Praktskandalen på BRÅ

I dagarna har tre forskare vid Linköpings Universitet avslöjat en ny praktskandal inom statlig förvaltning i Sverige. Denna gång är det myndigheten 
Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) som kommit att uppmärksammas. Universitets pressmeddelande om deras undersökning av BRÅ slog ned som en bomb i media och i sociala medier. Justitieminister Morgan Johansson (S) blev anmäld till riksdagens granskningsorgan Konstitutionsutskottet av (SD) och Justitieutskottet beslöt att kalla in forskarna och myndighetens tillförordnade chef till förhör. 

  

Du kan läsa pressmeddelandet från Linköpings Universitet och ladda ner forskarnas rapport här

Fru Justitia, gudinna för rättvisan i romersk mytologi 

här på en domstolsbyggnad.

Det är uppenbarligen så att den rollfördelning som gäller mellan regeringen med dess kansli och en statlig förvaltningsmyndighet inte har följts (liksom när det gäller Transportstyrelsen) och att de krav som finns i Regeringsformen (en av våra grundlagar) och Förvaltningslagen om opraktisk och saklighet inte har efterlevs.

Polismän griper en person på Vasagatan i Göteborg 2012.

Att det ens kan finnas anledning att misstänka att statlig myndighet låter politiska hänsyn får styra resultat och analyser är skrämmande. Att detta dessutom sker inom kriminalpolitikens område är extra olyckligt. En obehaglig konsekvens av detta kan vara att konspirationsteorier om att myndigheter och makthavare mörkar obehagliga ”sanningar” om brott och kriminalitet som kan relaterats till invandring och migration är inte bra för demokratin. Och kan naturligtvis spä på fördomar samt leda till ökad rasism.

Exempel på rasism i Sverige. Ett klistermärke från 
organisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS).

Eftersom BRÅ dessutom genomför utredningar och granskning av polisens verksamhet kan minskat förtroende för hur kriminalpolitikens utvärderas och följs upp få allvarliga konsekvenser. Medborgarnas och politikernas förtroende för detta viktiga område kan påverkas negativt. Frågor om polis, domstolar, kriminalvård, brott och straff är centrala för ett demokratiskt rättssamhälle. Öppenhet och ärlighet även med kontroversiella och obehagliga fakta är det enda sättet att minska främlingsfientlighet och öka medborgarnas förtroende för kriminalpolitiken och samhället i stort.

Jerzy Sarnecki, professor i Kriminologi vid 

Stockholms Universitet.

Ett annat påstående i forskarnas rapport som får mig att reagera är att kriminologer vid Stockholms Universitet, med den välkända och kontroversiella Jerzy Sarnecki i spetsen, fått bilda norm för BRÅ och fått styra dess forskning. Bland andra kriminologer har flera uppfattningar som framförts av institutionen i Stockholm ifrågasatts. Till exempel påståendet om att antalet brott totalt inte ökar att det finns ett svagt generellt samband mellan brottslighet och etisk härkomst. Allt detta är mycket politiskt olämpligt. Råder det olika uppfattningar bland forskare måste dessa få komma till tals och redovisas öppet av BRÅ. Myndigheten har under flera år fått kritik för ensidighet och för att stödja en politiskt färgad forskning. Där f.d. (C) riksdagsledamoten Staffan Danielsson har varit en av de mest välkända debattörerna. 



Leif GW Persson


Ett praktiskt exempel på politiseringen av BRÅ är det kritiska brev som polisforskaren och författaren Leif GW Persson skrev för tre år sedan till dåvarande generaldirektören Ann-Marie Begler. Ett brev som Persson aldrig fick något svar på. Efter den senaste tidens debatt om BRÅ har det avslöjats att detta brev aldrig blev diariefört vilket strider mot bestämmelser i både sekretess- som i förvaltningslag om hur inkommande allmänna handlingar skall hanteras. Att Ann-Marie Begler dessutom är en aktiv medlem av Socialdemokraterna gör saken särskilt politiskt allvarlig. Att brevet har kommit fram till myndigheten erkänns av BRÅ men är försvunnen. Detta har nu polisanmälts av BRÅ. 

Du kan läsa en artikel i Aftonbladet om GW Perssons brev till BRÅ här 

Regeringskansliet, Rosenbad.

Under senare årtionden har vi fått en alltmer politiserad förvaltningskultur i Sverige. Att regeringskansli, rikspolisstyrelsen och riksdagen styr vad BRÅ skall göra genom uppdrag, anslag och regleringsbrev är helt i sin ordning. En fri och opolitisk forskning ska universitet och högskolor står för. Men en statlig eller kommunal verksamhet får aldrig låta hänsyn till personliga kontakter eller politiska önskemål få styra vilka resultat som presenteras och hur man analyserar vad man kommit fram till. Eller vilka beslut man tar. Att flera anställda på BRÅ uppger att man har blivit utsatt för direkt personliga påtryckningar från tjänstemän på Regeringskansliet och från Rikspolisstyrelsen måste utredas politiskt och blir föremål för åtalsprövning. Om det som forskarna påstår i sin rapport skulle visa sig stämma måste ansvarig minister avgå och BRÅ få en ny ledning samt en annan chef.

"Lagens starka arm.".

Jag tolkar rapporten från Linköpings Universitet att forskarna påstår sig kunna visa att BRÅ har under flera år haft en svag ledning, en otydlig styrning. Där en informell kultur har etablerats som består i att man uppfattar sig själv och sin uppgift som en blandning mellan universitetens kriminologiska institutioner och att vara statens expertmyndighet inom området. Men detta blandande uppdrag kan inte en statlig myndighet ha och ska inte försöka ha. Om BRÅ får ett uppdrag från regeringskansliet som kräver kompetens som man inte finns inom den egna myndigheten är det ok att man skaffar in denna kunskap genom att samarbeta med andra eller att lägga ut uppdrag på externa aktörer. Men ansvar för att granska t.ex. den statistik som har används och de analyser som görs kan bara åligga BRÅ. Och naturligtvis ska dessa kontakter öppet redovisas.

1982 års lagbok.

Fredrik Haage i Smålandsposten är en av många inom media som har kommenterat rapporten om BRÅ. Hans artikel rekommenderas varmt.

Du kan läsa Fredrik Haages artikel om BRÅ här

Etiketter:                                                                                                                     

BRÅ, Kriminologi, Kriminalpolitik, Statlig förvaltning, Jerzy Sernicki, Smålandsposten, Fredrik Haage, Polis, Polisen, Rikspolisstyrelsen, Justitiedepartementet, Konstitutionsutskottet, Riksdagen, Regeringen, Offentlig rätt, Juridik, Morgan Johansson, Saklighet, Opartiskhet, Regeringsformen, Förvaltningslagen, Staffan Danielsson, Centern, Sverigedemokraterna, Ann-Marie Begler, Leif GW Persson,  Sekretesslag,