Pandemin avslöjar ett samhälle i förfall

 

Corona pandemin kan kanske resultera i någonting positivt i allt elände som den har fört med sig? Covid-19 med alla dess konsekvenser har avslöjat att vårt svenska samhälle på flera områden och i flera aspekter befinner sig i en omfattade systemskris. Och detta är faktiskt en bra sak. En kris som nästan kan liknas vid ett fritt fall. Man hoppas att när detta blir uppenbart kan denna insikt få medborgare och politiker att vakna till. Bli medveten om att problem finns, att de är allvarliga och att de måste åtgärdas. Och att det är problem som går att lösa. Detta kan man alltid hoppas på om inte annat. Anders Persmos teckning i tidningen Dagen som du kan se här ovanför är en klockren analys av en av de många sprickor som har blivit tydliga när det gäller samhällets oförmåga att hantera en allvarlig kris. Och att både myndigheter och politiker har drabbats av panik, kryddat med populism, slutat att tänka logiskt och att noga bedöma konsekvenser av sina beslut. Ivrigt påhejade av en sensations hungrande media kår. Det är för de allra flesta är det uppenbart att kyrkor (eller för den delen bibliotek) inte är särskilt farliga ur smittskydds synpunkt till skillnad emot t.ex. köpcentra, pubar och restauranger. Till detta kommer hos västern, liksom hos den radiala högern, en allt starkare strävan om en återgång till den tid som en gång var. Allt detta inger, eller borde inge, både olust och väcka oro.

Foto från en modern shoppinggalleria.

Att precis som Persmo antyder i sin teckning är att få handla i ett shoppingcenter ingen grundläggande mänsklig rättighet. Inte heller att gå på gym. Men det är faktiskt religionsfrihet, mötesfrihet och rörelsefrihet. Dessa rättigheter anses så centrala och stå så pass mycket över andra samhällsintressen att man efter Andra världskrigets barbari slog fast att dessa värden är okränkbara. Och som konsekvens antog både FN och Europarådet var sin människorättskatalog där dessa värden slås fast som särskilt grundläggande för ett civiliserat- och fritt samhälle. Europakonversionen eller som dess egentliga namn är: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Smaka på det namnet.

Domare vid Europadomstolen i Strasbourg. 

Att som tidigare införa vissa praktiska regler som t.ex. avstånd på 1, 5 meter mellan kyrkobesökare kan anses vara acceptabelt. Möjligen kan maxantal på 50 personer gå för sig. Men detta är inte helt säkert enligt vissa människorätts jurister. Nuvarande begränsning på 8 personer tar i praktiken bort religionsfriheten i stora delar av landet. Kyrkor, synagogor, moskéer och kapell tvingas stänga och upphöra med att fira gudstjänst. Liksom mässor, offentlig Torah- respektive Koranläsning, predikningar, korsvägsandakter, lovsångsträffar och andra delar av sin respektive religiösa tradition och kult. Ortodoxa kyrkan i Grekland har nu stämt sin regering inför Europadomstolen för intrång av religions- och mötesfrihet. Domstolens utslag i detta mål, som behandlas med förtur, kan få betydelse för vad som kan tänkas gå för sig även i Sverige.

Mässa i den katolska domkyrkan i Stockholm.

Ett annat exempel är de besluts om införts på många håll om att förbjuda besök av anhöriga för äldre på särskilda boenden. Beslut som är ett tydligt brott mot våra grundlagsskyddade rättighet till rörelsefrihet. I princip skall du kunna gå vart du vill och besöka vem du vill. Rörelsefrihet finns också angivet i både FN:s regelverk såväl som i Europarådets. Dessutom har dessa besluts tagits trots att kommuner, olika vårdgivare och andra myndigheter har vetat om att lagstöd för detta saknas. Vilket gör att man bryter mot en grundläggande princip i Regeringsformen (en av våra grundlagar) om Legalitetsprincipen. Det vill säga att alla beslut och all myndighetsutövning måste ha laglig grund. Men naturligtvis är det ok att ställa krav på besökarna med hänsyn till smittorisken. T.ex. hur många dom får vara per gång. Att man anmäler sig först vid ytterdörren, t.ex. genom att ringa på en klocka, innan träffar sin anhörig. Att krav ställs på att besökare skall ta på på sig visir eller munskydd och skyddskläder. Att man spritar sina händer eller tar på sig handskar. Och att detta kontrolleras av personal innan besök får ske etc.  

Foto hämtat från Svedala kommun i Skåne.

Denna typ av åtgärd utomhus som naturligtvis har motiveras

med åtanke om äldre och personal. Men saknar legalt stöd

och har förklarats av förvaltningsrätt att strida mot principen 

om rörelsefrihet och därigenom mot Legalitetsprincipen

(inget lagstöd finns för denna typ av skärmar). 

Och förekom även i andra kommuner.

På Twitter kommenterar den kända professorn i Bakteriologi Agnes Wold detta med en tänkvärd kommentar:  "Jag noterar att de borgerliga partierna protesterar mot bristen på ersättning till företagarna i nya pandemilagen, men inte säger någonting om eventuella inskränkningar i individens frihet. Finns det inga liberaler kvar i livet?"

Professor Agnes Wold.

Precis som Wold antyder i sin kommentar finns det anledning att känna oro över att vi inte har lyckats skydda våra demokratiska medborgerliga rättigheter i bekämpningen av Covid-19. Gunnar Hökmark som leder den borgerliga tankesmedjan Frivärld och har ett förflutet både som riksdagsledamot för (M) och som EU-parlamentariker, har i en läsvärd artikel kritiskt analyserat regeringens förslag till en tillfällig Corona lag. Hans artikel är publicerad på Expressen Debatt under rubrik: Magdalena Andersson och regeringen utnyttjar krisen."

Här kan du läsa Hökmarks artikel

Det finns all anledning att likt med Hökmark och Wold känna olust över utvecklingen. Alltifrån att icke offentliga alternativ inom vård- och omsorg föreslås inskränkas eller helt förbjudas, liksom inskränkningar av lokalt- och regionalt självstyre. Och att direkt centrala demokratiska principer som att det är riksdagen som styr över regeringen och att det är riksdagen som tar beslut om lagar skall överges. Till förslag om att upphäva principen om legalitet om detta kan anses vara önskvärt av olika myndigheter och tjänstemän (under speciella förutsättningar men ändå). Andra förslag som förs fram är inskränkningar i näringsfrihet och att återinföra olika offentliga monopol.

Berlinmurens fall 1989.

Det vill säga att vrida klockan tillbaka till det Sverige som fanns innan Berlinmurens fall. Att olika delar av vänstern, från socialdemokratis vänsterflygel och längre vänster ut än så aldrig har förlåtit borgerligheten för att man fick rätt angående kommunismen och Östeuropa. Är en sak. Men att borgerliga politiker knappast alls, tillskillnad emot Hökmark, reagerar och står upp för ett öppet samhälle, att skydda medborgarnas rättigheter och tar strid för att bevara en marknadsekonomi. Begår en oförlåtlig politisk synd som kan hota demokratin på sikt. Låt inte Corona även få döda våra mänskliga rättigheter. Likt Wold och Hökmark måste man fråga: Behöver verkligen regeringen alla de extra rättigheter som man nu vill skaffa åt sig själv, på vår bekostnad?

Lätt att bli nostalgisk. Särskilt om man är lika gammal som jag är.

Då minns man när det såg ut så här.

Men vi glömmer lätt bort att det kunde ta 6 månader att få en telefon

(innan mobiler fanns) och att statliga Televerket

ägde den telefon du hade i din bostad.

Att det endast fans ett fåtal modeller att välja på.

Vi glömmer också det var mycket dyrt att ringa

och att en inkoppling kunde kosta flera tusen

kronor i dagens pengavärde.

Bakom alla Corona misslyckanden, den dubbelmoral som inte minst Dan Eliassons sexresa till Karineöarna mitt under krisen är exempel på, trots att han var (han avgick i dag) Generaldirektör för den statliga myndighet som har civil beredskap och katastrofåtgärder som sitt ansvarsområde, MSB, (har kommenterat detta i mitt förra inlägg se: Länk till denna blogg, nedan) samt Sveriges höga dödstal jämfört med våra grannländer finns det en rad olika praktiska och sociologiska förklaringar till.

Politikers och andra ledande personers omoral

sticker i ögonen på vanliga medborgare.

Mycket har missköts under senare år. Som t.ex. avveckling av ett civilt försvar med deras beredskapslager med medicinsk skyddsutrustning som t.ex. Danmark och Norge har bevarat. Men själva orsaken till allt detta och mycket annat som följt i pandemins spår måste sökas på ett djupare samhällsplan. Just detta gör Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro, i en mycket läsvärd artikel i Dagens Nyheter under rubriken: "Det är inte enskilda partier som är i kris - de är alla på väg att bli förlorare."

Här kan du läsa Johansson Heinös artikel i DN

I artikeln skildras problemens kärna och ursprung med både djup och analytisk skärpa. Johanssons Heniös slutsats om allt detta kan analyseras utifrån ett mentalt och ur ett kulturellt perspektiv. Har relevans vill jag påstå.

Jag kan inte låta bli att citera ett stycke hur hans förtjänstfulla artikel:

"Och den som har makt, men inte självförtroende, blir lätt arrogant. Där är vi nu. Åsiktsskiften motiveras inte, motsägelser förnekas, historien ignoreras, nu är nu och det självklara är självklart.

Tvärvändningen i migrationspolitiken, kovändningen i SD-frågan, nu senast den plågsamma följetongen med pandemipolitiken – exemplen på situationer där det politiskt omöjliga varit helt omöjligt fram tills det hastigt och olustigt blivit nödvändigt, är helt enkelt för många. Oviljan att erkänna och oförmågan att förklara svängningarna är provocerande."

En elak karikatyr över medias rapportering av migrationen.

Länk till denna blogg

Etiketter: Pandemin, Pandemilagan, Corona, Mänskliga rättigheter, Religionsfrihet, Mötesfrihet, Rörelsefrihet, Legalitetsprincipen, Anders Persmo, Dagen, Covid-19, FN, Europarådet, Europakonversionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Agnes Wold, Gunnar Hökmark, Frivärld, Andreas Johansson Heinö, Timbro, Magdalena Andersson, Dan Eliasson, MSB,