Högsta Domstolen har i ett domslut givit samebyn Girjas i Gällvare fjällen rätt i sin tvist med staten ang rättigheter att bevilja jakt och fritidsfiske ovanför träd- och odlingsgränsen på statlig mark inom sitt renskötselområde. Girjas vann över staten i första instans, vilket staten överklagade till hovrätten. Nu går HD på samebyns linje. Denna dom innebär att staten, genom länsstyrelsen, inte längre äger rätt att bevilja jakt och fiske, utan fått samtycke från samebyn.
HD:s domslut
Samernas sak är vår! Sällan har denna slogan varit så berättigad som när det gäller Samebyn Girjas kamp mot svenska statens nykolonialism. Jag tidigare på denna blogg kommenterat denna rättsprocess, efter hovrättens dom. I ett annat inlägg tar jag upp den styrka som olika inhemska minoriteter är för sina nationer och för Europa i stort. I ett tredje inlägg gör jag en jämförelse mellan hur Sverige och Finland hanterar sina egna inhemska minoriteter. En jämförelse som inte utfaller till Sveriges fördel.
"Kyrk torget" Ett tydligt exempel på att värna
ett mång språkligt Europa. En skylt på franska
och det regionala folkspråket Elsassiska.
Europas mångfald är dess styrka
Inhemska minoriteter vadå?
En Pillevall strax utanför Vellinge i Sydvästra
Skåne. En typiskt vy från sydligaste delarna av
Skáunelaands.
Varför bryr sig en skåning som bor i en helt annan del av Sverige om samernas situation? Det finns flera anledningar till varför jag tycker att den skandalösa behandlingen av vårt inhemska naturfolk är viktigt för oss alla. En anledning är att vi i Skáunelaands (Skåneland, gamla Öst Danmark: Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm) har flera beröringspunkter med denna etniska folkgrupp. Liksom samerna har vår kultur, vårt språk och våra traditioner förnekas, förlöjligas och aktivt motverkas genom en tidvis hårdhet försvenskning. En situation med klara likheter med vad som nu sker i t.ex. Katalonien och vad som hänt i Sámpi (Sameland).
I ett tidigare inlägg tar jag upp de senaste årens ökade krav på självständighet i Katalonien utifrån en historisk- kulturell aspekt, kombinerad med ett minoritetspolitiskt perspektiv på ett allmänt europeiskt plan.
Stå upp för Katalonien
Foto från en demonstration i Barcelona
2016 för ett självständigt Katalonien.
Likt samerna har vi gång på gång blivit utsatt för nykolonialism av det slag som på ett förtjänstfullt sätt skildras i filmen Sameblod.
Bioaffisch för filmen som för närvarande,
slutet av januari, kan ses på SVT-Play.
Jag och många med mig blev glada när Girjas vann en total seger i tingsrätten. Denna oväntade förlust kunde den svenska staten inte tåla. Staten hyrde in en hel advokatbyrå med stort kontor runt exklusiva Stureplan i Stockholm för att göra allt man kan för krossa Girjas (ett beteende som är precis vad man kan förvänta sig i enligt den starka tradition av enhetsstatlig centralism som har kännetecknat Sverige sedan Gustav Wasas dagar). Tyvärr fegande Hovrätten för övre Norrland och gav "endast" Girjas en tre fjärdedels seger. Med nu har HD givit återställt tingsrättens dom. Att samerna totalt har besegrat staten i en flerårig rättsprocess måste anses sensationellt. Det är inte ofta staten förlorar mål av detta slag.
Stureplan, Stockholm.
I mitt tidigare inlägg om denna rättstvist framförde jag en förhoppning om att Girjas överklagar domen till Högsta Domstolen, vilket man nu har gjort och vunnit, och är beredd att få saken prövad i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, om man inte får sin sedvanerätt accepterad av svenska staten. En trolig konsekvens av HD:s dom är att det blir allt svårare för Sveriges regering och riksdag att fortsätta vägra skriva under FN:s deklaration om naturfolks särskilda rättigheter, ILO 149.
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna
i Strasbourg.
På SVT-Debatt har den samiska debattören Oscar Sedholm skrivit en läsvärd artikel om Grijas process mot staten, inför hovrättens dom.
Sedholms artikel om Grijasmålet på SVT-Debatt
Den svenska staten kan enkelt lösa de problem som Oscar Sedholm nämner i sin debattartikel. Skriv under FN:s deklaration som naturfolkens särskilda rättigheter, som t.ex. Danmark har gjort för sina inuiter på Grönland och som Norge har gjort för sina samer. I så fall skulle Girjas och övriga samebyar få vetorätt om frågor som rör markanvändning inom renbetesområdet när det gäller friluftsliv, jakt och fiske. Dessutom skulle renskötande samer då få vetorätt när det gäller projekteringar för t.ex. vägbyggen och för gruvbrytning. Denna konvention garanterar dessutom att samerna skulle få rätt till samråd i frågor som rör kultur, miljö och övrig fysisk planering. En annan konsekvens av detta skulle vara att inte endast de 51 samebyarna skulle få rättigheter gentemot staten utan det samiska folket i stort. Som i sin tur skulle ge det folkvalda Sametinget ökat inflytande.
Men egentligen bör man inte vara förvånad över hur den svenska staten har agerat i denna fråga. Vad annars har man förvänta av en statsmakt som vägar att erkänna EU:s och Europarådets gemensamma konvention om inhemska lokala och regionala minoriteter (t.ex. för skåningar, guter, älvdalningar och svedjefinnar) eller en nation vars regering och parlament vägar att skriva under konventionen som naturfolkens rättigheter. Skäms Sverige! Jag undrar hur länge vi ska stå i den europeiska skamvrån tillsammans med Ryssland när det gäller dessa frågor?
Foto från svensk rennäring.
Bild ovan:
Karta över Girjas Samebys område för renskötsel.
Etiketter:
Samer, Girjas, Girjas Sameby, renbetesområdet, Västerbotten, Högsta Domstolen, Minoritetspolitik, Inhemska minoriteter, Skåneland, Skáunelaands, Europadomstolen, Sameblod, Oscar Sedholm, Sampi, ILO 149, Katalonien, Sametinget,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar