Liberalernas nyspråk om Samvetsfrihet

I tidskriften Signum har Anders Piltz skrivit en artikel om Liberalernas krav på att stoppa införande av samvetsfrihet inom vård och omsorg. Piltz artikel är publicerad under rubrik: Språkmanipulation – vårdvägran istället för samvetsfrihet.

Du kan läsa Piltz artikel här

Det är bara att hålla med Piltz i hans konstaterade om språkmanipulation. Att byta ut ordet Samvetsfrihet med Vårdvägran är ett Orwellskt nyspråk. Dessutom är Liberalernas förslag märkligt både ur ett demokrati perspektiv, när det gäller respekt och frihet för medborgarnas inre och djupa övertygelser t.ex. den personliga religiösa, etiska och filosofiska sfären. Men Liberalernas förslag strider också emot en europeisk och västerländsk rättstradition som har går tillbaka till antikens Grekland och romarriket.

En judisk pojke efter att ha blivit omskuren enligt

B´rit Millah ceremonin.

Men man borde inte bli förvånad. Liberaler i Sverige tycks ha en stark tendens av religiös analfabetism och en tondövhet för etiska och moraliska frågeställningar. Ett annat exempel på detta är att Sveriges andra liberala parti Centern nyligen på sin partistämma tog beslut om att förbjuda den manliga omskärelse som genomförs av judar och muslimer. Jag har kommenterat detta på denna blogg.

Du kan läsa detta inlägg här 

Från antikens stoiker kan vi lära oss att det finns tidlösa och okränkbara rättigheter såväl som skyldigheter. Utifrån denna grund utarbetades en rättsfilosofi som kallas för Naturrätt. Denna syn på lag togs över av romarna och dominerade i västerlandet fram till mitten av 1800-talet, men kom att få en förnyad renässans efter Andra världskriget i den uppgörelse då genomfördes med de totalitära ideologierna nationalism, nazism, fascism och kommunism. 

Nazistiska krigsförbrytare på de anklagades bänk

under Nürnbergrättegången 1945.  

En lärdom man drog i flera Västeuropeiska nationer efter 1945 var att politisk makt, inte ens en demokratisk sådan, skall tillåtas att bli total och få härska över individens djupa övertygelse. Just av detta skäl skrivs samvetsfrihet in grundlagar och annan lagstiftning. Samvetsfrihet är inte alls något märkligt ur ett europeiskt perspektiv. Snarare tvärtom. Samvetsfrihet förekommer t.ex. i våra nordiska grannländer, framför allt i Norge, men finns i mindre omfattning även i Danmark och Finland. 

Demokratur är en term som passar bra i detta sammanhang. Det var moderat ledaren Gösta Bohman som lanserade denna term i ett annat sammanhang i början av 1970-talet, för att uttrycka vad han ansåg vara uttryck för en tradition av socialdemokratisk maktarrogans.  

Fru Justitia, romersk gudinna för rättvisan

här på en domstols byggnad.

Marcus Tullius Cicero (†43 f.Kr.) tog djupa intryck av stoicismen. Denna statsman var inte bara politiker utan var också verksam som filosof och författare. Hans skrifter utgör ett vältaligt försvar för den stoiska läran om Naturrätten. Han gör en bestämd skillnad mellan statens lagar och ”den sanna lagen”. Denna sanna lag är överordnad de enskilda staternas lagar, den är också giltig för alla tider. 

Enligt Cicero har staten ingen rätt att upphäva denna lag, som är himmelsk. En naturlig kosmisk lag som är av samma slag som människans natur. Den människa som förnekar denna sanna lag förnekar sin mänsklighet. Varje människa kan utifrån sitt väsen tolka naturens lag, det behövs inga särskilda uttolkare, som när det gäller statens lagar.

Den romerska filosofen, politikern 
och författaren Cicero.

Ciceros stora auktoritet kom tidigt att föra in tanken på en naturrättslig lagstiftning i den västerländska traditionen. Ifrån medeltiden och framåt bidrog hans tankar till att inspirera en förställning om en profan naturrätt med icke förhandlingsbara rättigheter, vilket tillkommer människan som kosmisk varelse. 

Denna naturrätt kom att kombineras med en kristen. Naturrättsliga tankar finns också i den franska revolutionens deklaration om människans rättigheter. FN:s och Europarådets rättighets kataloger över personliga friheter är andra exempel på hur naturrättsliga tankar har påverkat vår syn på demokrati och lagstiftning.

Otto von Bismarck, tysk 

förbundskansler.

I modern tid blev en naturrättslig rättsfilosofi blev åter aktuell under slutet av 1800-talets ”Kulturkamp” mellan kyrkorna och nya nationalstater (t.ex. Tyskland och Italien). Termen lanserades av förbundskanslern Otto von Bismarck (†1898) i en konflikt mellan Tysklands katoliker (som senare även kom att inkludera övriga kristna kyrkor och landets judiska befolkning) och den nationella regeringen i Berlin. 

