Förorternas maffia hotar oss alla

I Expressen har Linda Jerneck skrivit en intressant och läsvärd ledare om en växande organiserad brottslighet i våra förorter i ljuset av den tragiska dödsskjutning av en flicka i Botkyrka. Hennes text är publicerad med rubrik: ”Den svenska flatheten gynnar maffiaklanerna.”

Här kan du läsa Jernecks ledare

Håll i en fasad efter en förlupen kula.

Nu har tyvärr det hänt som många experter varnat för i flera år och som jag har oroat mig för sedan länge. Att uppgörelser med vapen mellan olika kriminella gäng skulle ”råka” träffa och döda vanliga hederliga medborgare. Att offret är en helt oskyldig 12-årig flicka som skjuts ihjäl när hon är ute och rastar sin hund gör att denna katastrof känns extra tragisk och olustig. Man behöver inte vara en fader till en dotter i ungefär samma ålder, som jag, för att känna känslor som ilska, besvikelse och frustration över utvecklingen i våra miljonprogramsområden.

Ett foto som beskriver en verklighet som det hela handlar om. Att unga män i kriminellt syfte avfyrar skjutvapen med syfte att döda någon annan.

Denna kriminella utveckling är inte ny. De maffiaklaner som nu har ett dominerade inflytande inom flera av dessa förorter började etablera sig redan i första hälften av 1980-talet. En organiserad brottslighet som sker och styrs i etniskt homogena grupper (som Jernecks artikel i huvudsak handlar om). Kriminologer har fört fram att vi inte får glömma att denna ”maffia liknade brottslighet” som växer sig allt starkare  ”kompliceras" av en mer vanlig gäng brottslighet verksamma med t.ex. inbrott, rån och häleri. En brottslighet som sker i mer löst sammansatta grupper där förövarna går in och ut i olika sammanhang beroende på vilket brott som man planerar för. Delvis hänger dessa två typer av brottslighet samman. Ofta har de som verksamma i de löst sammansatta grupperna kontakter med maffiafamiljerna och i bland sker ett utbyte av kompetens och personer. Dessutom så tvingas dessa ungdomsgäng att verka under de regler och begränsningar som familjerna sätter upp t.ex när det gäller försäljning av narkotika. Och när dessa regler överträds på grund av oaktsamhet, eller på grund av konflikter mellan olika familjer eller gäng, leder detta till att lokala småkrig med vapen bryter ut, som manifesteras i de dödsskjutningar mellan kriminella som under senare år blivit allt vanligare.

Hollywoods gestaltning av rättskipning i en maffia familj.

I Jernecks artikel skildras en nedåtgående social spiral som måste brytas. Och detta av flera anledningar än att fler oskyldiga laglydiga medborgare skall råka komma i vägen för gängens western liknade shotouts. Att ett parallellt rättssystem styrd av maffiabossar tillsammans med självutnämnda ledare måste väcka till eftertanke och kraftfulla motåtgärder. En etablering av sharialagar för förorternas muslimska befolkning får inte accepteras. Sedan finns det annan aspekt på detta som jag tänkt mycket på. Och den är moralisk till sin karaktär. Jag är övertygad om att hade de skjutningar som nu sker i områden som Rosengård, Angered, Tensta och Botkyrka inträffat i socialt väletablerade områden som Slottsstaden, Limhamn, Södermalm, Vasastan, Nordstan eller i Örgryte hade samhället, för läge sedan, satt till helt andra resurser för att bekämpa både maffiafamiljerna och gängen.

Ett foto från en av de många filmatiseringar som har skildrat den mest kända shotouten i Vilda Western mellan ett uppbåd under ledning av sheriff Wyatt Earp och hans vän Doc Holiday mot ett kriminellt gäng ledda av bröderna Clanton i Arizona 1881. 

Den kaffe latte drickande kulturvänster som bor i storstädernas centrala delar och som i allmänhet motsätter sig hårda tag mot kriminella och till stor del okritiskt hyllar det mångkulturella samhället har ofta en mycket dålig närkontakt med de medborgare lever i förorten. En befolkning som hjälplöst tvingas se sina söner rekryteras av narkotika försäljande gäng, bli rånade på sina mobiler, får sin tvätt stulen i tvättstugan, uppleva inbrott i sina källarförråd, få se sina tonårs döttrar attackeras av islamistisk moralpolis, eller ha barn i nedslitna skolor där få talar svenskar på rasterna. 

                             

Det är långt från Stureplan till Botkyrka och Tensta, i flera avseenden. 

Jag är övertygad om att en anledning till att vi har fått denna utveckling, förutom den flathet som Jerneck med all rätt beskriver, är att flertalet andra i det svenska samhället, och att en majoritet av läsare av denna text, inte har kommit i personlig kontakt med den utsatta verklighet som finns i dessa områden med nyfattigdom, allmän förslumning, utanförskap och ren social misär. Att förutom alla sina andra problem och tuffa förutsättningar som dessa förortsbor lever med, dessutom bli övergivna, av oss andra, när det gäller kriminalitet och droger skapar inga goda förutsättningar för en lyckad integration. Och är ett stort moraliskt svek av det svenska samhället.

Foto från ett av våra nedslitna miljonprogramsområden.

Men det finns hopp. Precis som Jerneck för fram i sin text finns det även positiva exempel att utgå ifrån. Hon nämner den samverkan mellan olika samhällsaktörer som bostadsföretag, polis, socialtjänst, försäkringskassan, skattemyndigheten som genomförts i Göteborg, och, vill jag tillägga, delvis också i Södertälje och i Malmö. En samverkan som gjort livet surt för kriminella. En sak är klar. Vår flathet gynnar ingen, inte Mohammed eller Fatima i dessa förorter, men inte heller Lisa och Carl i innerstan.

Myndighetssamverkan mot brott försvårar bl.a. penningtvätt.

Foto överst:

Två sörjande kamrater vid den plats där flickan skjuts ihjäl.

Länk till denna blogg 

Etiketter:

Integration, Migration, Invandring, Kriminalitet, Maffia, Sharia, Sharialagar, Muslimer, Islam, Etnicitet, Utanförskap, Nordstan, Stureplan, Limhamn, Miljonprogramsområden, Rosengård, Botkyrka, Rinkeby, Testa, Södertälje, Vasastan, Slottsstaden, Örgryte, Angered, Södermalm, Myndighetssamverkan, Kriminologi, Kriminologer, Linda Jerneck, Expressen, Narkotika,