måndag 9 juli 2018

Gymnasielagen, Afghanamnestin och Schengen




Nu håller Stefan Löfven och den rödgröna regeringen med hjälp av Annie Lööf  och (C) på att ställa det ordentligt för Sverige. I en artikel på sajten Ledarsidorna, med rubrik: "Gymnasielagen kan tvinga Sverige att lämna Schengen samarbetet", analyseras domen från Migrationsdomstolen i Malmö angående den så kallade Gymnasielagen.

En lag som egentligen är en riktad amnesti för 9 200 afghanska män från den iranska minoritetsgruppen hazarer, där flertalet tycks sakna egentliga asylskäl. Gymnasielagen är tveksam ur rättsfilosofisk synpunkt då en ger extra rättigheter för en speciell folkgrupp. Vilket bryter mot den överordnade rättsprincipen om likhet inför lagen. Men ännu viktigare är att denna lag troligen står i strid mot Sveriges åtaganden inom ramen för den fria rörlighet som Schengen sammarbetet inom EU möjliggör. Det blir allt tydligare att Gymnasielagen är en låtsas amnesti. Som Löfven har gått ned på för hålla (MP) och (V) på glatt humör och för att få en chans att splittra Alliansen.

Stefan Löfvens regering 2014.jpg

Foto på Löfven regeringen när den tillträde 2014.

Ledarsidornas artikel om Gymnasielagen

Artikelns slutsats om:
"Enda vägen ut för Sverige, om domen står sig, är att antingen riva upp lagstiftningen och därmed dra tillbaka amnestin för de iransk-afghanska hazarerna eller lämna Schengen området och i förlängningen förbereda för ett lämnande av EU." har tyvärr i högsta grad relevans.

Artikelns slutsats om:
"Skulle regeringen välja det senare förenas Sverigedemokraterna med regeringen i EU-politiken. Men av diametralt olika skäl där de ena vill skärpa migrationspolitiken och de andra agerar för att gå tillbaka till den situation som rådde hösten 2015." Har tyvärr också relevans.

I artikeln tydliggörs vilka krav som finns på den enskilde inom Schengen. Krav som regeringen inte tycks känna till eller vilja ta någon notis om. Som Annie Lööf med sin juristexamen ifrån Lund borde kunna förstå och känna till. 

Det är sannolikt att denna dom kommer att prövas Migrationsöverdomstolen. Och det kan inte uteslutas att målet drivs vidare till EU-domstolen i Luxemburg för att pröva om vår lagstiftning står över Schengenavtalet.  I artikeln analyseras just detta: 

Kammarrättens byggnader på Riddarholmen: Gamla riksdagshuset och Hebbeska huset
Hebbeska Palatset, på Riddarholmen i Stockholm, lokaler för 
Kammarätten som också är Migrationsöverdomstol. 

"Vid vidare utslag från EU, när länder infört inre gränskontroller längre tid än tillåtet, har EU hotat med böter eller sanktioner på något sätt. I detta fall är en rimlig slutsats att Schengenavtalet, med dess krav på att en person inom Schengen området skall kunna göra sin identitet som klarlagd för att kunna söka asyl står över svensk rätt."

I artikeln behandlar de specifika krav som gäller för en medborgare i ett tredje land enligt Schengen.

"Enligt Schengen regelverket ska tredjelandsmedborgare anmäla sin närvaro till de nationella myndigheterna i samband med inresa till Schegenområdet. Detta ska ske i enlighet med den nationella lagstiftningen, antigen direkt med inresan eller inom tre arbetsdagar räknat från inresedagen. Anmälningsplikten omfattar även tredjelandsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat och som reser till en annan medlemsstat inom Schengen området. De sökande är därmed tvingade att anmäla sin närvaro och göra sin identitet som klarlagd för att kunna stanna inom EU."


I artikeln jämförs de krav som ställs på att kunna styrka sin identitet enligt Gymnasielagen med de krav som EU ställer:


Minnesplats i Schengen, Luxemburg,
på den plats där avtalet undertecknades 1985.

"EU ställer högre, och framför allt samma, krav på identitet för att kunna medge medborgarskap. Ett svenskt medborgarskap och svenska identitetshandlingar skulle därmed riskera att värderas lägre i framtiden. Norska Fremskrittspartiet har tidigare kritiserat den svenska handläggningen där svenskt medborgarskap, på oklara grunder, skulle även innebära att de som förvarat ett svenskt medborgarskap även har tillgång till den Nordiska passunionen samt Schengenområdet." 


Frågan är om Löfven och hans närmaste medarbetare på statsrådsberedningen och på partihögkvarteret på Sveavägen har förstått vilka värden som står spel? Det verkar inte så.



Siv Jensen, ordförande för
norska Fremskrittspartiet
och vice statsminister.

Foto ovan:
En av förhörssalarna i EU-domstolen i Luxemburg.

Etiketter:
Schengen, EU, Gymnasielagen, EU-domstolen, Medborgarskap, Idenitet, Asyl, Schengen samarbetet, Schengenavtalet, Fri rörlighet, Migrationsdomstolen i Malmö, Migrationsöverdomstolen, EU-medlemskap, Stefan Löfven, Annie Lööf, Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet,  Fremskrittspartiet, Siv Jensen


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.