lördag 28 mars 2020

Corona och de militära fältsjukhusens avveckling


50 fältsjukhus med 630 oanvända respiratorer skrotades eller ...

I tidskriften Kvartal har Henrik Höijer skrivit en intressant debattartikel om slakten av den militära fältsjukvården. Hans artikel är publicerad under rubrik: ” Fältsjukhusen som försvann.”


Det är bara att hålla med Höijer att det är en skandal att utan någon debatt eller kritisk granskning så slaktades den militära fältsjukvården ner från strax över 50 fältsjukhus till två. Och dessa två kvarvarande har en klart mindre kapacitet de som skrotades. I praktiken togs detta beslut endast genom att ett rött pennstreck drogs över en enskild post i ett delförslag till en militär budget. Det var säkert få som förstod vad som då skedde. Eller vilka konsekvenser detta skulle få för oss i nutid och komma att få för den civila sjukvårdens katastrof resurser. Troligen ingen alls av politikerna och de civila byråkraterna.

Göran Persson – Wikipedia

Göran Persson (S) statsminister 
1996-2006

En prakt skandal som dåvarande statsminister Göran Persson (S) och andra ansvariga beslutsfattare alltför lätt har lyckats att komma undan med. Men nu är verkligheten i fatt dem. Tråkigt att det skulle kräva en Corona epidemi för att konsekvenserna av beslutet skulle bli allmänt kända. I dag skulle vi haft stor nytta av den kapacitet som fanns på dessa fältsjukhus med all dess utrustning för akutsjukvård t.ex. engångsmaterial i form av handskar, ansiktsmasker, munskydd etc. Fältsjukhusen hade fullt utrustade operationssalar och sjukvårdsmaskiner t.ex. respiratorer, som vi nu håller på att få en akut brist i Corona tider. 

Akutkirurgi för krigsskadade från Syrien | Läkare Utan Gränser

Fältsjukvård i ett skarpt läge. 
Akut krigskirurgi i Irak av Läkare utan gränser. 

Höijer skriver om detta i sin artikel:
Idag säger han att nedläggning av alla dessa fältsjukhus gick alldeles för fort, och det var ett ”olyckligt beslut att man inte sparade ett enda – då blev det desto svårare att återskapa förmågan”. Dessa fältsjukhus skrotades strax efter år 2000 och utrustningen skänktes bort till Baltikum och flera afrikanska länder. Man sparade ingenting. Inga manualer, ingen personal, ingen kompetens.
All kunskap gick därmed förlorad.”
 Sverige har sämre beredskap mot pandemi sedan totalförsvaret ...
En operationssal på ett Fältsjukhus.
Denna ansvarslöshet och aningslösa attityd, från den dåvarande S-regeringen som gränsar till både dårskap och kriminalitet, är för mig helt obegriplig.
Likt artikelförfattaren kom jag under min militärtjänstgöring, som i mitt fall inträffande 1978-79 i Skåne, i kontakt med den militära fältsjukvården. Jag tillhörde ett pansarregemente, Södra Skånska Regementet (P7) och tillhörde den utbildningsbataljon av P7 som fanns i Ystad. Under en förbandsövning tillsammans med den del av regementet som var placerad i Revingehed, mellan Lund och Eslöv, övade ett fältsjukhus som tillhörde dåvarande Skånska Terrängregementet (T4) i Hässleholm. 


Regementets dag 2019 i Revingehed – Kameratrollet
Foto från Regementets dag i Revingehed 2019.

I Revingehed finns nu en ny nedbantad sydsvensk pansarbrigad (en mekaniserad brigad). Som har behållit P7 som förkortning. På min "tid" kunde fyra fullvärdiga pansarbrigader mobiliseras i Skåne. En viktig skillnad mellan en mekaniserad- och en pansarbrigad är att den först nämnda endast förväntas  klara uppehållande strid medan en pansarbrigad skall klara att gå till anfall och ha kapacitet att snabbt slå ut sin fiende. En annan skillnad är att det fanns 5 stridsvagnskompanier i en pansarbrigad medan det endast finns 3 i en mekaniserad.  

Stridsfordon 90 Revinge 2012-2.jpg

Stridsfordon 90, Arméns lätta "stridsvagn" för 
transport och för att bekämpa lätt bepansrade 
mål. På min tid hette motsvarade fordon 
Pansarbandvagn 302. 

I närhet av där fotot från Regementets dag togs var T4:s fältsjukhus uppsatt. I dag finns inte längre någon förbandsverksamhet kvar verken i Ystad eller i Hässleholm. Båda dessa skånska städer har förlorat sina regementen. En dag under vår grundutbildning fick några av oss värnpliktiga som då befann sig i Revingehed ett oväntat avbrott. I mitt kompani fick min pluton och en till under en eftermiddag tjänstgöra som patienter för att fältsjukhusets personal skulle få öva upp sina färdigheter. Jag komihåg att jag blev imponerad av både storlek, utrustning och allt annat. Av vår bataljonschef, en överstelöjtnant, fick vi veta att under ett skarpt läge kunde man då i Skåne snabbt få upp 5-6 fältsjukhus till. Och Skåne är inte så stort c:a 13 mil långt och 11 mil brett. Det vi har kvar i dag av militär sjukvårdskapacitet i Sverige är jämfört med det vi hade då nästintill ingenting.  
General Micael Bydén EM1B1219 (34342186673).jpg    
Sveriges ÖB, General Micael Bydén

Just nu under pågående Corona kris har försvaret genom ÖB Micael Bydéns försorg med stora ansträngningar lyckats skrapa ihop ett sjukvårdskompani till Älvsjö i närheten av Stockholm med 30 platser för intensivvård. Och ett kompani i Göteborg med 20  akutplatser. Av alla skandaler i nedbantningen av vårt totalförsvar tror jag slakten av våra fältsjukhus hamnar i topp.

1 SEKTIONEN FÖR FARMACIHISTORIA NUMMER 1 ANNO 2015

Svenskt Fältsjukhus under invasionsförsvarets dagar.

Fältsjukhus, Corona, Covid-19, ÖB, Micael Bydén, P7, T4, Södra Skånska Regementet, Skånska Terrängregementet, Göran Persson, Socialdemokraterna, Kvartal, Göteborg, Älvsjö, Ystad, Hässleholm, Henrik Höjer, Intensivvård, Intensivvårdsplatser, Respiratorer, Krisberedskap, Akutsjukvård, Katastrofsjukvård, Pansarbrigad, Mekaniseradbrigad,     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar