Ibland kan faktiskt debatter från det brittiska Överhuset (House of Lords) vara riktigt
intressanta. Vars ledamöter kan vara ärliga och inte behöver ta olika taktiska
eller partimässiga hänsyn. Bland annat på grund av att man inte kandiderar till
olika ämbeten eller har nästa val att tänka på. Men också för att flera av
Överhusets ledamöter har lång erfarenhet från olika samhällsområden utanför politik som
t.ex. juridik, offentlig förvaltning, ekonomi, industri, handel, forskning och
vetenskap samt kultur. Ett tydligt exempel på detta var när man i Överhuset
nyligen tog beslut om vilken uppfattning som man skulle skicka till de
folkvalda i Underhuset (House of
Commons) ang regeringens förslag om att Storbritannien ensidigt skall bryta mot
det internationella avtal som samma regering har slutit med EU om att garantera
tullfrihet mellan Nordirland och Republiken Irland efter Brexit.
Lyssna och njut på det tal som en av överhusets ledamöter, Michael Howard numera Lord Howard of Lympne, håller ang. regeringens förslag till avtalsbrott med EU. Howards tal är intressant ur flera perspektiv. En Youtube länk till hans tal och en artikel om hans anförande finns publicerat av sajten The New European.
Lord Howards tal och artikeln i New European
En sådan omständighet är att Lord Howard som är aktiv företrädare för det konservativa regeringspartiet Torries, alltså partikamrat med Boris Johnson, och f.d. partiledare. Lord Howard har haft andra viktiga poster i brittisk politik t.ex. varit såväl inrikes- som handelsminister samt finansskuggminister i opposition. Men här går denna politiska veteran bestämt emot sin eget parti. Det är som om Ingvar Carlsson eller Göran Persson, båda f.d. socialdemokratiska statsministrar och partiledare, skulle offentligt gå ut och bedriva kampanj emot den nuvarande (S)-ledningens politik ang Sveriges relationer med Nato eller regeringens politik om LAS.
Detta är anmärkningsvärt också i London med tanke på att Michael Howard är en välkänd euroskeptiker. Var en av de allra första inom Torries att förespråkade att Storbritannien skulle lämna EU vilket var en anledning till att han fick avgå som partiledare 2005. Lord Howard var också aktiv i folkomröstningen för Brexitsidan och deras talesman i överhuset. Michael Howard är tillskillnad mot sin företrädare Ian Duncan Smith och sin efterträdare David Cameron, starkt kritik till hur regeringen har hanterat Brexit och Storbritanniens framtida relation med EU. Här instämmer han en hel del i den kritik som några f.d. premiärministrar som Theresa May, Gordon Brown, Tony Blair och John Major har fört fram.
Lord Howards anförande är också intressant ur en annan aspekt. Det är sällan man får höra att någon i offentliga politiska sammanhang med en sådan tydligt och med en sådan styrka, både moraliskt och intellektuellt, försvara ett politiskt ställningstagande. Här agerar Lord Howard nästan demonstrativt mot den populism som alltmer har brett ut sig i våra västerländska demokratier under senare år. Vilket vi inte minst nu märker i USA med Donald Trump. En Trumpism som han indirekt anklagar sina egna partikamrater i regeringen för. Lord Howards etiska förhållningssätt och principfasthet imponerar på mig. Liksom hans retoriska förmåga. Engelsk politisk retorik när den är som allra bäst.
I ansedda The Guardian har Simon Jenkins skrivit en intressant artikel om Brexit förhandlingen mellan London och Bryssel. Där tiden för London håller på att rinna ut. Dessa måste avslutas denna vecka eller möjligen nästa för att både EU och Storbritannien skall kunna ta ett beslut om ett frihandelsavtal innan Storbritannien lämnar EU vid nyår. Jenkins för bl.a. fram att Storbritanniens förhandlings utrymme har krympt sedan Joe Biden vann över Donald Trump.
Biden är, tillskillnad emot Trump, positiv både till EU och Nato. Och har redan gjort klart att USA inte kommer att ingå ett avtal om frihandel med London, utanför EU, om inte den fredsprocess på Nordirland som följde med det så kallade Långfredagsavtalet respekteras. Där samtliga parter är förpliktade till att hålla gränsen på Irland mellan Nordirland och republiken öppen samt tullfri. Ett avtal som förutom London, företrädare för protestanter och katoliker i provinsen, även USA och Irländska republiken skrev under. Biden har också uttryckt sitt ogillande över Brexit processen. Här kan Bidens irländska rötter ha betydelse. Jenkins artikel är publicerad under rubrik: "Boris Johnson has to stop playing games and agree with Europe."
Här kan du läsa Jenkins artikel
En annan intressant artikel om överhusets hantering av regeringens Brexitavtal med EU har jag funnit i Huffington Post. Där Paul Waugh har skrivit en intressant artikel om de två omröstningar som överhuset höll ang regeringens UK International Market Bill och som Lord Howard tar upp sitt anförande. Waugh tar bland upp de två stora nederlag som Johnson regeringen fick utstå i överhuset. En omröstning slutade 433 emot förslaget och 165 för. Och den andra omröstningen 407 emot och 148 för. Dessa två resultat är de största nederlag som någon regering någonsin har råkat ut för sedan överhuset bantades ner 1990 och fick nuvarande regler för vilka av dess ledamöter som har rösträtt. Waughs artikel är publicerad under rubrik: "Lord´s huge defeat on Boris John´s plan to break UK international bill."
Här kan du läsa Waughs artikel
Läsa mer:
Jag har i ett tidigare inlägg på denna blogg skrivit om Brexitprocessen och de motsättningar som den leder till i brittisk politik som inom det regerande konservativa partiet Torries.
Detta blogginlägg kan du läsa här
Etiketter: Brexit, Michael Howard, Torries, Storbritannien, EU, Nordirland, Irland, Boris Johnson, Konservativa partiet, Donald Trump, Trumpism, Joe Biden, Theresa May, Överhuset, House of Lords, House of Commons, Underhuset, Långfredsavtalet, Irländska republiken, Bill Clinton, Tony Blair, John Major, UK International Market Bill, Bryssel, Belfast,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar