Det senaste giftattentatet
mot en oppositionell politiker i Ryssland borde inte förvåna någon. KGB
inrättande 1921, strax efter att organisationen hade bildats, på order av Lenin ett giftforskningscenter utanför Moskva som ännu är i drift. KGB:s första chef Felix Dzerzjinskij högprioriterade
verksamheten vid denna anläggning. Redan från början av sin existens utarbetade
man metoder och substanser som särskilt skulle lämpa sig för politiska lönnmord
inrikes såväl som utrikes.
Vladimir Putin i KGB uniform från sin tjänstgöring i Östtyskland.
I Norrköpings Tidningar har Hans Stigsson skrivit en läsvärd krönika om den totalitära historia och den auktoritära tradition som man bör ha med sig när man studerar attentatet mot oppositionsledaren Alexej Navalnyj. Hans text är publicerad med rubrik: ”Putins politik har ett blodigt förflutet.”
Det har i alltför liten grad uppmärksammats är att flera av de begränsningar som infördes på KGB:s verksamhet efter Josef Stalins död 1953, och när NKVD blev KGB och senare när KGB blev FSB, tycks ha tagits bort sedan Vladimir Putin kom till makten år 2000. Och under hans tid i Kreml har journalister, politiker, människorättsaktivister och andra oppositionella utsatts för olika attentat. Både i Ryssland som utomlands. Ofta i form av gifter, som i Navalnyjs fall, med en särskild utformning för att tillfoga offret stor smärta. Ibland har målsättningen, troligen varit att döda, vilket i några få fall har misslyckats, t.ex. attentatet mot Sergej och Julia Skripal i brittiska Salisbury, i andra fall att ge varning till offret och andra om att sluta nu annars. Gemensamt i flertalet fall har varit att offrets smärta skall skrämma andra till lydnad och eftertanke. I andra fall när denna skrämseltaktik har misslyckats har direkta avrättningar skett som t.ex. mot Boris Nemtsov och Anna Politkovskaja. Just denna aspekt av en Ny-Stalinism inom rysk statsledning, exemplifierad genom Kremls attentat, har få tagit upp i Sverige.
Joakim von Braun.
Ett lyssnande undantag är Joakim von Braun Rysslandskännare och expert på rysk underrättelsetjänst. Här kan du se honom intervjuad i TV4:s morgonnyheter efter att attentatet mot Navalnyj kom till omvärldens kännedom. Den 44-årige Navalnyj som nu kämpar för sitt liv på ett sjukhus i Omsk.
Foto från Berlinmurens fall 1989, när Putin var stationerad i Tyskland.
Hans analys är intressant. Jag delar von Bruns och Stigsson analyser om att tillfället är väl valt av Putin (som själv har varit officer i KGB). Utvecklingen i Belarus inger större oro i Kreml än vad vi allmänhet tror i Sverige. I Minsk, 80 mil från Stockholm, pågår, liksom det gjorde i Kiev 2014, protester på ett torg (som i båda städerna heter Självständighetstorget), inte bara mot valfusk, korruption och myndighetsvåld, utan är en folkresning mot ett kvardröjande Sovjetsamhälle och ett tydligt ställningstagande för att införa demokrati. Och detta vet Putin. I Kiev blev torget omdöpt av demokratiaktivisterna till Euromaidan (Europatorget). Och detta kan ske även i Minsk. En utveckling som Putin och de styrande i Moskva fruktar sedan kan komma att spridas vidare till Moskva och Sankt Petersburg. I mitt föra inlägg på denna blogg skrev jag om detta.
Foto från Självständighetstorget i Minsk.
Att få Navalnyj ur vägen just nu kan ha bedömts särskilt viktigt med tanke på ett eventuellt ryskt ingripande i Belarus. Navalnyj är förmodligen ensam om att ha tillräcklig ljuskraft inom oppositionen för att kunna mobilisera fram kraftfulla folkliga protester inom Ryssland. Sedan har Navalnyj under senare tid, i olika medier, fört fram att han har flera nya avslöjanden på gång om korruption mot personer inom den ryska makteliten. Bland annat mot den av Kreml tillsatte nya guvernören i Chabarovsk vars avsatte företrädare hade ett brett folkligt stöd. Ett beslut som har vållat omfattande protester, lokalt och regionalt, under flera veckor.
Foto från protesterna i Chavbarovsk.
Ryssland är en stat styrd av
en ondskefull regim som ännu inte har lyckats komma bort ifrån sitt Sovjetiska
förflutna. Putins Ryssland är därför inte en stat bland andra, vilket flera av
deras grannländer har fått känna av. I väst måste vi vara vaksamma och vara
bredda på att tvingas sätta oss upp mot Kreml. Inte minst måste vår nuvarande
oansvariga försvars- och säkerhetspolitik omprövas. En snabb och beslutsam upprustning
av vår militära förmåga måste till. Vi måste återinföra ett civilt försvar plus att snabbt bli medlemmar av
Nato. På lite längre sikt måste EU:s medlemsstater vara beredda att bygga upp
ett eget gemensamt europeiskt försvar eftersom vi inte längre kan långsiktigt förlita oss på stöd från USA (även efter att Trump lämnat Vita Huset).
Jens Stoltenberg (S), generalsekreterare i Nato,
f.d. statsminister i Norge.
Foto överst:
Dzerzjinskijs staty utanför KGB:s gamla högkvarter Lubjanska i Moskva.
Tillägg:
Sedan jag skrev denna text har det meddelats, via internationella medier, att Navalnyj har blivit transporterad till Berlin i det tyska ambulansflyg som stått beredd på en flygplats nära det sjukhus där han har vårdats. Denna något oväntade utveckling får nog sättas i bakgrund emot det internationella tryck som Putin regimen har blivit utsatt för. Sedan finns det tyvärr anledning att misstänkta att Angela Merkel och andra västledare kan ha ”köpt” fri Navalnyj genom att ha givit Putin fria händer i Belarus. Men det återstår att se.
Etiketter: Alexej Navalnyj, Vladimir Putin, KGB, FSB, Ryssland, Gift, Giftmord, Lönnmord, Politiskt lönnmord, Attentat, Belarus, Minsk, EU, Sverige, Nato, Euromaidan, Minsk, Kiev, Ukraina, Självständighetstorget, Lenin, Felix Dzerzjinskij, Donald Trump, TV4, Vita Huset, Joakim von Braun, Anna Politkovskaja, Boris Nemtsov, Angela Merkel, Sergej Skripal, Julia Skripal,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar