Ja till EU:s åklagare

 

Äntligen! Nu tycks Sverige sluta att motarbeta den nya myndighet inom EU som skall utreda korruption, fusk med moms, jordbruksstöd, olika former av investeringsstöd och annan ekonomisk brottslighet med olika EU-medel. Denna nya europeiska åklagarmyndighet (EPPO) har Sverige i vanlig ordning varit kritisk till. Varför då kan man undra? Mer om detta senare. 

Laura Corduta Kövesti, EPPO:s första chef.

Myndigheten som har sitt säte i Luxemburg startar nu upp sitt arbete. Varje medlemsland inom EU som ansluter sig skall utse två åklagare med uppgift att arbeta med brottsutredningar på uppdrag av EPPO och styras från Luxemburg. Det beräknas av EPPO kommer att arbeta med tre-fyra tusen fall per år. Myndigheten kommer att få en riktig tuffig som sin första chef, Laura Corduta Kövesi som tidigare var chef för Rumänens anti-korruptions myndighet. Vars orädda och principfasta agerande fick den dåvarande socialistiska regeringen på fall och ledde till åtal och dom mot flera ministrar. Laura Corduta Kövesti tvingades lämna sitt hemland på grund av att den organiserade brottsligheten försökte ta hämnd och utsatte henne för attentatsförsök och framförde hot mot flera anhöriga. Under de kommande åren kommer fusk med olika Corona stöd hamna i fokus för EPPO:s arbete. Det har uppmärksammas internationellt att EPPO beslutat inleda förundersökning mot Tjeckiens nuvarande premiärminister Andrej Babis för korruption med EU-medel ang nationella beslut om EU-stöd till släktingar och vänner. 

Här kan du läsa en artikel om Eppo på sajten Europaportalen

En illustration om EPPO som rättvisans organ inom EU.

Det är först nu när myndigheten har startat upp sin verksamhet som Sverige ganska motvilligt kan tänka sig att ansluta sig till EPPO. Nyligen signalerade statsminister Stefan Löfven (S) svensk omsvängning efter att (M) och (KD) meddelat att dessa partier nu är för svenskt medlemskap i EPPO. Vi försökte inledningsvis t o m att stoppa att EU ens skulle tillåtas att få bilda en europeisk åklagarmyndighet. Men blev nedröstade som tur är. Men denna mentalitet av att vänta nu, nej, behövs detta verkligen, vi avstår, är typisk för Sverige bristande engagemang för Europasamarbetet och för den europatanke som hela EU bygger på. Det är som den man som har sovit hemma hos sin flickvän i över 2 år ännu inte har en egen tandborste i hennes badrum. Ett klart tecken på bristande tillit för relationen. 

I visa sammanhang blir det fel med bara en tandborste.

Sverige är tyvärr, liksom vad britterna var, inte riktigt mentalt med, har inte förstått tanken med samarbetet och saknar vilja till att utveckla EU. Och tycks sakna en förståelse vissa grundläggande mekanismer som finns med i allt samarbete. T.ex. om man i sin bostadsrättsförening vill driva på för att t.ex. byta balkonger får man ibland acceptera att andra tycker att andra saker är mer viktigt, t.ex. nya lägenhetsdörrar, och vara beredd att ge detta sitt stöd för att senare kunna få genom sin önskan om balkonger. Men att hela tiden säga nej till allt påverkar hur du kommer att uppfattas i din bostadsrättsförening liksom hur Sverige uppfattas i EU-samarbetet. Och skada din trovärdighet som en seriös aktör eller medlem. Man behöver väl knappast lägga till att Sverige inledningsvis också sa nej till att inrätta en europeisk Coronafond.

En gränsbevakare i Frontex tjänst.

Vår attityd av nej för den sakens egen skull uppfattas som destruktiv i européernas ögon. Med all rätt vill jag påstå. Denna tvångsmässiga nej-mentalitet har vi tyvärr dokumenterat när flera andra viktiga frågor om att utveckla och effektivisera EU har kommit upp för beslut. Vi sa nej till att inrätta EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex om bl.a. skall bekämpa illegal migration med människosmuggling och trafficking. Liksom i fallet med EPPO försökte vi få igenom ett förbud emot att den infördes. Men när 2015 stora skaror flyktingar började röra sig genom Danmark och närma sig Öresundsbron med Malmö och Skåne då gick vi med. Vi var också emot att bli medlemmar av EU:s civilförsvars mekanism tills det började brinna i våra skogar 2018 då gick vi med så att specialutbildade polska brandmän och vattenbombande flygplan från Spanien, Italien, Grekland och Portugal kunde flyga hit och bekämpa bränderna i Dalarna och i Värmland. Vi var dessutom inte med i det samarbete som EU hade inrättat efter Sars epidemin 2002 för inköp och distribution av material och utrustning till sjukvård vid olika krislägen som pandemier. Men när Corona bröt anslut vi oss. Så att vi kunde få tag i material från leverantörer i Asien via EU:s gemensamma upphandlingsorgan. 

Exempel på sjukvårdsmaterial inköpt via EU.

Vad är det vi är så rädda för? Irländare, polacker, spanjorer, österrikare och greker är inte farliga. Vill oss inget ont, inte ens tyskar och fransmän. Andra européer är annorlunda än vi men dessa skillnader kan tillföra oss någonting. Liksom vi har något att tillföra till övriga folk i Europa. Det är dags att börja på allvar engagera oss för EU-samarbetet så att vi kan få genom saker som vi tycker är viktiga t.ex. inom social trygghet, jämställdhet och miljö. Så kanske kan vi få våra ”balkonger” på plats på någon gång. Glöm inte att EU och Europa är inte där och vi är här. Utan vi är alla här i Europa tillsammans. Och det är hög tid att inte endast uppfattas som engelsk språkiga tyskar uppe i ett avlägset hörn av Europa som nervöst tittar på vad andra har för sig. Och i stället blir alltmer tysk- och engelskspråkiga européer som är aktiva i vad som händer och sker i Europa.

Européer på väg in för att besöka EU-parlamentet.

Illustration överst:

EPPO:s logga.

Länk till denna blogg

Etiketter: EU, Europapolitik, EPPO, Europeisk åklagarmyndighet, EU:s åklagarämbete, Europa, Frontex, Corona, Covid-19, EU:s civilförsvars mekanism, EU:s medicinska upphandling, Migration, Korruption, Antikorruption, Bidragsfusk, Ekonomisk brottslighet, Coronafond, Laura Cordruta Kövesti, Stefan Löven, Moderaterna, Kristdemokraterna, EU-medel, EU-stöd, Jordbruksstöd, Europaparlamentet, Europaportalen,