En strid som handlade om vilken rätt politisk makt har att härska över samhällets ”Ursprungliga gemenskaper” (t.ex. familj och kyrkor) och över ”Opolitiska sammanslutningar” (t.ex. kulturföreningar och kooperativ). Kyrkorna hävdade att det finns en Gudomlig rätt som ger medborgarna frihet att få leva efter sitt samvete och enligt sina inre övertygelser. Enligt denna naturrättsliga etik skall samhället tillåta samvetsfrihet inom t.ex. familj, utbildning och kultur. 

En demonstration i Kina för den fängslade 

människorättsaktivisten Liu Xiauobo som helt 

enligt kinesisk strafflag blev dömd för sin kamp 

för ett demokratisk och ett politiskt oberoende

rättsväsende.

Denna övertygelse ställdes emot en tanke på Folksuveränitet, vilket innebär att politisk makt ger rätt att få bestämma vad som är bäst för hela samhället. Och att dessa beslut gäller för samtliga medborgare. Detta rättsideal innebär också att ingenting får förhindra att den politiska majoritetens vilja förverkligas. I Sverige har tanken på Folksuveränitet en stark ställning och har kombinerats med en positivistisk rättsfilosofi som dominerat vid vår juridiska fakulteter sedan slutet av 1800-talet. Enligt denna uppfattning är diskussioner om vad som rätt eller fel meningslös. Och att lagstiftning endast är relativ och ska inte försöka bygga på några högre värden. En tanke som både socialister och konservativa ställde sig bakom. Men som kristdemokrater och liberaler kritiseradede.

Nazism, fascism och kommunism använde sig av olika totalitära varianter av Folksuveränitet för att legitimera sin politik. För nazister legitimerade denna tanke det krig mellan raser som anses oundviklig. För fascister innebär detta främst en plikt att försvara nationens traditioner och dess enhet. Detta maktideal kom att användas av marxister för att försvara sin analys om arbetarmakt, klasskamp och ett klasslöst samhälle. Men även socialister, särskilt i norra Europa (t.ex. socialdemokratin i Sverige) kom att använda detta begrepp för att legitimera ett nytt modernt rättssystem ”befriat” från ”föråldrade” antika ideal om naturrätt. 

  

"Arbete gör dig fri", en diabolisk skylt över 

ingången till koncentrationslägret Auschwitz.

Under senare år har även Sverige fått konflikter som liknar de som fanns i Bismarcks Tyskland. Ett exempel är den debatt som förts om samvetsfrihet skall tillåtas för vårdpersonal vid abort och passiv dödshjälp. Till skillnad mot flertalet västeuropeiska nationer, t.ex. Norge, saknar Sverige grundlagsskyddad samvetsfrihet för personal inom offentlig verksamhet. Även andra former av samvetsfrihet har kommit i fokus. Ett exempel är om slakt enligt judendomens regler för Kosher ska bli laglig, vilket den är bland annat i Danmark eller om omskärelse av judiska och muslimska pojkar ska vara tillåtet. Andra exempel är om muslimska flickor ska få ha enkönad undervisning i gymnastik och i simning eller om religiösa friskolor ska få finnas kvar i ett offentligt finansierat skolsystem.

 En kosher restaurang i Argentina. 

I flera västeuropeiska demokratier genomfördes en offentlig uppgörelse med olika totalitära politiska system efter 1945, t.ex. i Tyskland, i Italien och i Beneluxländerna. I våra nordiska grannländer Norge och Danmark utformades lagstiftning och politik utifrån erfarenheter av Nazitysklands ockupation. Naturrätten kom åter till hands när en demokratiskt och humanistisk juridik skulle byggas upp efter totalitarismens fasor. I Tyskland infördes ett författningsskydd, en särskild domstol och ett speciellt åklagarämbete för brott mot demokratin och författningen. Dessutom gavs offentligt anställda som t.ex. poliser, militärer och lärare, ett särskilt utökat juridiskt ansvar att förebygga författningsbrott. Offentligt anställda tjänstemän t.ex. läkare, jurister och poliser fick rätt till ansvarsfrihet i sin tjänsteutövning. 

  
Tyska Författningsdomstolens lokaler i Karlsruhe.

Även om Tyskland, utifrån sin dramatiska 1900-tals historia, har gått längre än andra länder i Västeuropa finns liknade inslag i t.ex. Österrike, i Nederländerna och i Belgien. I Sverige genomfördes tyvärr aldrig någon officiell rättsfilosofisk uppgörelse med nazism, fascism och kommunism efter kriget.

Europadomstsolen för de mänskliga rättigheterna

i Strasbourg.

Foto överst:
Abort reklam från Nigeria.

Etiketter:
Liberalerna, Anders Plitz, Naturrätt, Samvetsfrihet, Vårdvägran, Medicinsk etik, Rättsfilosofi, Stoiker, Stoicism, Europadomstolen, Liberalism, Etik, Fascism, Nazism, Kommunism, Antisemitism, Centern, Omskärelse, Judendom, Kristendom, Islam, Nürnbergrättegången, rättspositivism, 
Folksuveränitet,