Det osociala samhället

Julklappstips för intresserade av samhälle och politik. Jag rekommenderar två böcker som handlar om hur relationen mellan samhälle och medborgare påverkar våra liv och demokratins utveckling. Den ensamme bowlaren och Den fungerande demokratin är båda skriva av Robert D. Putnam och utgivna i svensk översättning på SNS-förlag.

Robert D. Putnam 2006

Under 1980- och 1990-talen togs Aristoteles (†332 f.Kr.) syn på människan som ett socialt djur, en samhällsvarelse, upp av en grupp vetenskapsmän verksamma inom filosofi och olika samhällsvetenskaper som kom att kallas för Kommunitarianerna (av latinets commune, det vi har gemensamt), med Robert D. Putnam (född 1941) Charles Taylor (född 1931) och Alasdair MacIntyre (född 1929) som mest kända namn. Gemensamt för kommunitarianer är att man bestämt avvisar liberalismens syn på att människan endast kan förstås ur ett individ perspektiv.

Byst föreställande Aristoteles

I sitt avståndstagande av nyliberala filosofer som t.ex. John Rawls (†2002) och Ayn Rand (†1982), betonar kommunitarianer, inspirerade av Alex de Tocqueville (†1859), behovet av att medborgarna deltar i samhället och tar sitt ansvar för andra. Detta frivilliga engagemang, t.ex. i olika ideella föreningar, skapar ett socialt kapital som håller samman samhället och bevarar demokratin. 

En viktig del av deras teoribildning är att socialism och nyliberalism har misslyckats för att dessa ideologiers syn på människa och samhälle är ofullständig. Kommunitarianer framhåller att gemensamma värderingar behövs för att ett samhälle ska hänga ihop och fungera väl. En vilja till att socialt agera med andra kombinerad med egenansvar är viktiga inslag i det ”kitt” som ska hålla ihop samhället och att bygga upp det sociala kapitalet i USA. I denna strävan är etiska värderingar om att vara lyhörd, respektfull och hjälpsam mot andra  betydelsefulla för det sociala klimatet i samhället.  

Fyra generationer samlade tillsammans.

Tillika med personalismen och kristdemokratin betonar kommunitarianerna att samhället behöver medborgare som är aktiva i nära och opolitiska gemenskaper (t.ex. familj och grannskap) för att på lång sikt utvecklas positivt fysiskt (ekonomiskt och tekniskt) och ”andligt” (kulturellt och socialt).

En bowlare slår en skruv

Medborgarnas behov av samhörighet skildras i statsvetaren (också verksam som sociolog) Robert D. Putnams berömda bok från 2000 Den ensamme bowlaren (utkom på svenska 2006). Bokens svenska undertitel: Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse, ger en bra sammanfattning av det budskap som Putnam för fram. I boken utgår Putnam från sin teori om att ett samhälle, ur ett sociologiskt perspektiv, har tre slags tillgångar: fysiskt kapital, human kapital och socialt kapital.

Enligt kommunitarianer glöms det sociala kapitalet ofta bort och har negligerats inom politik och vetenskap. Denna glömska är allvarlig för utan det sociala kapitalet riskerar samhället att gå sönder genom att tilliten mellan medborgarna försvinner och att förtroendet mellan medborgarna och samhället bryts ner. När jag nu läste om boken slog en tanke mig. Kan Donald Trumps seger det amerikanska presidentvalet förklaras utifrån en urholkning av det sociala kapitalet i det amerikanska samhället?

Donald Trump (född 1946)

Putnam sammanfattar sitt budskap med en insikt om att det måste råda en balans mellan frihet, jämlikhet och broderskap. Och det som i boken uttrycks som socialt kapital motsvarar till en del den franska revolutionens tankar på broderskap. Ensidig betoning av frihet anses skapa rotlöshet och anarki. Om jämlikheten tillåts dominera hotats både friheten och broderskapet (som i olika kommunistiska stater, men delvis också i de skandinaviska länderna). Broderskapets roll är att mildra frihetens och jämlikhetens negativa konsekvenser t.ex. individuell egoism (allas kring mot alla, eller en flykt från samhället) och för att minska behov av att införa omfattande regleringar för att lösa sociala problem som kan riskerar att döda kreativitet och minska medborgarnas vilja att ta eget ansvar.

Du kan beställa boken här

  

Syskon en viktig nära gemenskap 

I Den ensamme bowlaren lägger Putnam fram en rad belägg för att det civila samhället i USA är kris. Amerikanen är i allt lägre omfattning aktiv i olika ideella organisationer. Men det mest allvarliga i denna pågående utveckling mot ett Ensamhetssamhälle (som Putnam kallar för Det osociala samhället) är medborgarna mer sällan deltar i olika informella sammanhang som kvartersfester, städdagar, eller klassträffar. I boken presenterar Putnam data på allt från kyrkobesök, röstande i val, bridgespel, bowlande, till gemensamma utflykter med grannarna eller hur ofta man bjuder vänner på middag. I boken för han fram en uppfattning att alla indikatorer sedan mitten av 1970-talet pekar ”åt fel håll”. Enligt Putnam håller det sociala kapitalet helt på att försvinna i USA.

  

Bridgespelare.

För att bryta denna negativa utveckling för han fram en rad förslag t.ex. om medborgarskolning inom utbildningsväsendet, att skapa ett mer familjevänligt arbetsliv bl.a. genom att erbjuda barntillsyn och tvättstugor på arbetsplatserna. I boken framförs stadsplanerings betydelse. Här efterlyser Putnamn en närhet mellan arbetsplats och bostad, och att nya stadsmiljöer skapas som är vänligare för fotgängare och cyklister, och som innehåller platser som uppmuntrar sociala möten med vänner och grannar, t.ex. torg med musikpaviljonger – bibliotek –kvartersbutiker – caféer – lekplatser – hundrastgårdar samt möjligheter att spela schack och åka skateboard.



Foto från en hundrastgård i Stockholm

Ett annat förslag är att sänka skatter och sociala avgifter åt arbetsgivare och anställda som deltar i olika ”samhällsnyttiga aktiviteter” på arbetstid t.ex. i kvinnojourer, ger extra läxhjälp på skolor i socialt utsatta områden eller som ställer upp som frivilligarbetare inom vård och omsorg. Putnam anser att kultur har en viktig roll för samhällsandans renässans. Han ger flera exempel på lyckade projekt där olika samhällsgrupper har förts samman genom en rad kulturaktiviteter som musik och teater trots skillnader avseende religion – politisk uppfattning – ålder – kön – ras – inkomst etc.

En amatörteater grupp framför My Fair Lady 2011

Den ensamme bowlaren kom att påverka samhällsdebatten i flera västerländska demokratier. Ett svenskt exempel på intresset för Putnams tankar är att Den parlamentariska demokratiutredningens (SOU 2000:1) slutsatser starkt påverkades av Putnams samhällssyn. 

 

Italienska delikatesser.  

I hans tidigare publicerade bok Den fungerande demokratin från 1993 (utkom på svenska 1996 och på nytt 2011), jämför Putnam den ekonomiska och den politiska utvecklingen mellan olika provinser i Italien efter att ett ökat regionalt självstyre infördes i mitten av 1970-talet. Efter att ha följt utvecklingen under tjugo år anser Putnamn att han kan förklara snabbt växande skillnader i hur provinserna har lyckats hantera sina nya ansvarsområden, utifrån hur den regionala demokratin fungerar (t.ex. deltagande i val och medlemstal för partier). Medan socioekonomiska faktorer som t.ex. grad av industrialisering, utbildningsnivå, befolkningssammansättning har mindre betydelse.

Foto från italienska parlamentets andra kammare Senaten 

Och att den demokratiska processen i sin tur påverkades av i vilken omfattning medborgarna är organiserade i olika sociala och informella sammanhang som t.ex. sångkörer, kennelklubbar, idrottsföreningar och bokcirklar. Omfattningen av deltagande i olika frivilliga sammanslutningar förklarar, enligt Putnam, inte bara skillnader i hur demokratin har utvecklas i olika provinser, där norra Italien har lyckats bättre än i nationens södra delar, utan också varför vissa provinser har fått en bättre ekonomisk och social utveckling.

Du kan beställa boken här

En annan slutsats som Putnam drar är att det inte är ekonomisk tillväxt som ger ett starkt utvecklat föreningsliv, utan tvärtom att det är föreningslivet som ger ekonomisk tillväxt. En slutsats som har plockats upp av flera nationalekonomer och inspirerat statsvetare till att studera folkbildningens roll för demokratin.

Foto från en svensk bokcirkel  

Bild ovan: Skriet (Skriket) från 1893 av den norske målaren Edward Munck († 1944).

Etiketter:   
Robert D. Putnam, Den ensamme bowlaren, Den fungerande demokratin, Den parlamentariska demokratiutredningen, Kommunitarianer, Kommunitarianism, Personalism, Kristdemokrati, Aristoteles, Nyaristotelism, USA, Italien, Sverige, Socialt kapital, Fysiskt kapital, Human kapital, Ideella organisationer, Donald Trump, Social integration, Ensamhetssamhället, Det osociala samhället, Frihet, Jämlikhet, Broderskap, Charles Taylor, Alasdair MacIntyre, Alex de Tocqueville, John Rawls, Ayn Rand, Folkbildning, Egenansvar, Samhällsansvar, Bokcirklar, Hundrastgårdar, Skateboardparker,