos, politik, katastrof, motor, bokstav, matematik, filosofi, litteratur, materia och analys har vi hämtat från antiken.

Rafaels fresk: Skolan i Aten. Med denna målning som finns

i det Apostoliska palatset i Vatikanen vill Rafael skildra,

i sann renässans andra, den klassiska grekiska filosofin

med Platon och Aristoteles i centrum. 

Ett huvudskäl för mig varför studiet av antiken är viktigt är att det är arvet från Aten, Rom och Jerusalem som skapade Europa och vår västerländska civilisation. Dessa två begrepp blir omöjliga att förstå och ha möjlighet att relatera sig till utan grundläggande kunskaper om antiken och medeltiden. 

Den antika filosofin, med namn som Platon och Aristoteles, utgör en nödvändig intellektuell förutsättning för vetenskap och kultur i vår egen tid. Att renässansen med dess humanism, namn som t.ex. Dante, da Vinci och Petrarca, och den naturvetenskapliga revolutionen, med namn som Copernicus, Brahe, Galileo och Kepler, lämnas utanför gör att man inte kan förstå den moderna tiden och vår vetenskapliga världsbild med namn som Niels Bohr och Albert Einstein. Skolverket föreslog att undervisning i historia på högstadiet skulle börja med 1700-talet. 

Viktiga historiska förlopp som t.ex. den västerländska utbildningens grund från Karl den stores frankerrike, den högmedeltida skolastiken och den italienska renässansen försvinner precis som en förståelse av företeelser som reformationen och nationalstaternas uppkomst.

Makarna Arnolfinis trolovning av Jan

van Eyck från 1400-talet. Denna

tidtypiska renässans målning är en

allegori om att kärlek, trohet, och

rikedom hänger ihop och ömsesidigt

förstärker varandra. Utan grundläggande

klassisk bildning blir det omöjligt att

förstå en målning som denna.

Varför detta förakt för bildning och kultur? Skolverkets nya försöka att sänka antiken kan förstås utifrån den kulturradikala tradition som har dominerat svensk utbildningspolitik sedan Stellan Arvidsson (S) utbildningsreform 1949 då den 9-åriga grundskolan infördes. Denna riksdagsledamot blev senare generaldirektör på Skolverkets föregångare Skolöverstyrelsen. Arvidsson som under flera år var ordförande för den östtyska kommunist diktaturens supporterklubb i Sverige, Förbundet Sverige-DDR, erkände öppet att han ansåg slopandet av kyrkohistoria och en nedbantning av antiken som sina största utbildningspolitiska framgångar. Naturligtvis erkände han också att inspiration för detta hade hämtas just ifrån Östtyskland. 

Men allt är inte nattsvart. Att historielärare över hela landet har rasat mot beslut inger trots allt ett visst hopp inför framtiden. 

SR:s Kulturnyheterna har publicerat en kort sammanfattning av en intervju med Olof Åkerlund i detta ämne med rubrik: Antiken är inget särintresse, där Skolverkets förslag analyseras utifrån ett perspektiv om jämlikhet och integration. Under denna text finns en länk till intervjun i sin helhet, i P1, som är fem minuter lång.

Kulturnyheternas artikel om Åkerlund

Åkerlund har rätt i sitt konstaterade om att ett slopande av antiken och medeltiden ur historieämnet skulle försvåra integration in i det svenska samhället och leda till en ökad ojämlikhet. Åkerlund har också en viktig poäng i sin analys om att just nu är särskilt viktigt att gå tillbaka till rötterna för vår civilisation när demokratin utmanas av nationalism och populism, från både höger och vänster, och sakar i sina grundvalar.  

Officiellt firande av Östtysklands 40 års

dag 1989, ett år innan Berlinmurens fall.

Foto ovan:

Akropolis klippan i Aten.  

Etiketter:

Skolan, Utbildningspolitik, Skolverket, Europa, Antiken, Medeltiden, Renässansen, Reformationen, Skolastik, Den karolinska renässansen, Högmedeltid, Skolastik, Den naturvetenskapliga revolutionen, Aten, Rom, Jerusalem, Platon och Aristoteles, Stellan Arvidsson, Förbundet Sverige-DDR, Anders Piltz, Den västerländska civilisationen, Matematik, Filosofi, Konst, Litteratur, Den naturvetenskapliga revolutionen, Niels Bohr, Albert Einstein,