Misslyckad migration ökar kriminalitet och utanförskap

I söndags kommenterade statsminister Stefan Löven (S) den senaste tidens dödsskjutningar och bombdåd i SVT:s Agenda på ett ytterst märkligt sätt. 

Via Facebook har jag funnit två intressera kommenterar om Lövens slätstrukna agerande i TV-intervjun.

I (S)-märkta Folkbladet Östgöten har chefredaktören Widar Andersson skrivit en läsvärd debattartikel i ämnet som publiceras med rubrik: "Stefan Löven behöver svara på frågan".

Du kan läsa Anderssons artikel här



Chefredaktör Widar Andersson (S)
f.d. riksdagsledamot.

I sin artikel skriver Andersson bland annat:

"Statsminister Stefan Löfven medverkade i SVT: s Agenda på söndagskvällen 17 november. Programledaren Anders Holmberg ställde frågor om hur det kommer sig att just Sverige sticker ut så kraftigt när det gäller skjutvapenvåld och sprängningar? Det beror på ”arbetslöshet, fattigdom och ekonomiska klyftor”, svarade Stefan Löfven. Så är det förstås. Men varför har då just Sverige – ett av världens rikaste och mest jämlika länder – drabbats så hårt av arbetslöshet, fattigdom och ekonomiska klyftor?

Svaret på den frågan är lika självklart som svaret på den första frågan. Sverige har drabbats hårt av kriminalitetsalstrande arbetslöshet, fattigdom och ekonomiska klyftor på grund av en långvarigt misskött invandringspolitik." 

Stefan Danielsson (C) f.d. riksdagsledamot.

Lövens TV-framträdande kommenteras på ett intressant sätt av Staffan Danielsson (C) f.d. riksdagsledamot som inte fick förnyat förtroende från sitt parti på grund av sin kritik av den förda politiken angående migration och integration.

I ett inlägg skriver Danielsson bl.a.:

"Jan Edling arbetade länge på LO, och även senare i regeringskansliet. Han är en kunnig analytiker. När han nu bekräftar sin ledsnad över statsministerns okunskap kring gängkriminalitet och integration och orsakssamband är det en förödande kritik. Stefan Löfven skulle i gårdagens Agenda vara statsman och landsfader men misslyckades kapitalt med det. Han påstod t ex att gängbrottsligheten och de utländska stöldligornas framfart skulle varit precis lika stor även utan migrationen, vilket jag bedömer att få medborgare kan tro på.

Min profetia är att Stefan Löfven avgår inom något år, och efterträds av någon av Ygeman, Shekarabi, Andersson eller Damberg, i den ordningen. "

Karl-Petter Thorwaldsson, 
avgående ordförande för LO.

I sitt inlägg länkar Danielsson till en blogg: Flexicurity.SE  som har ett inlägg om Jan Edling och hans bok: "Förorterna som Moder Svea glömde".

Här kan du läsa detta inlägg på Flexicuritys blogg

Det är särskilt anmärkningsvärt att Jan Edling skrev sin bok samtidigt som han arbetade på Regeringskansliet. Edling lämnar en intressant upplysning om att det stöd som han fick av framtidsminister Kristina Persson (S) var direkt anledning till att hon senare fick avgå. Man kan misstänka många ledande socialdemokrater inte uppskattade att Persson såg till att Edling fick framföra sina synpunkter inför statsråd, statssekreterare och riksdagsledamöter.

Detta kommenterar Edling: 

 "I stället för att redan då formulera strategier kring de växande problemen började ministrar hävda att de och inga andra hade huvudansvar för integrationspolitik, att det tyvärr inte gick att göra något åt EBO och att Trångboddhet och segregation var något man fick ta när bostadsbrist och ökad invandring stod på dagordningen. Intriger och revirtänkande ledde så småningom att Kristina fick gå." 

Kristina Persson (S) f.d. framtidsminister,
och minister för det nordiska samarbetet.

Det är nog inte fel att som Edling föra fram en uppfattning om att många av de växande problemen som finns i våra så kallade Utanförskapsområden har sin grund i skolan. Edlings analys om skolans problem grundläggs tidigare redan under förskoleåldern vilket i sin tur leder till att det inte räcker att tillföra mer resurser till skolor i våra invandrartäta områden, för att att problemen skapas av inflyttade föräldrar som inte lär sig svenska och som inte skickar sina barn till dagis. Är nog en riktig beskrivning av problemet. 


Tyska dagisbarn på utflykt.

Alltså föräldrar måste lära sig svenska, få jobb, och samtidigt som man arbetar eller studerar ska man skicka sina barn på dagis så att barnen ska få möjlighet att lära sig svenska, vilket är en förutsättning för att ha möjlighet att klara av sin skolgång och att integreras in i det svenska samhället. Att goda kunskaper i svenska har en avgörande betydelse för integration samt för hur bra ett ens liv senare kommer att bli har inte fått styra politiken. Det är konsekvenser av denna bristande insikt som nu manifesterats i dödsskjutningar, bombsprängningar och ökad droghandel.     



Rosengårdscentrum i Malmö.

Etiketter:
Migration, Integration, Invandring, Stefan Löven, Socialdemokraterna, LO, Regeringskansliet, Widar Andersson, Stefan Danielsson, Centern, SVT, Agenda, Flexicurity, Kristina Persson, Karl-Petter Thorwaldsson, Jan Edling, Förorterna som Moder Svea glömde, EBO, Förskola, Dagis, Narkotika, Gängkriminalitet, Organiserad brottslighet, Sprängningar, Dödsskjutningar,       
    

(M) stödjer diktaturen på Kuba

EU har förhandlat fram ett fegt samarbetsavtal med Kuba. Detta avtal har med all rätt kritiserats hårt internt från den demokratiska rörelsen eftersom skrivningar om att den kommunistiska regimen ska genomföra demokratiska reformer har tagits bort. Det är mycket beklagligt eftersom EU faktiskt har en reell möjlighet att påverka andra nationer som man sluter avtal med.

Som tur är måste detta avtal godkännas av samtliga nationella parlament i EU för att träda i kraft. Genom detta krav får våra ledamöter av riksdagen en möjlighet att rösta nej till avtalet.

Soldater från revolutionära folkarmén.

Inte många medlemsländer återstår nu, men ett av dem är Sverige. Den svenska regeringen har inte kunnat bestämma sig angående avtalet och drog förvånansvärt tillbaka en proposition om att godkänna avtalet i somras. Men nu ligger det åter på riksdagens bord. Nu på torsdag, den 14 november, ska utrikesutskottet justera regeringens proposition och under kommande vecka ska riksdagsledamöterna rösta om den i kammaren.

Fredrik Malm (L).

Fredrik Malm (L) och Lars Adaktusson (KD), utrikespolitiska talesmän för sina respektive partier, har bedrivit opinion mot att Sveriges Riksdag skall säga ja till avtalet. Dessa två riksdagsledamöter har lyckats att få med sig Centerpartiet och Sverigedemokraterna, som nu också kommer att rösta nej medan Vänsterpartiet – föga förvånande med tanke på partiets kommunistiska förflutna – stödjer förslaget. Därmed har Moderaterna avgörandet i sin hand.

Detta självutnämnda frihetsparti, vars företrädare har varit starkt engagerade i demokratiseringen av Baltikum och Öst- och Centraleuropa, har dock tyvärr landat i att de stödjer regeringen i frågan om hållningen till Kuba.

Hans Wallmark (M).

”Genom ett avtal blir dialogen med Kuba mer ordnad och Sverige kan då vara en aktiv part”, säger partiets utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark i en kommentar.

För (M) handlar det således numera mer om stabilitet än om påtryckningar för frihetliga reformer. Just snyggt!

Lars Adaktusson (KD).

Lars Adakutusson har skrivit om avtalet och diktaturen på Kuba i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Du kan läsa Adaktussons artikel här

Sedan avtalet förhandlades fram 2016 har den politiska utvecklingen gått i fel riktning. Och vi vet numera också att handel och marknadsekonomi inte nödvändigtvis leder till demokrati, vilket var förhoppningen efter att Sovjetunionens onda imperium raserades för 30 år sedan. 

Raúl Castro med Demitrij Medvedej i Havanna 2008.

Tvärtom har auktoritära ledare med rena diktaturfasoner blivit allt mer förekommande i en lång rad länder på senare år. Demokratin är inte självklar någonstans och det är just därför vi i den fria delen av världen måste visa solidaritet med människor som haft oturen att födas i ofria länder.

Att säga nej till EU-avtalet är det minsta vi kan göra. Moderaterna har ännu tid att ändra sig. Och gör de inte det så bör de avkrävas en ordentlig redogörelse för hur de resonerar. Gång efter annan.

En annan diktator i Latinamerika, 
Venezuelas Nicolás Manduro. 

Hur kubanerna har det är inte bara deras egen angelägenhet. Demokrater har en skyldighet att alltid aktivt agera för att mänskliga rättigheter respekteras överallt.

Foto överst:
"Fosterlandet eller döden", propaganda affisch med Fidel Castro.

Etiketter: 
Kuba, EU, Demokrati, Moderaterna, Hans Wallmark, Lars Adaktusson, Kristdemokraterna, Fidel Castro, Raúl Castro, Nicolás Manduro, Hugo Chávez, Riksdagen, Utrikesutskottet, Fredrik Malm, Liberalerna, Diktatur, Kommunism, Centern, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet,

Corbyns Labour är inte ett valbart alternativ

Labour har under Jermey Corbyns ledning varit otydliga och velat om EU och Europa sedan valrörelsen 2017. Deras position om Brexit har varit obegriplig, det vill säga om de vill lämna eller vara kvar. Och deras plattform nu lär innehålla löfte om att omförhandla ytterligare en gång med EU, få ett bättre avtal än Boris Johnson och sedan ordna folkomröstning mellan det avtalet och att vara kvar. Redan de första dagarnas kampanj visar att det är en helt ohållbar position. Det väcker inget förtroende bland väljarna att föreslå att partiet först ska förhandla fram ett avtal som är så bra att man blir nöjd med det och sedan kampanja emot fortsatt medlemskap. 

Den välkända privat skolan Harrow. 

Även berömd från filmerna om från Harry Potter. 

Men Labour har värre problem än så. Den ganska extrema falang som med Corbyn tog över partiet 2015 håller på att radikalisera politiken. Redan förra valrörelsen ville man förstatliga järnvägarna, elverken, med mera. Nu går man flera steg ytterligare genom att i praktiken förbjuda privatskolor – meriter därifrån får inte tillgodoräknas vid ansökan till universitet, de skall inte längre räknas som välgörande ändamål så att bidrag till dem blir avdragsgilla, avgifterna momsbeläggas och deras egendom beslagtas. Hårdföra höjningar av skatten för ”de rika” ingår naturligtvis också i planerna.

Skylt från en demonstration i 

Edinburgh 2009.

Men den ambitionen att ta flera steg åt marxism övertrumfas klart av en växande antisemitism. Corbyns tillträde betydde en kraftig vänstervridning av partiet. I vänstern finns en traditionell antisemitism, där sionism, Israel, ”de rika”, bankirer, judar och makthavare blandats i en soppa som man är motståndare till men inte kan förstå skillnader mellan – eller ens dra några gränser alls. Corbyn svarar alltid på anklagelser om att han är antisemit med att han kommer att ta sin antirasism med sig in i döden – för att i nästa andetag beskylla judar i Storbritannien för Israels politik.

Tony Blair, partiordförande för 

Labour 1997-2007.

Det finns starka krafter inom Labour som försökt göra upp med antisemitismen men de har jobbat i uppförsbacke. Som regel förstår inte ledningen vad som är antisemitism förrän det blir stort uppslaget i tidningarna men numera agerar man. Labourledningen har de senaste dagarna hindrat 4 kandidater som nominerats lokalt från att ställa upp i valet eftersom de gjort tydligt antisemitiska uttalanden, ytterligare en avgick självmant på fredagen, trots att han förnekat att han kallat en judisk kommunalpolitiker för ”Shylock”! Ytterligare en är i blåsväder och under risk att avsättas efter uttalanden om att hos skulle fira om Tony Blair och Benjamin Netanyahu dog. Om det är antisemitism eller bara dåligt omdöme kanske kan diskuteras.

Israels premiärminister Benjamin 

Netanyahu.

Antisemitismen och Corbyns bristande förtroende fick redan första dagen av den officiella kampanjen förödande konsekvenser. Först skrev chefredaktören Stephen Pollard (labour politiker och tidigare brittisk ambassadör i Bryssel) i The Jewish Chronicle (en tidning som i över hundra år aktivt stött Labour) ett öppet brev till alla britter och uppmanade dem att inte rösta på Labour. Han påpekade bland annat att 87 procent av alla brittiska judar betraktar Corbyn som antisemit och att enligt samma undersökning avsåg nästan hälften av alla judar att flytta från Storbritannien om han blev premiärminister.

The Jewish Chronicle. 

Sajten Jihadimalmö kommenterar detta i läsvärt inlägg.

Du kan läsa inlägget i Jihadimalmö här

Gordon Brown, Labours 

partiordförande 2007-2010.

Senare samma dag framträdde två, till nyligen ledande medlemmar av Labour, som var rådgivare i Gordon Browns regering, med budskapet att Corbyn är ”totally unfit for office” både som partiledare och än mer som premiärminister. De uppmanade väljarna att istället rösta på Tories.

Redan tidigare hade Jack Straw, tidigare både justitieminister, inrikesminister men framför allt under 6 år Tony Blairs utrikesminister, varnat för att om Corbyn blir vald kommer andra nationer att bli väldigt försiktiga i sitt samarbete med brittisk underrättelsetjänst!

Den brittiska militära underrättelsetjänsten, 

MI-6, nya huvudkontor, Wauxhall Cross,

känd från de senaste filmerna om James Bond.

Det som kan ha skrämt upp Stephen Pollard med flera nog för att att varna för Labour kan vara att den som representerade den moderata Blair-falangen i partiledningen, vice ordföranden Tom Watson, meddelade att han inte skulle kandidera för omval till Underhuset och avgå ur partiledningen. Det var Watson som var drivande i att ta itu med antisemitismen och han ledde den interna oppositionen mot vänstervridningen, och kanske också för att partiet skulle bli bestämt för att kampanja mot Brexit. Han anses ha representerat den traditionella arbetarbasen i kamp mot bokstavsvänstern.

Tom Watson (egentligen Thomas 

Anthony Watson), avgående vice

ordförande i Labour.

Det blir alltmer tydligt att Corbyn gör sig själv och ett alltmer marxistiskt Labour icke valbart. Johnson och Tories kommer tyvärr att vinna det valet, trots ett växande stöd för Remain partierna: Liberaldemokraterna, SNP, Plaid Cymu och De Gröna, tack vare Labours ideologiska haveri ang. marxism, Brexit och antisemitism.

Valskylt från Liberaldemokraterna 2015.

Bil överst:
Jeremy Corbyn                                                                                               

Etiketter:
UK, Storbritannien, Tony Blair, Jermey Corbyn, Tony Blair, Boris Johnson, Jack Straw, Gordon Brown, Labour, Tories, Brexit, EU, Europa, Antisemitism, Plaid Cymu, Liberaldemokraterna, Scottish Nationalist Party, SNP, De Gröna, The Greens, The Jewish Chronicle, Benjamin Netanyahu, Tom Watson,  

Hippokrates etik behövs även nu

Numera framförs ofta i den allmänna debatten en uppfattning om att kunskaper om antiken är "mossiga" och "onödiga". Ibland framförs dessa åsikter på grund av okunskap. I bland ligger politiska och andra dolda motiv bakom. 

Under senare tid har representanter för, de som Ebba Bush-Thor kallar "Myndighetsvänstern", uttryckt ringaktning för vårt västerländska kulturarv. Tydligt manifesterat av talibanerna på Skolverket som önskar ta bort antiken, medeltiden och renässansen ur grundskolans historieundervisning. Jag har kommenterat detta i ett tidigare inlägg på denna blogg. 

Du kan läsa detta inlägg här

Byst av Hippokrates, Peter Paul Rubens 

1638. 

Som detta oförstånd inte var nog, så vill Skolverket även ta bort undervisning om bibeln i religionskunskap och styrka nationalsången ur musikämnet. 

Ett tydligt exempel på hur vi kan påverkas när vi glömmer eller gömmer det antika arvet är vad vi kan lära av den antika grekiska läkaren Hippokrets (†370 f.Kr.). Han blev redan under antiken berömd. Bl.a. Aristoteles (†322 f.Kr.) nämner honom och lovordar hans insatser för läkekonsten. Redan under antiken ansågs Hippokrates vara ”läkekonstens fader”. Hans främsta bidrag till medicinens utveckling var att han kraftfullt tar avstånd från tankar om att sjukdomar är en straffdom från gudar och andra andeväsen. Hippokrates var också först med utveckla former för medicinsk diagnos som vi delvis ännu använder. Enligt Hippokrates var läkekosten en vetenskap som låg nära filosofi och naturvetenskap.

    

Den Hippokratiska eden i ett bysantinsk 

manuskript från 1200-talet.

Hippokrates är mest känd för sin medicinska ed, som i Sverige var ett obligatoriskt inslag i läkarexamen fram till 1960. Främst i södra Europa används denna ed ännu för beslut om medicin och forskning. I några tyska delstater återinfördes den efter Andra världskrigets slut. 

I Sverige brukar denna ed tas upp när olika medicinsk etiska frågor som abort och dödshjälp diskuteras. En annan viktig del av hans etik är att läkaren måste respektera patienters och anhörigas integritet. Under senare år har Hippokrates tydliga motstånd mot sexuella trakasserier uppmärksammas. Hans betoning av att behandling och andra insatser skall ha vetenskaplig grund har används i debatten mellan traditionell medicin kontra alternativa behandlingar. 

Sanct Christopher´s Hopice i London.

Den Hippokratiska etiken och dess betoning på att lindra lidande och smärta, även av obotligt sjuka som manifesterades av de medeltida hospitalen, togs åter upp i vår tid. 1963 invigdes Sanct Christopher´s Hopice i London, ett modernt hopice, som verkar i Hippokrates anda, för vård och omsorg av obotligt patienter som är i livets slutskede. Sanct Christopher har fått flera efterföljare även i Sverige. Och har påverkat hur vi numera utformar så kallad Palliativ vård, främst inom vård av cancer patienter.    

Den del av Hippokrates ed som handlar om att det finns tidlösa högre humana värden som vetenskapen skall tjäna har ofta glöms bort. I vår tid tycks det vara en svårsmält uppfattning att allt man gör även när det gäller insatser för sjuka och döende måste ha en högre mening. Men hos Hippokrates är just detta läkekostens syfte. Kanske är det insikter av detta slag som skrämmer olika värdenihilister, kulturradikaler och annan vänster. Men trots deras iver så har, även i Sverige, hans ed fått en ökad uppmärksamhet under senare år när det gäller undervisning inom medicinsk etik. 

Ett annat exempel på hur Hippokrates etik ännu påverkar vår syn på vård och omsorg är att det internationella läkarförbundet vid sin senaste kongress i Tbilisi beslutade att läkare inte ska assistera vid aktiv dödshjälp. I detta kloka beslut hänvisade förbundet direkt till Hippokrates ed och etik.  

Aesklepios, läkarkonstens gud i 

den antika grekiska mytologin.

Hippokrates och hans ed har präglat hur vi i vår västerländska civilisation uppfattar viktiga saker som liv, död, sjukdom, hälsa och behandling. Utan grundläggande kunskaper om detta arv har vi svårt att förstå oss själva och vår egen tid. För intresserade bifogar jag hans ed i detta inlägg.

Vipeholms gymnasieskola i Lund som tidigare var en särskild anstalt, med riksintag, för personer med svåra förståndsnedsättningar. Under 1940-, 1950- och 1960-talen användes vårdtagarna i forskning på karies, det så kallade Vipeholms projektet. I delvis ofrivilliga försök fick vårdtagare äta godis och andra sötsaker i stora mängder. Numera anses detta vara den största medicinsk etiska skandalen i moderna Sverige tillsammans med de skallmätningar som genomfördes på samer (som skildras i filmen Sameblod), tornedalsfinnar, romer och resandefolket fram till början av 1960-talet. Skrämmande exempel på när kunskaper om Hippokrates etik hade behövs.

 

Vipeholm i Lund.

”Jag svär vid Apollon, vid Aesklepios (läkekonstens gudom, ofta avbildad genom en orm som ringlar sig uppför en stav), Hypiea och Panakeia samt alla andar och gudinnor, tagna dem till vittnen, att jag tänker efter bästa förmåga och förstånd skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse.

Den som lär mig denna konst skall jag akta lika högt som mina föräldrar, jag ska dela med honom vad jag äger och hjälpa honom i nödens stund. Hans sönder skall jag betrakta som mina bröder, och om de önskar lära känna denna konst, skall undervisa dem däri utan lön eller villkor.

Föreskrifter, föreläsningar och allt vad undervisning i övrigt kräver skall jag ge mina och min lärares söner samt lärjungar, som avgift skriftligt och edlig förbindelse enligt läkarens sed, med inte någon annan.

Efter förmåga och omdöme skall jag följa den behandling jag anser gagna rikast för mina patienter och om det kan skada eller irritera dem skall jag undvika. Jag skall icke ge någon gift, även om jag blir ombedd, ej heller ordinera någon sådant, ej heller skall ge någon kvinna fosterdrivande medel.

Läkaren, en målning av Samuel Luke Fildes 1891.

I renhet och fromhet skall jag leva mitt liv och utföra, min konst. Stensnitt skall jag icke befatta mig med utan överlåta denna praktik åt dem som sysslar därmed.

I hus där jag går in skall jag vara till gagn för de lidande och avhålla mig från varje medveten fördärvlig orättfärdighet, särskilt från könsumgänge med kvinnor och män, såväl fria som slavar.

Vad jag under min yrkesutövning än hör och ser bland människor av den beskaffenhet att det måhända icke bör spridas, skall jag förtiga och betrakta som osagt.

Om jag nu håller denna ed och ej brister däri, så må det förunnas mig att glädja mig åt livet och min konst, aktad av alla människor i alla tider. Men om jag bryter och blir menedare, då må motsatsen bli min lott.”  

Översättning till svenska: Svenska Läkarsällskapet. 

En målning av en så kallad Hippokratisk bänk

i en bysantinsk utgåva av Galenos medicin från

100 e.Kr. 

Bild överst:

Aesklepelion på Kos.   

Etiketter: 

Hippokrates, Den Hippokratiska eden, Medicinsk etik, Etik, Kulturradikalism, Skolverket, Ebba Bush Thor, Kristdemokraterna, Antiken, Läkekonsten, Svenska Läkarsällskapet, Aristoteles, Abort, Dödshjälp, Sexuella trakasserier, Vipeholmsprojektet, Galenos, Hippokratisk bänk, Samer, Sampi, Sameblod, Romer, Resandefolket, Internationella Läkarförbundet, Aeskleplion, Kos,     

Finansierade Putin Brexit?

Det brittiska antikorruptionsnätverket Open Democracy har publicerat en intressant artikel ang. en rapport från en statlig kommission som har undersökt rysk finansiering av Brexitkampanjen. Trots att rapporten har blivit granskad av både underrättelse- såväl som av säkerhetstjänsten och godkänd för publicering så tänker Boris Johnson inte göra rapporten offentlig förrän efter valet i december, trots att detta normalt görs inom en vecka efter att den har blivit godkänd ur säkerhetssynpunkt. Varför då kan man undra? Artikeln är publicerad under rubrik: Reveald: Russian donors have step up Tory funding. Artikel författarna Peter Geoghean och Seth Thevoz beskriver en ganska ruskig bild över hur olika ryska aktörer har lyckats påverka brittisk politik.

Du kan läsa artikel från Open Democracy här

Flera brittiska medier har rapporterat om läckor från rapporten under de senaste dagarna som tydligt visar på en massiv rysk inblandning bl.a. genom ett omfattande ekonomiskt stöd till det konservativa partiet och att Boris Johnson själv, likt David Carmeron, skall ha varit personligt inblandade i denna hantering. Denna statliga undersökningskommission tillsattes efter att olika säkerhetsorgan har kunnat konstatera märkliga aktiviteter från utländska konton i olika sociala medier inför folkomröstningen. 


