Den röda antisemtismen

Under helgen fick vi en påminnelse om att antisemitismen växer sig allt starkare i Sverige. Denna utveckling utgör en fara för vår demokrati och andra humana värden i vårt samhälle. Med oönskad tydlighet manifesterades detta både i Göteborg och i Malmö. På Timbros sajt Smedjan har Lars Anders Johansson kommenterat utvecklingen i en läsvärd ledare.

Du kan läsa Johanssons ledare här




Synagogan i Malmö.

Tyvärr har denna utveckling pågått läge inte minst i Malmö där judar under senaste årtionden upplevt än växande vardags rasism i form av hot, våld och trakasserier. Stadens judiska familj har mer än halverats under de senaste 25 åren från c:a 2000 till c:a 500. Malmös judar flyttar antigen utomlands främst till Israel eller USA (en utveckling som tyvärr inte är ovanligt ur ett europeiskt perspektiv) eller till andra orter i Sverige där antisemitismen ännu inte har nått lika långt. När jag har själv besökt synagogan i centrala Malmö har slagits av de omfattande säkerhetsrutiner som församlingen har tvingats ta till och själv fått bekosta. Säkerhetsanordningar med metallbågar, övervakningskameror och skottsäkra glas.



Ilmar Reepalu (S) kommunalråd
i Malmö 1985-2013.

Denna skrämmande utveckling som inte minst manifesterats i Malmö genom den röda antisemitismen företrädd genom kommunstyrelsens mångårige ordförande Ilmar Reepalu (S) ökänd för sitt resonemang om att de judiska församlingarna måste offentligt uttala sitt avstånd från Israels politik ang Gaza innan Sveriges judar kan förvänta sig stöd mot den växande antisemitismen. Detta märkliga uttalande som jämställer  svenskar judars religionsfrihet och ökat behov av skydd från rasism, med statens Israels svar på Hamas raketbeskjutning av civila från Gazaremsan, fick den dåvarande partiledaren Mona Sahlin att ta Reepalu i örat.  



Mona Sahlin (S), partiordförande
2007-2011.

Antisemitismen i Malmö har inte enbart förstärks genom socialdemokratins radikalisering och målmedvetna flört med olika muslimska grupper för att behålla vänstermajoriteten i stadshuset. En annan viktig orsak är Malmös islamisering. En utveckling som stadens snabbt växande muslimska befolkning (för närvarande c:a 90 000) från Mellanöstern och Nordafrika har gjort möjlig. Att Malmö dessutom är en ovanligt segregerad stad men många stora socialt eftersatta miljonprogramsområden som dominerar utvecklingen i flera stadsdelar t.ex. Rosengård utgör en annan anledning. Det är faktiskt så att många muslimer radikaliseras, inte minst deras barn, efter att de kommit till Malmö.



Höghus i Rosengård.

Dessutom har denna utveckling politiska orsaker. Socialdemokratin som har dominerat politiken i Malmö sedan den allmänna rösträttens införande i början av 1900-talet är ovanligt radikal och röd. Stadens socialdemokrati, som genomgått en ideologisk utveckling från folkhemsocialism av traditionellt slag till en kulturradikal flumideologi med inslag av kaospiloter och genus neutralitet samarbetar med ogenerat med olika vänstergrupper, t o m med grupper till vänster om Vänsterpartiet, t.ex. syndikalister, autonoma, anarkister och med andra revolutionära rörelser med traditionell kommunistisk ideologi. Stadens politiska ledning (S,V,MP) har också öppet flörtat med islamistiska grupper som Hamas och Hisbollah. Det finns anledning att känna stor oro för Malmös utveckling och för situationen för stadens judiska befolkning.



Göran Persson (S) partiordförande
1996-2007.

Även om utveckling nått längre i Malmö så finns dessa tendenser inom svensk vänster och socialdemokratin i stort. En utveckling som har varit tydlig sedan Göran Perssons tid som partiledare och statsminister. Vår rödgröna regering bedriver västvärldens mest judefientliga utrikespolitik, vilket vår utrikesminister Margot Wallström är en tydlig företrädare för.



Utrikesminister Margot Wallström (S).

I Europaparlamentet gör svenska socialdemokrater gemensam sak med parlamentets kommunistiska grupp och deltar i olika aktiviteter tillsammans med olika islamistiska grupper (vilket väcker bestörtning bland övriga parlamentariker i den socialistiska gruppen). Lars Adaktusson (KD) som är svensk medlem av Europaparlamentet, som fått ett särskilt uppdrag som parlamentets rapportör när det gäller antisemitism, har försökt väcka uppmärksamhet i svensk media kring de svenska S-ledamöternas agerande när det gäller antisemitism och Israel. Det ointresse som Adaktusson hitintills möts med i svensk media kan kanske komma att ändras nu.  

    

Lars Adaktusson (KD) 
EU- parlamentariker.


Antisemitismens frammarch måste brytas nu. För vår judiska befolknings skull men också för övriga medborgares skull. Om denna utveckling tillåts fortsätta hotas vår demokrati och andra mänskliga rättigheter. Våra svenska judars sak är vår.



Bild nedan:
En Kippa med en Davidsstjärna.
Alltfler judar, inte minst i Malmö, känner
rädsla för att bära Kippa offentligt. Ett exempel
av många på hur judars religionsfrihet begränsas
i Sverige.


Bild ovan:
En Torah, de fem Moseböckerna i
Gamla testamentet, som anses
vara en korrekt återgivning av den
Gudomliga lagen och som utgör
centrum för judisk tro.

Etiketter:
Malmö, Göteborg, Antisemitism, Judar, Judendom, Judehat, Islamism, Israel, Mellanöstern, Nordafrika, Segregering, Islamisering, Socialdemokratin, (S), Socialdemokraterna, Margot Wallström, Göran Persson,  Ilmar Reepalu, Mona Sahlin, Rosengård, (MP), (V), EU, Hisbollah, Hamas, Europaparlamentet, Lars Adaktusson,