På Kungliga Krigsvetenskapsakademins (KKRVA) hemsida fann jag en intressant artikel av omvärldsanalytikerna Gudrun Persson och Carolina Vendil Pallin om Rysslands nya Nationella säkerhetsstrategi. Denna text är i princip ett officiellt dokument där makten i Kreml presenterar sina övergripande mål, sina strategier och värderingar om politik, ekonomi, försvars- och säkerhetspolitik. Detta dokument är ett av många exempel på att arvet från Sovjetkommunismens femårsplaner ännu finns kvar inom centrala maktorgan i Putins Ryssland. Och att Moskvas aggressiva och schizofrena syn på verkliga- och påhittade fiender inom och utom landet alltmer Staliniseras. Jämfört med senare års dokument är denna nya version en tydlig återgång till förflutna ideal om isolation från en hotfull värld och behov av ökad kontroll och övervakning för att möta interna som externa hot. Deras artikel är publicerad under rubrik: "Tillbaka till framtiden - Ryssland nationella säkerhetsstrategi 20121."
Demokrati demonstranter i Belarus huvudstad Minsk mot
valfusk, korruption och ett kvarvarande Sovjet samhälle.
Med all rätt tar författarna upp de skrivningar som finns i strategidokumentet om att Vladimir Putin och andra i de centrala maktorganen känner en ökad irritation över en demokratisk smitta från väst i allmänhet och Europa i synnerhet. Det är intressant att läsa i artikeln om de skrivningar som finns där man varnar för att denna smitta även hotar den ny-totalitära samhällsordningen i själva Ryssland. Ungdomens intresse för det västerländska ses som hot av Kreml. Förmodligen med all rätt. I artikeln finns en intressant skrivning om att i Moskva finns en växande oro för att förlora hela sin maktdominans över det som i andra ryska sammanhang brukar benämns "Det nära utlandet", d v s Östersjön, de tre baltiska staterna, Polen, Ukraina, Belarus och övriga f.d. sovjetrepubliker. De senaste årens utveckling Kyiev och i Minsk upplevs som ett konkret hot för regimens överlevnad.
Vladimir Putin närvarande vid en militärparad på Röda Torget
Vad som särskilt bör få oss i Europa att känna oro är att skrivningar om att Ryssland befinner sig i en långvarig konflikt med väst. Och att man i dokument är öppen med att en framtida väpnad konflikt med väst där användning av kärnvapen inte kan uteslutas. Det är märkligt att det i Sverige har det varit ganska tyst om detta strategidokument tillskillnad t.ex. emot våra nordiska grannländer. I Danmark, i Norge och svenskspråkig media i Finland har rapporterat om dess existens och analyserat dess innehåll. Förutom att bekämpa en demokratisk smitta som anses stå i strid mot äkta ryska ideal förs Rysslands historiska rätt fram att härska över det gamla Östrom som ett argument för att föra en ihärdig kamp mot väst. Att Moskva efter Konstantinopels och Östroms fall på 1400-talet anses utgöra ett nytt tredje Rom har gamla anor i rysk tradition. Direkt efter turkarna hade intagit Konstantinopel utropade Moskvas Storfurste sitt rike som nytt Rom. Denna tradition hölls levande av tsarerna, som ansåg sig vara direkta efterföljare till Östroms kejsare och i nationalistisk retorik under Sovjet tiden. Att Putin under senare år allt oftare har återupptagit denna retorik är ett konkret hot som de västerländska demokratierna inte kan blunda för. Jag håller med den slutsats som förs fram i artikeln om att Putins Ryssland tydligt har slagit in på väg som leder tillbaka mot ett mörkt förflutet.
En demokrati demonstration i Moskva.
Foto överst:
Kreml med Vasiljikatedralen och Röda Torget.
Etiketter: Ryssland, Vladimir Putin, Kreml, Strategisk plan, Nationell säkerhetsstrategi, Röda Torget, Vasilijkatedralen, Kungliga Krigsvetenskapsakademin, KKRVA, Ukraina, Belarus, polen, Baltikum, Det Tredje Rom, Östrom, Gudrun Persson, Carolina Vendil Pallin,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar