Vadå abort o dödshjälp

 

I Världen i dag har Per Ewert skrivit en intressant ledare där han kritiserar ett program i SVT ”Striden om aborterna” som tar upp hur detta viktiga ämne har blivit föremål för diskussion och politiska motsättningar i USA.

Här kan du läsa Ewert artikel   

 I sin artikel som är publicerad under rubrik: ”Ännu ett snedvridet budskap i SVT.” tar Ewert upp två viktiga ämnen som löper parallellt. För det första: Hur osakligt och delvis okunnigt som denna viktiga samhällsfråga och debatt skildras i programmet. Grova förenklingar kombineras med rena faktafel om med en medveten propagandistisk kulturradikal vinkling. Men detta är vi tyvärr ganska vana vid numera när det gäller programverksamheten i Sveriges Television.

En bild på två skyddsvärda samhälles varelser.

Den andra saken som Ewert tar upp är hur frågan om abort skall diskuteras i sig. Här för Ewert, med all rätt, fram två etiska och humanistiska frågeställningar som programmet märkligt nog inte alls tar upp. Och som är centrala när abort och andra medicinsk etiska frågor diskuteras, t.ex. assisterad dödshjälp. Jag håller med Ewert i hans slutsats om att denna diskussion behöver tillföras ett perspektiv där man utgår utifrån en frågeställning om vad är en människa och hennes värde? Plus en fråga om vilka gränser är acceptabla för min frihet och statens rätt att begränsa min frihet? Tar man upp dessa frågor så blir diskussionen tydligare och ärligare. Men också något mer intellektuellt obehaglig, eftersom detta förhållningssätt framtvingar ett tydligt etisk ställningstagande och en existentiell reflektion. Men samtidigt blir diskussionen också mer rak, öppen och etisk.

Att se patienten som en människa med ett unikt 

människovärde är centralt inom medicinsk etik.

 

Hur viktigt det är att ta upp frågan om människosyn och att analysera relationen mellan individ och samhälle blir extra tydlig i en annan diskussion. I Dagens Samhälle har Theo Boer, en nederländsk professor i medicinsk etik (som har också varit verksam i Sverige), skrivit en intressant artikel om assisterad dödshjälp utifrån sina erfarenheter från Nederländerna och i Sverige. Och med anledning av den diskussion som under de senaste 2-3 åren har blivit mer aktuell här hos oss. Hans artikel är publicerad under rubrik: ”Professor: Varning för följderna av att legalisera dödshjälp.”

Här kan du läsa Boers artikel

En illustration av assisterad dödshjälp i form av en injektion.

Det är tydligt att Boer har omprövat sin tidigare ganska positiva inställning till assisterad dödshjälp. Nu drar han andra slutsatser bl.a. utifrån, vad han anser vara, en mycket negativ utveckling i Nederländerna. I sin artikel nämner han också utvecklingen i en av Kanadas delstater Quebec. Boer konstaterar att gränsen för önskat liv, för individens människovärde och syn på sjukdom, åldrade och svaghet har förändrats i en alltmer ohuman riktning på grund av assisterad dödshjälp. En utveckling som bland annat olika ideella organisationer för personer med fysiska och intellektuella funktionshinder länge har varnat för. Boers slutsats är att om man börjar tumma på människovärdes principen får man snabbt ett omänskligt samhälle. Man skapar ett sluttande plan där olika händelser samverkar och ömsesidigt förstärker varandra. 

Foto från Vipeholm anstalten i Lund.

Vilket inte minst de fasansfulla experiment som genomfördes på Vipeholm i Lund (som nu är en vanlig gymnasieskola) som då var en riksanstalt för personer med grava intellektuella funktionedsättningar. Vars människovärde och rättigheter samhället struntade i. De personer som var intagna på Vipeholm (det var faktiskt denna term som användes) tvingades medverka i forskning om karies och tandlossning genom att tvångsmatas med godis och sötsaker. Detta inträffade för inte inte så länge sedan. Och motiverades att dessa icke livsdugliga individer var en "belastning" för Folkhemmet och deras medverkan behövdes för att skapa en bättre tandhälsa. Denna "forskning" pågick från 1943 ända fram till till1960. Utifrån vad som Boer för fram och vad vi kan lära från den bristande humanism som härskade på Vipeholm är att etisk- och intellektuell avtrubbning, även i ett demokratiskt samhälle, kan skapa en direkt människofientlig kultur. Boers varning om att vi INTE i Sverige skall följa Nederländernas eller Kanadas exempel har relevans. Vilket vi kan lära av vår egen och Europas tragiska nutidshistoria.  

Ett äldre par vid livets slutskede.

I ett tidigare inlägg på denna blogg har jag upp en diskussion om den modell för assisterat självmord, Oregonmodellen, som Boer tar upp i sin artikel och som nu diskuteras i Sverige. Detta inlägg gav jag rubriken ”Avvisa dödshjälpsindustrins lobbyister.”

Här kan du läsa mitt inlägg

Barn i Auschwitz vid lägrets befrielse 1945. 

I ett ännu tidigare inlägg (som jag länkar till i inlägget ovan) tar jag upp exempel på hur en medveten etisk diskussion om människovärde och individens rätt skall föras på en samhällsnivå för att bli informativ och meningsfull. I detta sammanhang blir frågan om min och andras skyldigheter och rättigheter som samhälles varelse både naturlig och central. Dessa tankar kom att påverka politik, filosofi, juridik och kultur i västra Europa efter Andra världskrigets barbari. Skapade ett ideal som bl.a. gav en renässans för ett naturrättsligt synsätt präglat av den kristna humanistiska traditionen och den antika rättsfilosofin. I en medveten uppgörelse som skedde med olika totalitära politiska ideologier: kommunism, fascism och nazism. Men också med nationalism. Medan de totalitära ideologierna helt avvisades och delvis blev förbjudna. Så kom nationalism att bli ett ideal som man uppfattade vara en företeelse som man måste hålla tillbaka för att säkra demokratin och mänskliga rättigheter. Ideal som nationalstaterna hade misslyckats att bevara och skydda under mellankrigstiden. Men nu tycks ett nytt kulturellt barbari bl.a. i from av ett relativt människovärde vara på väg att återinföras. Göra en comeback. Undrar om detta verkligen är en utveckling som flertalet av oss vill ha i våra västerländska demokratier?

Här kan du läsa detta inlägg

Nazistiska ledare på de anklagades bänk 

under rättegången i Nürnberg 1945.

I detta inlägg tar jag upp den diskussion som Professor emeritus Anders Piltz (också katolsk präst i Lund o broder inom Dominikanorden) för i tidskriften Signum med anledning av Liberalernas krav om att stoppa alla planer på att införa samvetsfrihet inom vård och omsorg som finns bland annat i Norge och i flertalet andra nationer i Västeuropa. I t.ex. Tyskland är samvetsfrihet en grundlagsskyddad rättighet för en rad offentligt anställda som t.ex. poliser, militärer, lärare, läkare, advokater och domare. Detta starka rättsskydd för att få leva efter sina inre övertygelser och för mänsklig humanism är utformat utifrån Tysklands erfarenheter av de fruktansvärda brott som vanliga, annars fullt laglydiga, tjänstemän deltog i. Piltz har rätt. Att använda benämningen: Vårdvägran i stället för ordet: Samvetsfrihet är ett exempel på ett Orwellskt nyspråk.

George Orwell och exempel på hans nyspråk från hans 

dystopiska framtidsroman om ett nytt totalitärt samhälle, 

1984, från 1949.

Piltz, Boer, Ewert och andra visar vägen till hur dessa viktiga och ömtåliga frågor skall hanteras i den offentliga debatten. Och det finns faktiskt goda skäl att lära av historien när det gäller hur viktigt det är att begränsa mina och dina möjligheter att bestämma över andras liv och död (därför är t.ex. dödsstraff förbjudit i samtliga av EU:s medlemsstater). Men också att begränsa, även för en demokratisk stat, dess möjlighet att sätta sig över mitt samvete och begränsa mina möjligheter att få leva efter mina inre övertygelser så länge jag inte kränker någon annan person.

Domare förkunnar ett domslut vid Europarådets domstol för

 mänskliga rättigheter i Strasbourg.

Ewert börjar sin artikel med att konstatera:

”Abortfrågan skiljer sig från nästan alla andra ämnen inom lagstiftning och vårdetik. Som ingen annan fråga kan den skapa en så känslostyrd och osaklig atmosfär att en hederlig diskussion i princip upphör.”

Och detta har han tyvärr helt rätt i. Men det behöver inte vara så. Vi kan övervinna detta intellektuella hinder om vi verkligen vill föra en öppen och hederlig debatt.

Foto från en pro abort demonstration i USA.

Foto överst:

Abort reklam i Afrika.

Länk till denna blogg

Etiketter: Abort, Medicinsk etik, Dödshjälp, Oregonmodellen, Dödstraff, Samvetsfrihet, Naturrätt, Rättsfilosofi, Juridik, Människovärde, Per Ewert, Världen i dag, Anders Piltz, Signum, Theo Boer, Dagens Samhälle, USA, Sverige, Tyskland, EU, Europa, Nederländerna, Kanada, Quebec, Nazism, Tyskland, Nazityskland, Nürnberg rättegången, Vipeholm, Vipeholm anstalten, Vipeholm experimentet,