Premiärminister Boris Johnson.

Troligen innehåller kommissionens slutrapport information som skulle skada Torypartiet och andra delar av Brexitkampanjen, vilket har tvingat fram en mörkläggning innan valet. Skulle det visa sig att kommissionen kan belägga händelser och relationer som det nu ryktas om så står brittisk politik inför en skandal av stora mått. Som innehåller så pass mycket sprängkraft att ny folkomröstning kan tvingas fram och att Boris Johnson måste avgå. Att Putins Ryssland "köpt" upp det regerande partiets ledning skulle vara anmärkningsvärt minst sagt. 

 
Från en anti Brexit demonstration 2018.

True Publica en annan organisation som verkar mot korruption har också publicerat en intressant artikel i ämnet. Denna organisation ställer en fråga om Tories och Brexit kan ha finansierats av en fientlig främmande stat? 

Du kan läsa True Publicas artikel här

Emily Thornburry, "utrikesminister" 
i Labours skuggregering. 


Den bästa sammanfattningen om de olika uppgifter som nu figurerar i brittiska medier om denna potentiella jätteskandal har jag funnit i Business Insider som är ett fristående forum för undersökande journalister inom ekonomi och industri. I ett inlägg på deras blogg finns en artikel av Adam Payne och Adam Blenkov, som är publicerad under rubriken: Boris Johnson´s  Conservative Party has recivied a surge in cash from Russian donors.

Du kan läsa artikeln i Business Insider här


Dominic Raab, brittisk 
utrikesminister.

Det mest anmärkningsvärda tycker jag är en uppgift om att premiärministerns särskilda rådgivare och ledare för Brexitkampanjen Dominic Cummings misstänks för att ha läckt hemlig stämplade dokument till Ryssland. Och att Cummings sedan 1990-talet skall ha haft olämpliga relationer med olika ryska intressen. Detta har anmälts till säkerhetstjänsten och Emily Thornburry, labours utrikespolitiska talesperson, har skrivit till utrikesminister Dominic Raab och undrar vilka hemliga handlingar Cummings har haft tillgång till?

 
Marine Le Pen, partiordförande för 
Nationella Fronton. En av de 
högerpopulister som gärna går 
Putinregimens ärenden i Europaparlamentet, 
där kommunister och extrem höger 
ofta röstar lika när det gäller relationen 
till Ryssland. 

Det är tydligt sedan länge att Putin och Kreml har ett tydligt mål att försvaga de västerländska demokratierna genom att splittra dem och försvaga deras organisationer som EU, NATO och Europarådet. En viktig del i denna strategi är att påverka inrikespolitiken i västliga nationer t.ex. genom att se till att Putin vänliga politiker blir valda, t.ex. Donald Trump, och att ge stöd åt partier som är villiga att gå Moskvas ärenden inom försvars- och säkerhetspolitik t.ex. genom att ge stöd åt höger- och vänsterpopulister som Sverigedemokraterna (för att förhindra svensk anslutning till Nato), Gyllene Gryning i Grekland, Vlaams Belang i Belgien, Nationella Fronten i Frankrike och Alternativ för Tyskland som alla är skeptiska både mot Nato och EU.

Nato ländernas utrikes- och försvarsministrar 

sammanträder i Bryssel. 

Foto överst:

Från en anti Brexit demonstration i London 2018.

Etiketter:
Storbritannien, Boris Johnson, Brexit, Open Democracy, Vladimir Putin, Ryssland, Kreml, True Publica, Sverigedemokraterna, Vänsterpopulism, Västerradikalism, Högerpopulism, Högerradikalism, Donald Trump, NATO, EU, Europarådet, Business Insider, SD, Sverigedemokraterna, Alternativ för Tyskland, Nationella Fronten, Vlaams Belang, Labour, Dominic Raab, Dominic Cummings, Emily Thornburry, Mariane Le Pen, Nationella Fronton, Vladimir Putin,