Gud är ingen djävul

I tidningen Dagen har riksdagsledamöterna Tuve Skånberg (KD) och Mikael Oscarsson (KD) skrivit en artikel om de svårigheter som tanken på religionsfrihet möter i Sverige. I sin artikel utgår skribenter bl.a. ifrån en rapport från Europarådet. 

Du kan läsa Skånbergs och Oscarssons artikel här

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna

i Strasbourg.

Skribenterna har rätt. Religionsfriheten sitter trångt till i Sverige. Full religionsfrihet enligt Europarådets definition blev slutligen genomfört först i början av 1980-talet när Sverige, mycket motvilligt, undertecknade de sista tilläggsprotokollen till Europarådets konvention om religionsfrihet. Som bl.a. innebär att den svenska staten är förpliktigad att inte försvåra för föräldrar att uppfostra sina barn enligt den övertygelse som man själv önskar. Tillsammans med Turkiet var vi sist ut i Västeuropa. Våra nordiska grannländer Danmark och Norge skrev under redan i början av 1950-talet. Religionsfrihet kom in i vår grundlag 1995. Fram till 1958 hade katoliker och andra icke lutheraner inskränkningar i sin religionsfrihetens och mänskliga rättigheter. 1951 blev kloster tillåtna med särskilda villkor och katolska kyrkan fick äga mark samt fastigheter. Ända fram till 1958 kunde judar och pingstvänner nekas tillträde till högre utbildning eller statliga tjänster. De sista särskilda bestämmelser som inskränkte klosterverksamhet togs inte bort förrän 1977. 

Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Nu har denna anda åter blivit på modet. På Liberalernas och Sverigedemokraternas partikongresser framfördes nyligen krav på att stoppa religiösa friskolor. Hotet mot religionsfriheten kommer i från olika håll:

1. Från socialister av olika kulörer vill avskaffa all religion av ideologiska skäl.
2. Från liberaler dels på grund av en allmän negativ inställning till religion över lag kombinerat med att man uppfattar att religion och religiösa friskolor motverkar integration (läs för muslimer)  3. Från övriga borgerliga partier (med undantag för Kristdemokraterna) som egentligen vill klämma åt muslimska friskolor men detta kan man inte medge öppet, så då får kristna och judiska friskolor följa med på köpet. 4. Från Sverigedemokraterna och övrig extrem höger som vill klämma åt muslimer i största allmänhet och som gärna försvagar kristen humanism som man inte gillar. För (SD) finns också en ideologisk motvilliga av alla övernationella sammanslutningar, som inte bara gäller FN, EU och Europarådet, av rent nationalistiska skäl, utan också religiösa varianter av internationella sammanslutningar som t.ex. katolska kyrkan och judendom. Medan rasistiska skäl är viktiga för extrema högergrupper som Nordiska Motståndsrörelsen (MNR). 

För att förstå i vilken hög grad Sverige på ett negativt sätt skiljer ut sig i ett Västeuropeiskt perspektiv, kan det vara klokt att studera religionsfrihetens, kulturella, teologiska, filosofiska och rättshistoriska rötter. 

     

Sverigedemokraternas partiledare

Jimmie Åkesson.

Påve Leo XIII:s (†1903) encyklika (offentlig skrivelse) från 1879, Aeterni Patris (Evig Fader), gav Thomas av Aquinos (†1274) filosofi status som sann och evig. Genom detta erkännande blev Thomas tankar den katolska kyrkans officiella filosofi. I denna encyklika skriver Leo XIII att ”Den helige Thomas lyckats visa oss genom sin filosofi att begreppen tro och förnuft kan förenas till en enhet som kännetecknas av harmoni och intellektuell klarhet”. Ett annat skäl till denna renässans för Thomas, som kom att kallas Nythomism, var hans tydliga strävan efter att förena Aristoteles (†332f.Kr.) filosofi med den kristna tron. Även i protestantiska områden kom intellektuella vid sekelskiftet 1900 att intressera sig för denna nyaristoteliska tankevärld. Två svenska exempel är Selma Lagerlöf (†1940), författare och nobelpristagare, och svenska kyrkans ärkebiskop Nathan Söderblom (†1931).

Ärkebiskop Nathan Söderblom.

Thomas filosofi ansågs utgöra ett intellektuellt system som utgör en syntes (en samman fogad helhet) som uppstår i mötet mellan kristen tradition och en rad nya tankar som var populära i den tids kultur. Tankar som kom att kallas för modernism (t.ex. materialism, positivism och rationalism). I Thomas system får uppenbarelsen, eller tron, en högre rang än förnuftet och därför kan man hävda att det finns ett inslag av mystik i hans filosofi.

Thomas av Aquino.

En annan utgångspunkt för hans tankevärld, som återkom under 1800-talet, var en övertygelse om att förnuftet inte kan komma i konflikt med tron. Då den Gudomliga uppenbarelsen är av logisk natur. Denna positiva syn på sambandet mellan tro och vetande är tydlig i Thomas två ”Gudsbevis”, Det kosmologiska: Världen har en början (inget kan uppstå ur ingenting) och därför måste det finns en första ”rörare”. Det teologiska: En acceptans av Aristoteles tanke om att kosmos är ändamålsenligt uppbyggt. Vilket anses ”avslöja” existens av en gudomlig ”planritare”.

Bronsskulptur av Aristoteles. 

Från Aristoteles övertar nythomister uppfattningen om människan har ett socialt väsen och därför är en samhällsvarelse, ett socialt djur. Aristoteles ansåg att människan därför inte kan existera oberoende av samhället. Nythomister anser att staten finnas till för människans skull och inte tvärt om, vilket hävdas i totalitära ideologier (men även i klassisk konservatism).

 

Adolf Hitler, tysk rikskansler

och diktator 1932-1945.

Denna övertygelse utgår från en uppfattning om att människan inte ingår i samhället som ett av dess många objekt, utan genom sin natur är ett subjekt. Sin förmåga till självständigt handlade legitimerar att människan får frihet och ställs till ansvar för hur friheten används. Utifrån denna syn på relationen mellan människa och stat har den katolska kyrkan sedan slutet av 1800-talet bestämt avvisat totalitära ideologiers (som t.ex. nationalism och kommunism), anspråk på maktmonopol eller försök att bygga politiska paradis. I katolsk samhällsfilosofi finns också ett tydligt motstånd mot att någon grupp eller sammanslutning ska få härska över medborgarnas samveten.

Otto von Bismarck 1890.

Thomas rättsfilosofi blev åter aktuell under slutet av 1800-talets ”Kulturkamp” mellan kyrkorna och nya nationalstater (t.ex. Tyskland och Italien). Termen laserades av förbundskanslern Otto von Bismarck (†1898) i en konflikt mellan Tysklands katoliker (som senare även kom att inkludera övriga kristna kyrkor och landets judiska befolkning) och den nationella regeringen i Berlin. En strid som handlade om vilken rätt politisk makt har att härska över samhällets ursprungliga gemenskaper (t.ex. familj och kyrkor) och över opolitiska sammanslutningar (t.ex. kulturföreningar och kooperativ). Kyrkorna hävdade att det finns en Gudomlig rätt som ger medborgarna frihet att få leva efter sitt samvete och enligt sina inre övertygelser. Enligt denna naturrättsliga etik skall samhället tillåta samvetsfrihet inom t.ex. familj, utbildning och kultur.

Justitieminister Morgan Johansson (S)
en varm anhängare av Folksuveränitet
och en uttalad motståndare mot tankar

på naturrättsliga ideal. 

Denna övertygelse ställdes emot en tanke på Folksuvärnitet, vilket innebär att politisk makt ger rätt att få bestämma vad som är bäst för hela samhället. Och att dessa beslut gäller för samtliga medborgare. En tanke som både socialister och konservativa ställde sig bakom. Men som kristdemokrater och liberaler kritiserade. Nazism, fascism och kommunism använde sig av olika totalitära varianter av Folksuvärnitet för att legitimera sin politik. För nazister legitimerade denna tanke det krig mellan raser som anses oundviklig. För fascister innebär detta främst en plikt att försvara nationens traditioner och dess enhet. Detta maktideal används dessutom av marxister för att försvara sin analys om arbetarmakt, klasskamp och ett klasslöst samhälle.

  

En bebis i en kuvös.

Under senare år har även Sverige fått konflikter som liknar de som fanns i Bismarcks Tyskland. Ett exempel är den debatt som förts om samvetsfrihet skall tillåtas för vårdpersonal vid abort och passiv dödshjälp. Till skillnad mot Sverige finns i flera västeuropeiska nationer, t.ex. Norge, grundlagsskyddad samvetsfrihet för personal verksamma inom offentlig verksamhet. Även andra former av samvetsfrihet har kommit i fokus. Ett exempel är om rituell slakt enligt judendomens regler för kosher ska bli laglig, vilket den bl.a. är i Danmark. Andra exempel är om muslimska flickor ska få ha enkönad undervisning i simning eller om religiösa friskolor ska få finnas kvar i ett offentligt finansierat skolsystem.

Ett foto på två kommunistiska tyranner.

Lenin till vänster och Stalin till höger.

I flera västereuropeiska demokratier genomfördes en offentlig uppgörelse med olika totalitära politiska system efter 1945, t.ex. i Tyskland, i Italien och i Beneluxländerna. I våra nordiska grannländer Norge och Danmark utformades lagstiftning och politik utifrån erfarenheter av Nazitysklands ockupation. I Tyskland infördes ett författningsskydd, en särskild domstol och ett speciellt åklagarämbete för brott mot demokratin och författningen. Dessutom gavs offentligt anställda som t.ex. poliser, militärer och lärare, ett särskilt utökat juridiskt ansvar att förebygga författningsbrott. Även om Tyskland, utifrån sin dramatiska 1900-tals historia, har gått längre än andra länder i Västeuropa finns liknade inslag i t.ex. Österrike, i Nederländerna och i Belgien. I Sverige genomfördes tyvärr aldrig någon officiell uppgörelse med nazism, fascism och kommunism efter kriget.

Nazistiska tyranner på de anklagades bänk

under Nürnbergrättegångens första dag 1945.

Göring och Goebbels första raden till vänster. 

Demokratins återkomst och en renässans för naturrättstatlig lagstiftning resulterade i ett förnyat intresse för Thomas rättsfilosofi och för en lagstiftning inspirerad av romersk juridik. Utifrån en naturrättslig tradition utformades ideal om att säkra medborgarna frihet och att bevara rättsstatens principer genom att begränsa utövning av statlig makt. Åtgärder som legitimerades utifrån ett engagemang för demokratiska värderingar och en oro för diktaturens återkomst. 

 

Foto från New Yorkbörsen 2008.

Detta innebar att Aristoteles och andra antika filosofers tankar om lag och rätt användes bl.a. för att legitimera regionalt självstyre – att författningsdomstolar infördes för att säkra demokratin och att skydda rättsväsendet ifrån politisk inblandning – erkänna ideella organisationers betydelse – utforma ett kulturliv oberoende av politiskt makt – skydda privat äganderätt – ge stöd för en marknadsekonomi och att lagstifta om frihet för medier, etniska minoriteter och religiösa grupper. 

 

En samisk kör uppträder för

naturfolk i Kanada 2003.

Under slutet av 1800-talet fram till början av 1930-talet kom Nythomismens tankesystem att få inflytande främst i de katolska delarna av Europa. Efterkrigstidens renässans för Thomas rättsfilosofi varade fram till mitten av 1960-talet. Under 1980-talets aktiva motstånd mot kommunist regimerna i Östeuropa kom intresset åter att öka för Nythomism, även i protestantiskt dominerade områden. Ett skäl för denna tredje renässans för Thomas av Aquino var ett ökat intresse för hans aristoteliska filosofi inom den katolska kyrkan under Johannes Paulus II (†2005) pontifikat (som var påve från 1978) och under hans efterträdare Benedictus XVI (född 1927 som avgick av hälsoskäl 2013).

Påve Johannes Paulus II

(Karol Wojtyla).

Naturrättsliga tankar kom också att påverka protestantiska miljöer. Ett exempel är tanken på förvaltarskap som påverkade lutherska kyrkors och väckelsekristnas syn på miljöpolitik under 1970- och 1980-talen. Reformerta kyrkor (kalvinism) i Nederländerna och i Tyskland har agerat under efterkrigstiden för en pluralistisk modell med självständiga kulturella pelare för att skydda samhällets olika ”andliga familjer” (protestanter, katoliker, judar, muslimer, ateister, socialister, liberaler, konservativa). Detta innebär bl.a. att staten anses ha en skyldighet att garantera ”familjernas” frihet och stödja deras institutioner och organisationer (t.ex. massmedier och skolor) men ska inte lägga sig i hur verksamheterna sköts.

Utifrån denna naturrättsliga tradition har kristdemokratiska partier, tillsammans med liberaler, utgjort de främsta förespråkarna för en fördjupad europeisk integration genom EU och ställt sig positiva till internationellt samarbete på folkrättslig grund i organisationer som FN och Europarådet. En av Nythomismens främsta filosofer Jacques Maritain (†1973) var aktiv i arbetet med att utarbeta FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Rättsfilosofen Jacques Maritain. 

Bild ovan:

Ett Trumfkrucifix, från Sankt Lars kyrka
i Söderköping.  

Etiketter:

Leo XIII, Johannes Paulus II, Benedictus XVI, Aristoteles, Thomas av Aquino, Naturrätt, Folksuveränitet, Rättsfilosofi,  EU, FN, Kristdemokrater, Katoliker, Katolska kyrkan, Teofobi, Demokrati, Religionsfrihet, Liberalerna, Sverigedemokraterna, (L), (SD), Mikael Oscarsson, Tuve Skånberg, Dagen, Jacques Maritain, Nythomism, Nathan Söderblom, Kalvinism, Tyskland, Nederländerna, Norge, Danmark, Sverige, Muslimer, Islam, Europarådet, Socialister, Liberaler, Konservativa, Nazister, Fascister, Marxister, Ateister, Judar, Judendom, Reformerta Kyrkor, Väckelsekristna, Förvaltaskapstanken, Förvaltarskap, Protestanter, Författning, Författningsdomstol, Författningsskydd, Grundlag, Österrike, Belgien, Nazityskland, Rättsstat, Rättsstatens principer, Abort, Dödshjälp, Passiv dödshjälp, dödsstraff, Friskolor, Religiösa friskolor, Samvetsfrihet, Mänskliga rättigheter, Italien,  Positivism, Rationalism, Nationalism, Modernism,  Äganderätt, Marknadsekonomi, Kosher, Otto von Bismarck, Jimmie Åkesson, Jan Björklund, Krucifix, Kulturkamp, (MNR), Nordiska Motståndsrörelsen,