I Nya Wermlandstidningen finns en mycket läsvärd ledare som under sin rubrik: "Nu får det vara nog." tar upp den växande antisemitismen i Europa och i vårt eget land. I artikeln lämnas en rad tydliga exempel som borde inge eftertanke och en allmän beredskap till såväl omprövning som till självrannsakan hos många aktiva inom svensk samhällsdebatt.
NWT:s ledare
I artikeln nämns flera tydliga händelser av antisemitisk karaktär t.ex. terrordåden i Köpenhamn och Paris och det uppmärksammade reportaget i SVT:s Uppdrag Granskning om det utbreda hatet mot judar i Malmö. I texten nämns med all rätt det senaste uttrycket av antisemitism i svensk offentlighet. Om när Israels ambassadör i Stockholm Isaac Bachman i P1:s Studio Ett får en fråga av programmets reporter Helena Groll om judarna inte har en egen skuld till att de blir utsatta för förföljelse och diskriminering?
Precis som om man skulle fråga en ung kvinna om hon var skuld till att bli utsatt för våldtäkt för att hon bär kort kjol på offentlig plats. Men denna medvetna och i bland även omedvetna sammanblandning mellan offer och förövare märks även i andra sammanhang ifrån vänstern. I t.ex. uttalandet ifrån vår utrikesminister Margot Wallström om "att man måste förstå att Putin blir provocerad av Ukrainas vilja att närma sig Västeuropa och EU ".
Ambassadör Isaac Bachman.
I denna ledare kommenterades detta, tyvärr inte ovanliga, utslag av kulturradikal antisemitism med följande träffsäkra formulering:
"När reportern i gårdagens Studio Ett frågade den israeliske ambassadören Isaac Bachman om judarna själva har någon skuld till antisemitismen var det ett skrämmande exempel på denna aningslöshet som hon inte ens verkade förstå, då hon upprepade frågeställningen flera gånger. Likväl är det stötande att vi skall behöva höra sådant i svensk public service år 2015. I bästa fall var det samma aningslöshet som fick Svenska kyrkan att häromveckan bjuda in den palestinske prästen Mitri Raheb till en teologifestival. Raheb predikar att judendomen inte har något existensberättigande. "
Jag uppskattar att det tydligt i texten framgår att Israelkritik alldeles för många gånger slår över i tankefigurer som tangerar den gamla antisemitismen. Om detta kan man bl.a. läsa:
"Antisionism är bara en lite snyggare term för antisemitism i ny förklädnad. Judar hålls ansvariga för vad Israel gör. Många gånger beror också detta på ren och skär okunnighet hos personer som inte förstår hur djupt antisemitismen under tusentals år präglat vår historia. Det är det som gör den så seglivad. Antisemitismen är vår arvssynd."
NWT har rätt i analys om antisemitism i nutida Sverige. I texten vågar man också tala klarspråk om dess orsaker.
"Antisemitismen är också utbredd i många muslimska länder, och var så även innan staten Israels tillblivelse. I dag underblåses judehatet i Mellanösterns massmedier och skolor. Inte undra på att de som radikaliseras ytterligare också tar med sig och skruvar upp sin antisemitism. Antisemitismen är ju närmast allmänt accepterad överallt i Mellanöstern. När människor från den delen av världen sedan flyttar till Europa tar de den med sig och där kan den sedan gå i arv. Terroristen Omar el-Hussein var född och uppvuxen i Danmark.
Omar el-Hussein tillsammans med sina två dödsoffer:
Dan Uzan och Finn Nörgaard.
Antisemitismen finns förvisso förstås i nynazismen, men den stora tillväxten har skett inom islamistiska grupperingar. Den hotbild som finns mot judar i exempelvis Malmö, som beskrevs för bara ett par veckor sedan i Uppdrag granskning, kommer nästan uteslutande från personer med muslimsk bakgrund. Och tyvärr visar det offentliga Sverige, till exempel skolor och polis, en alldeles för stor flathet när de inte agerar tillräckligt kraftfullt mot det florerande judehatet i Sverige."
Det enda som saknar i denna analys om den framväxande antisemitismen i vårt land är den dominans som en kulturvänster, med sina ideologiska rötter i 1968 års studentmarxism, har inom media, kultur och politik. Ett arv som manifesteras i ett hat mot Israel och USA, ett avståndstagande mot Västeuropa, EU och Nato, ett överseende med Putins ny-sovjetiska imperialism i östra Europa och ett gullande med palestinsk terrorism och olika röda diktatorer i tredje världen.
Utrikesminister Margot Wallström (S).
Antisemitismen hos en reporter i Studio Ett visar att vi nu har samma kamp att ta som då, mot en världsfrånvänd, revolutionär vurmande och diktatur kramande vänster. Nu liksom då med tydliga antisemitiska drag. Den neo-socialistiska renässansen inom socialdemokratin och miljöpartiet har förvärrat debattklimatet under senare år. Denna trend har manifesterats av flera ledande socialdemokrater som t.ex. Margot Wallström, Urban Ahlin, Carin Jämtin och Veronika Palm, samt i miljöpartiet med deras båda språkrör och ministrar Åsa Romson och Gustav Fridolin samt regeringens egen islamist, bostadsminister Mehmet Kaplan (MP). Men även utanför Helgeandsholmen har 1968 års vänsterradikalism växt till. Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg och Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider som mest kända banérförare för en ny-marxistisk offensiv i svensk offentlighet.
Denna neo-socialism har även funnit andra arenor för sin kamp mot västerländsk kultur och samhälle. Ett tydligt exempel är Svenska Kyrkans så kallade "Ersättningsteologi" med dess tydliga profil av vänsterradikalism och antisemitism som har manifesteras med all oönskad tydlighet av nuvarande ärkebiskop Antje Jackelén och hennes företrädare K.G. Hammar.
Ärkebiskop Antje Jackelén.
Bild ovan: Synagogan i Malmö.
Bild nedan: Ärkebiskop Antje Jackelén.
Etiketter: Antisemitism, Judar, Judehat, Israel, Nya Wermlamdstidningen, NWT, Malmö, Uppdrag Granskning, SVT, Sveriges Radio, SR, Studio Ett, P1, Isaac Bachman, Helena Groll, Svenska Kyrkan, Mitri Raheb, Köpenhamn, Paris, Ersättningsteologi, Mellanöstern, Islamism, Terror, Köpenhamn, Palestina, Palestinier, Danmark, Omar el-Hussein, Ny-nazism, Ny-marxism, Neo-socialism, EU, Nato, Vladimir Putin, S, Socialdemokraterna, MP, Miljöpartiet, Margot Wallström, Urban Ahlin, Carin Jämtin, Veronika Palm, Åsa Romson, Gustav Fridolin, Mehmet Kaplan, Åsa Lindeborg, Aftonbladet, Dala-Demokraten, Svenska Kyrkan, Göran Greider, Antje Jackelén, K.G. Hammar,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar