Finansierade Putin Brexit?

Det brittiska antikorruptionsnätverket Open Democracy har publicerat en intressant artikel ang. en rapport från en statlig kommission som har undersökt rysk finansiering av Brexitkampanjen. Trots att rapporten har blivit granskad av både underrättelse- såväl som av säkerhetstjänsten och godkänd för publicering så tänker Boris Johnson inte göra rapporten offentlig förrän efter valet i december, trots att detta normalt görs inom en vecka efter att den har blivit godkänd ur säkerhetssynpunkt. Varför då kan man undra? Artikeln är publicerad under rubrik: Reveald: Russian donors have step up Tory funding. Artikel författarna Peter Geoghean och Seth Thevoz beskriver en ganska ruskig bild över hur olika ryska aktörer har lyckats påverka brittisk politik.

Du kan läsa artikel från Open Democracy här

Flera brittiska medier har rapporterat om läckor från rapporten under de senaste dagarna som tydligt visar på en massiv rysk inblandning bl.a. genom ett omfattande ekonomiskt stöd till det konservativa partiet och att Boris Johnson själv, likt David Carmeron, skall ha varit personligt inblandade i denna hantering. Denna statliga undersökningskommission tillsattes efter att olika säkerhetsorgan har kunnat konstatera märkliga aktiviteter från utländska konton i olika sociala medier inför folkomröstningen. 


Premiärminister Boris Johnson.

Troligen innehåller kommissionens slutrapport information som skulle skada Torypartiet och andra delar av Brexitkampanjen, vilket har tvingat fram en mörkläggning innan valet. Skulle det visa sig att kommissionen kan belägga händelser och relationer som det nu ryktas om så står brittisk politik inför en skandal av stora mått. Som innehåller så pass mycket sprängkraft att ny folkomröstning kan tvingas fram och att Boris Johnson måste avgå. Att Putins Ryssland "köpt" upp det regerande partiets ledning skulle vara anmärkningsvärt minst sagt. 

 
Från en anti Brexit demonstration 2018.

True Publica en annan organisation som verkar mot korruption har också publicerat en intressant artikel i ämnet. Denna organisation ställer en fråga om Tories och Brexit kan ha finansierats av en fientlig främmande stat? 

Du kan läsa True Publicas artikel här

Emily Thornburry, "utrikesminister" 
i Labours skuggregering. 


Den bästa sammanfattningen om de olika uppgifter som nu figurerar i brittiska medier om denna potentiella jätteskandal har jag funnit i Business Insider som är ett fristående forum för undersökande journalister inom ekonomi och industri. I ett inlägg på deras blogg finns en artikel av Adam Payne och Adam Blenkov, som är publicerad under rubriken: Boris Johnson´s  Conservative Party has recivied a surge in cash from Russian donors.

Du kan läsa artikeln i Business Insider här


Dominic Raab, brittisk 
utrikesminister.

Det mest anmärkningsvärda tycker jag är en uppgift om att premiärministerns särskilda rådgivare och ledare för Brexitkampanjen Dominic Cummings misstänks för att ha läckt hemlig stämplade dokument till Ryssland. Och att Cummings sedan 1990-talet skall ha haft olämpliga relationer med olika ryska intressen. Detta har anmälts till säkerhetstjänsten och Emily Thornburry, labours utrikespolitiska talesperson, har skrivit till utrikesminister Dominic Raab och undrar vilka hemliga handlingar Cummings har haft tillgång till?

 
Marine Le Pen, partiordförande för 
Nationella Fronton. En av de 
högerpopulister som gärna går 
Putinregimens ärenden i Europaparlamentet, 
där kommunister och extrem höger 
ofta röstar lika när det gäller relationen 
till Ryssland. 

Det är tydligt sedan länge att Putin och Kreml har ett tydligt mål att försvaga de västerländska demokratierna genom att splittra dem och försvaga deras organisationer som EU, NATO och Europarådet. En viktig del i denna strategi är att påverka inrikespolitiken i västliga nationer t.ex. genom att se till att Putin vänliga politiker blir valda, t.ex. Donald Trump, och att ge stöd åt partier som är villiga att gå Moskvas ärenden inom försvars- och säkerhetspolitik t.ex. genom att ge stöd åt höger- och vänsterpopulister som Sverigedemokraterna (för att förhindra svensk anslutning till Nato), Gyllene Gryning i Grekland, Vlaams Belang i Belgien, Nationella Fronten i Frankrike och Alternativ för Tyskland som alla är skeptiska både mot Nato och EU.

Nato ländernas utrikes- och försvarsministrar 

sammanträder i Bryssel. 

Foto överst:

Från en anti Brexit demonstration i London 2018.

Etiketter:
Storbritannien, Boris Johnson, Brexit, Open Democracy, Vladimir Putin, Ryssland, Kreml, True Publica, Sverigedemokraterna, Vänsterpopulism, Västerradikalism, Högerpopulism, Högerradikalism, Donald Trump, NATO, EU, Europarådet, Business Insider, SD, Sverigedemokraterna, Alternativ för Tyskland, Nationella Fronten, Vlaams Belang, Labour, Dominic Raab, Dominic Cummings, Emily Thornburry, Mariane Le Pen, Nationella Fronton, Vladimir Putin,  

Bra att USA erkänner Turkiets folkmord

Det är mycket bra att USA:s representant hus nu har erkänt de massmord och den förföljelse som genomfördes omkring 1895-1925, det så kallade Seyfo (svärdet), i det sönderfallande Ottomanska väldet, nutida Turkiet, Libanon, Irak och Syrien, som ett regelrätt folkmord. Vilket det faktiskt var. Detta folkmord var välplanerat och genomfördes av tre olika grupper som samarbetade med varandra. Sunniislamiska islamister, turkiska nationalister (den så kallade Ungturkiska rörelsen) och kurder. Egentligen var Seyfo endast en del av de massmord som genomfördes på icke muslimska minoriteter. Från början var Seyfo endast en benämning på det assyriska/syrianska folkmordet 1914-1925, men används numera allt oftare som en samlande term för hela periodens alla övergrepp på områdets olika minoriteter omkring 1900. 

I tidigare inlägg tar jag upp hur Turkiets ambassadör i Stockholm har agerat för att stoppa ett erkännande av den svenska regeringen.

Du kan läsa detta inlägg här 



Mustafa Kemal Atatürk aktiv inom 
Ungturkarnas rörelse och Turkiets 
president 1923-1938.

I den svenska debatten har inte bara turkar utan även kurder blivit upprörda i när debattörer har vågat att ta upp folkmordet på olika kristna minoriteter i Mellanöstern i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet. Detta kan förklaras bristande kunskaper men också utifrån att man vill mörka det faktum att det faktiskt framför allt var kurder som utförde folkmordet mot de assyriska, syrianska och kaldeiska minoriteterna i Irak och i Iran, vid tiden för det första världskriget. Kanske kan den nutida reaktionen från kurder också förklaras utifrån ett dåligt samvete. Flertalet kurder var vid denna tid nomader som efter att kristna och andra minoriteter fördrevs tog över deras byar. 

Medan etniska turkar ansvarade för folkmordet mot övriga minoriteter bosatta inom nutida Turkiets gränser, i Libanon och i Syrien som judar, ortodoxa, armenier, greker i Mindre Asien (Turkiets Medelhavs kust) och de greker bosatta vid Turkiets Svarta havs kust (pontinska greker). Hundratusentals av den grekiska befolkningsgruppen i Pontien massakrerades i folkmordet. Inte nog med det utan det var denna grupp på 2 till 3 miljoner människor som sedan deporterades 1923. Det är också från denna befolkningsgrupp som en stor del av grekerna i Sverige kommer. Namn som Pascalidou och Staffilidis - till exempel Alexandra Pascalidou och Babis Staffilidis har de suffix som i feminin respektive maskulin form som brukar känneteckna pontinska namn. 



Alexandra Pascalidou vid utdelningen 
av priset Årets europé 2015.


När den grekiska befolkningen fördrevs från Mindre Asien försvann även andra kristna minoriteter (även den judiska) nästan helt från västra Turkiet (som hade varit ett kristet område sedan antiken). Flera av dessa församlingar, t.ex. i Antiochia och Efesos, båda var ett patriarkat inom de katolska och ortodoxa kyrkorna, tömdes på sin kristna befolkning som hade en historia från urkyrkans tid och apostel Paulus missionsresor (se Apostlagärningarna i Nya testamentet).



Jungfru Marias hus i Efesos, i nuvarande Turkiet 
Enligt kristen tradition flyttade Maria 
tillsammans med lärjungen Johannes till
denna stad efter korsfästelsen av Jesus c:a år 32.

Folkmordet på judar och de kristna minoriteterna assyrier, syrianer, kaldéer, armenier, greker och pontinska greker måste erkännas av en rad skäl. En viktig anledning är att ett erkännande är viktigt för en försoning inom Turkiet mellan landets olika befolkningsgrupper och mellan Turkiet och dess grannländer, särskilt Armenien, Grekland och Israel. Så länge detta folkmord förnekas av den turkiska staten är en verklig försoning omöjlig. Ett förnekade öppnar dessutom upp för fortsatt förföljelse och diskriminering vilket inte minst de senaste decenniernas utveckling i Turkiet och i Mellanöstern tydligt visar. Olika kristna minoriteter, judar (Mellanöstern är i dag helt tömt på judar, och kristna håller på att gå samma utveckling till mötes) och de icke kristna minoriteterna yazidier, och mandéer. I viss mån blir även de islamiska minoriteterna shiitier och turkmener utsatta för diskriminering och förföljelse. 

  
Sankt Paulus ortodoxa kyrka i Antiochia, dagens
Antakya.

Ett svenskt erkännande av Seyfo-folkmordet har diskuterats länge. Den svenska riksdagen erkände folkmordet 2010 trots kraftiga protester från Turkiet. Stefan Lövén lovade inför valet 2014 att en ny socialdemokratisk regering skulle följa upp detta genom att Sverige som nation, genom ett erkännande från regeringen, officiellt skulle erkänna Seyfo som ett folkmord. Ett löfte som genast efter valvinsten drogs tillbaka. 2010 röstade (S) för ett erkännande. Men sedan fick (S) och Löven kalla fötter. Troligen för att turkar i Sverige utgör en viktig väljargrupp för socialdemokratin. När riksdagen på nytt har röstat om att även regeringen skall erkänna folkmordet så har även moderater, sverigedemokrater och centern röstat emot. Vilket är en skandal.

 
Professor Ove Bring.

Till skillnad emot vad som ofta framförs från officiellt svenskt håll är internationell forskning entydig i sin uppfattning om att Seyfo faktiskt var ett folkmord, och alla de krav som ställs inom folkrätten för att ett folkmordsrekvisit skall vara uppfylld, gäller för Seyfo. En uppfattning som framförts av Sveriges främsta folkrättsexpert professor Ove Bring som hårt har kritiserat regeringens hållning i frågan. Bring som tidigare har varit anställd på UD har kritiserat sin forna arbetsgivare för deras ovilja att agera angående Seyfo och för deras bristande intresse för de kristna minoriteternas situation i Mellanöstern. Här utgör kristdemokraten Lars Adaktusson ett lysande undantag som ledamot av riksdagen, och tidigare när han var ledamot av Europaparlamentet, har agerat för ett erkännande av Seyfo och varit aktiv för de kristna minoriteterna och yazidiernas situation. 

I ett tidigare inlägg tar jag upp Adaktussons engagemang i frågan kopplat till kurdernas och de kristnas situation i Irak.



Lars Adaktusson (KD).


Du kan läsa detta inlägg här

Ett annat skäl är att dagens omfattande antisemitism i en flera euroepiska nationer som t.ex. Österrike, Ungern och Polen bland annat kan förklaras av att dessa länder inte har erkänt sin skuld när det gäller massmord och förföljelse av judar under 1930- och 1940 talen. Gör man inte upp med sitt förflutna så är risken stor att man gör om sina misstag igen. 

Ett annat skäl är att Seyfo har, och kan även framöver, användas som inspirations källa till folkmord och förföljelse av olika minoriteter. Ett välkänt exempel är Heinrich Himmler chef för SS under Tredje riket och en av huvudarkitekterna bakom förintelsen (Shoah, på hebreiska) öppet refererade till Seyfo när han legitimerade folkmordet av judar, romer (zigenare) och andra rasmässigt "mindervärdiga" folk. Himmler som var stationerad som militärexpert vid tyska ambassaden i Istanbul, åren efter Första världskriget, framför senare att det faktum att turkarna kom undan med vad som då hände, är någonting som Nazityskland nu kan lära sig av.



Heinrich Himmler 1938.

Bild ovan:
Assyrier i Turkiet gräver gravar under 
Seyfo 1915.

Etiketter:
Seyfo, Turkiet, SS, Tyskland, Förrintelsen, Shoaha, Heinrich Himmler, Syrien, Irak, Iran, Mellanöstern, Syrianer, Assyrier, Kaldéer, Potinska greker, Yazidier, Mandéer, Kurder, Stefan Löven, UD, Kristdemokrater, Ungern, Polen, Österrike, Antisemitism, Judar, Israel, Folkmord, Judar, Zigenare Romer, Iran, Libanon, Ungturkiska rörelsen, Islamism, Sunniislam, Sunniter, Shiiter, EU, Europaparlamentet, Armenien, Svarta Havet, Pontien, Efesus, Antiochia, Antiokia, Jungfru Maria, Alexandra Pascalidou Babis Staffilidis, Shoah,          

NMR:s tyrruna är hets mot folkgrupp

Att Göteborgs tingsrätt friar 16 aktiva nynazister verksamma inom Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) för hets mot folkgrupp är en skandal. Tingsrättens dom är märklig ur flera aspekter.

I september 2017 genomförde denna organisation en demonstration i Göteborg som urartade i kravaller och slagsmål med stenkastning mot polis och motdemonstranter, i form av olika vänstergrupper, som i sin vana trogen hade provocerat till bråk. Detta är illa nog. Men tyvärr är det värre än så.

I ett tidigare inlägg här på denna blogg tar jag upp den kritik som riktades mot polisen i Göteborg, och mot hur just denna lagstiftning innan dess har tillämpas i Sverige. Regeringen fick kalla fötter och reagerade på händelserna genom att inbjuda partierna till samtal. I mitt inlägg tar jag upp att vårt bemötande av extrema politiska rörelser är naiv och farlig för demokratin, och för våra mänskliga rättigheter i stort. Jag gör en jämförelse med hur dessa ting hanteras i några andra demokratier i Västeuropa.

NMR:s vaktstyrka med sköldar, foto från en 

demonstration vid Myntorget i Gamla stan,

Stockholm 2016. 

Jag uttrycker också min förvåning över att polisen ger tillstånd för en marschväg förbi stadens synagoga, dessutom under en av de största judiska religiösa högtiderna, Yom Kippur (Jom Kippur, försäljningsdagen). Att Yom Kippur skulle firas inne i synagogan samtidigt demonstrationståget gick förbi med fanor, sköldar och marschkängor ger en tydlig referens till 1930-talets Nazityskland, vilket säkert var ett medvetet val av NMR. Med tanke mot den hotbild som tyvärr finns mot judar och mosaiska församlingar i Sverige skulle polisen i Göteborg rutinmässigt ha inhämtat församlingens synpunkter när en nynazistisk organisation söker tillstånd till aktivitet utanför synagogans dörr. Att polisen i Göteborg inte visste att stadens judar, just då, skulle fira Yom Kippur, är beklagligt men samtidigt något kan man ha en viss förståelse för. Men detta förändrar inte faktum att om myndigheten hade haft upparbetade rutiner för kommunikation med församlingen innan man gav tillstånd, så hade polisen fått kunskap om högtiden och dess betydelse för judisk tro och kultur. 

Göteborgs synagoga.

Dessutom fick MNR tillstånd att marschera förbi i närheten av Bok- och biblioteksmässan som höll till i ett konferenscentrum i centrala Göteborg. Men detta borde polisen i Göteborg ha kunskap om. Arrangemanget är ett årligt återkommande och marknadsförs långt i förväg genom olika medier och affischeras ute på stan. Dessutom var även detta säkert ett medvetet val av MNR för att skrämma deltagarna i ett forum som för nynazister är lika förhatligt som judar, invandrare och blattar. Bokmässan uppfattas av nynazister, liksom av den revolutionära vänstern, att representera en ofolklig finkultur som skall bekämpas.

Du kan läsa mitt inlägg här

Hakkors från Nazityskland.

Enligt min, och andra andras uppfattning, t .ex. människorättsorganisationen Civilrights Defenders (CRD), så gör tingsrätten i sin dom en alltför snäv tolkning av begreppet Hets mot folkgrupp. Av domen framgår att tingsrätten anser MNR symbolen, Tyrrunan, inte tillräckligt kan knytas ihop med 1930-talets antisemitism och nazism. Detta håller jag inte med om. Hakkorset (Svastikan) har en historia som liknar tyrrunans. Båda är en förkristen symbol som plockas upp och används i politiskt syfte och ges ett nytt hedniskt, antisemitiskt och rasistiskt innehåll. Som jag skriver i mitt inlägg hade polisen direkt gripit in och upplöst demonstrationen och gripit dess deltagare i våra nordiska grannländer och t.ex. i Tyskland, Nederländerna eller Österrike.

 

NMR:s flagga. 

Det är svårt att inte hålla med CRD, i deras uppfattning, om att domen är märklig. Och om den blir fastställd måste en ny skärpt lagstiftning införas (vilket jag redan nu tycker att Sverige behöver). I sin kommentar till tingsrättens dom hänvisar CRD till den kritik som FN har framfört mot Sverige för vår slappa hållning mot rasism, antisemitism och politisk extremism. Det bara att hålla med. Även Europarådet instämmer i den kritik som FN framför. Skärp lagen nu! Till dess hoppas jag att åklagaren överklagar och är beredd att driva fallet till högsta insats, Högsta domstolen, och ännu längre och om detta behövs genom att förbereda en talan mot svenska staten vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. 

Europadomstolens sessionssal i Strasbourg.

I sin dom friar tingsrätten helt samtliga de 14 NMR aktivister som stod åtalade för brottet hets mot folkgrupp. Av de 7 som var åtalade för våldsamt upplopp, firas två, medan fem blir fällda. Fyra till dagsböter och en person döms till två månader fängelse. Ynkligt eller hur?  Jag är övertygad om att flertalet svenskar tycker att detta känns olustigt  och är orimligt. 

Judiska barn i Auschweitz vid befrielsen i maj 1945 

Expo visade i en granskning 2016 att en majoritet av organisationens aktivister blivit dömda för våldsbrott. Säkerhetspolisen Säpo har angett organisationen som den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet. Högsta domstolen i Finland förbjöd NMR:s finska broderorganisation och förbjöd all aktivitet från NMR olika nordiska organisationer. Det finns all anledning att ta NMR på allvar. 

Foto från bokmässan 2013.

Foto överst:

Ifrån en demonstration med MNR utanför Stockholms slott.

Etiketter:
MNR, Nordiska motståndsrörelsen, Nynazism, Nyhedendom, Juridik, Hets mot folkgrupp, Lagstiftning, Rasism, Antisemitism, Bok- och biblioteksmässan, Göteborg, Göteborgspolisen, Demonstrationstillstånd, Demonstration, Marschväg, Marschkängor, Sköldar, Tyrrunan, Hakkors, Svastikan, Judar, Judendom, Yom Kippur, Jom Kippur, Israel, Göteborgs tingsrätt, Högsta domstolen, Europadomstolen, Människorättsorganisation, Mänskliga rättigheter, Mosaisk församling, Mosaiska församlingen i Göteborg, Civilrights Defenders, Yom Kippur, Tyskland, Författningsskyddet, Österrike, Nederländerna, Danmark, MC-gäng, FN, Auschweitz, SÄPO, EXPO,Shoah, Förintelsen,     

Stoppa Skolverkets bullshitskola

Det blir alltmer uppenbart att det verkligen är dags att lägga ner Skolverket efter nästa val. En annan sak som slår en är att det känns som om det är 1968 igen och kampen mot kulturmarxisterna nu går i repris. 

Skolverkets talibanförslag till ny läroplan för grundskolan kommenteras i tre intressanta artiklar.

Först ställer P J Anders Linder en intressant fråga på Twitter utifrån ett meddelande från Niklas Ekdahl om utbildningstalibanernas förslag till ny kursplan för grundskolan.

” Frågan alltfler rimligen ställer sig: Bör en ansvarsfull förälder skicka sina barn till en skola där Skolverket har utformat kursplanerna?”

Studentexamen på Viktor Rydbergs gymnasium 2010.

Samme PJ Anders Linder har skrivit om detta i en artikel som är publicerad i Axess Magasin under rubrik:

” Med Skolverket från kunskapsskola till bullshitskola.”

I denna artikel skriver Linder bland annat:

” Det är ändå inte kunskapsfientligheten utan traditionsfientligheten som är det allra mest slående kännetecknet för förändringen av kursplanerna. Det är som om författarna målmedvetet gått in för att ta bort formuleringar om just sådant som binder generationerna samman: sångerna, berättelserna, de historiska höjdpunkterna och gestalterna, namnen på de centrala geografiska platserna, det som har varit gångbart även i föräldra- och farföräldragenerationerna. Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit.”

Du kan läsa Linders artikel i Axess här

Ett klassrum från de Salle universitet, Filippinerna. 

Skolverkets talibanförslag kommenteras i Smålandsposten av Fredrik Haage som i en ledare med rubrik:

” Stoppa Skolverkets humanioder"

bland annat skriver följande:

”Det är inte bara Skolverket som avslöjas som kulturell humaniod i detta. Partierna verkar helt sakna känselspröt mot det här området. Varningssignalerna har uteslutande kommit från andra sfärer än de partipolitiska. Det gällde då den förra regeringen ville lägga ned Medelhavsinstituten och det gällde när det blev känt att Skolverket ville slopa antikens historia och det gäller nu då man vill sopa bort bibeln. Partierna som skall företräda folket är inte de första att slå larm när kulturförstörelse planeras utan tvärtom de sista i samhällskedjan att reagera. Detta trots att de befinner sig i statsbyråkratins absoluta närhet och i någon form tänks vara dess övervakare.”

Ett Krucifix från Söderköping.

Du kan läsa Haages ledare här

Hans Albin Larsson f.d. ordförande i Historielärarnas förening har i en annan artikel i Axess, med rubrik:

"Vad vill Skolverket med kursplanerna?"  

som Haage länkar till, gjort en intressant jämförelse mellan nuvarande kursplan och det förslag som talibanerna på Skolverket har arbetat fram. Denna jämförelse skrämmer. 

Du kan läsa Larssons artikel här

Vy över Forum Romanum i Rom.

Foto överst:

En svensk skolgård.

Etiketter: 

Skolverket, Utbildningspolitik, Skolan, Grundskolan, Religion, Bibeln, Kristendom, Tradition, Kultur, PJ Anders Linder, Axess, Axess Magasin, Has- Albin Larsson, Historielärarnas förening, Smålandsposten, Fredrik Haage, Niklas Ekdahl. 

USA:s uttåg ur Syrien gynnar den Ryska Björnen

I tidningen Världen i Dag har Per Ewert skrivit en mycket klok och läsvärd text angående vad som nu sker i Syrien. Hans artikel är publicerad under rubriken: ”Sveket är stort mot de statslösa kunderna.”

Jag har valt att publicera en kort version av hans läsvärda text. Jag bifogar också en kommentar. 

Du kan läsa Ewerts text i sin helhet här

Traditionell folkdans ifrån ett annat folk som nu 
sviks av USA. De kristna assyrierna.

Ewert har rätt i sin analys om vad som nu händer är ett stort svek av USA. Jag vill bestämt påstå att detta också är ett svek av västvärlden i stort. Dessutom stärker utvecklingen i Syrien olika politiska krafter som västvärlden inte har någon anledning att ge sitt stöd till. Jag har i ett tidigare inlägg på denna blogg kommenterat det som nu sker i Syrien ur detta perspektiv.

Du kan läsa mitt inlägg här

Jag gillar att Ewert analyserar utvecklingen utifrån en intressant och en historisk relevant parallell om när Västeuropas demokratier svek ett annat folk i vår närhet. Polackerna. Jag instämmer i hans slutsats om att nu som då är det endast den Ryska Björnen som vinner på sveket. Och att detta svek kommer att kosta USA och västvärlden mer än vad flertalet av oss nu tycks ana. 

Kurdiska Pershmerga soldater.

”På bara några dagar har situationen i norra Syrien eskalerat från relativt lugn till akut krigsläge, där flera stormakter nu rycker fram för att plocka till sig russinen ur kakan.

Den turkiska framryckning som följt på USA:s uttåg kommer högst troligt att innebära att kurderna snart står kvar med bara smulorna, samtidigt som de själva har fått betala med sitt blod. Det sätt som omvärlden hanterat det kurdiska folket är oanständigt.

Från Warszawaupproret 1944.

För exakt 75 år sedan, hösten 1944, utspelades ohyggliga scener i Warszawa. Tredje riket höll på att falla samman, och under tiden som Röda armén avancerade österifrån gjorde den polska motståndsrörelsen ett tappert upprorsförsök mot de tyska ockupanterna, i syfte att lägga grunden till ett fritt, demokratiskt Polen.

I djupaste cynism beordrade Stalin då sina arméer att göra halt öster om floden Wisla, så att nazisterna först fick slå upproret, innan Sovjet gick in och tog över de ruiner och det fåtal medborgare som överlevt slakten.

Avtal skrivs under av Sovjet och Tyskland
om att dela upp Polen augusti 1939. 
I samma avtal fick Sovjetunionen 
grönt ljus att anfalla Finland och Baltikum. 

När USA nu med kort varsel drog tillbaka sina styrkor stod kurderna plötsligt ensamma, likt polackerna för 75 år sedan. 

Ett möte mellan kaldeiska präster och yazidiska
ledare i slutet av 1800-talet.
Kaldéer är en unionerad katolsk minoritet i
Syrien och Irak. Yazidier är en icke muslimsk
och en icke kristen minoritet i Syrien.  

De utsatta kristna grupperna i norra Syrien har även de ännu en gång tvingats se den lilla glimten av trygghet blåsa bort som en ökenvind. Ska de än gång hamna i mördarnas händer? Ska även denna sista spillra tvingas på flykt, tills samtliga rester av denna tvåtusenåriga kristna kultur har ryckts upp med rötterna, med radikal islam som enda kvarvarande religiöst inflytande?

Den stora vinnaren när omvärlden sviker en utsatt folkgrupp tycks märkligt nog bli precis densamma som för 75 år sedan – nämligen den ryska björnen. I dag heter den främste företrädaren inte längre Stalin, utan Putin.”

Vladimir Putin.

Foto överst:
Två kvinnliga kurdiska Pershmerga soldater 
i Syrien 2018.

Etiketter: 

USA, Mellanöstern, Vladimir Putin, Syrien, Kurder, Syrien, Donald Trump, Pershmerga, Kristna, Muslimer, Yazidier, Josef Stalin, Polen, Finland, Nazityskland, Tredje riket, Adolf Hitler, Assyrier, Kaldéer, Warszawa, Warszawaupproret, Molotov-Ribbentorp pakten, Baltikum, Ryska Björnen, Världen i Dag, Per Ewert, Nazism, Kommunism,                                                                                                     

Liberalernas nyspråk om Samvetsfrihet

I tidskriften Signum har Anders Piltz skrivit en artikel om Liberalernas krav på att stoppa införande av samvetsfrihet inom vård och omsorg. Piltz artikel är publicerad under rubrik: Språkmanipulation – vårdvägran istället för samvetsfrihet.

Du kan läsa Piltz artikel här

Det är bara att hålla med Piltz i hans konstaterade om språkmanipulation. Att byta ut ordet Samvetsfrihet med Vårdvägran är ett Orwellskt nyspråk. Dessutom är Liberalernas förslag märkligt både ur ett demokrati perspektiv, när det gäller respekt och frihet för medborgarnas inre och djupa övertygelser t.ex. den personliga religiösa, etiska och filosofiska sfären. Men Liberalernas förslag strider också emot en europeisk och västerländsk rättstradition som har går tillbaka till antikens Grekland och romarriket.

En judisk pojke efter att ha blivit omskuren enligt

B´rit Millah ceremonin.

Men man borde inte bli förvånad. Liberaler i Sverige tycks ha en stark tendens av religiös analfabetism och en tondövhet för etiska och moraliska frågeställningar. Ett annat exempel på detta är att Sveriges andra liberala parti Centern nyligen på sin partistämma tog beslut om att förbjuda den manliga omskärelse som genomförs av judar och muslimer. Jag har kommenterat detta på denna blogg.

Du kan läsa detta inlägg här 

Från antikens stoiker kan vi lära oss att det finns tidlösa och okränkbara rättigheter såväl som skyldigheter. Utifrån denna grund utarbetades en rättsfilosofi som kallas för Naturrätt. Denna syn på lag togs över av romarna och dominerade i västerlandet fram till mitten av 1800-talet, men kom att få en förnyad renässans efter Andra världskriget i den uppgörelse då genomfördes med de totalitära ideologierna nationalism, nazism, fascism och kommunism. 

Nazistiska krigsförbrytare på de anklagades bänk

under Nürnbergrättegången 1945.  

En lärdom man drog i flera Västeuropeiska nationer efter 1945 var att politisk makt, inte ens en demokratisk sådan, skall tillåtas att bli total och få härska över individens djupa övertygelse. Just av detta skäl skrivs samvetsfrihet in grundlagar och annan lagstiftning. Samvetsfrihet är inte alls något märkligt ur ett europeiskt perspektiv. Snarare tvärtom. Samvetsfrihet förekommer t.ex. i våra nordiska grannländer, framför allt i Norge, men finns i mindre omfattning även i Danmark och Finland. 

Demokratur är en term som passar bra i detta sammanhang. Det var moderat ledaren Gösta Bohman som lanserade denna term i ett annat sammanhang i början av 1970-talet, för att uttrycka vad han ansåg vara uttryck för en tradition av socialdemokratisk maktarrogans.  

Fru Justitia, romersk gudinna för rättvisan

här på en domstols byggnad.

Marcus Tullius Cicero (†43 f.Kr.) tog djupa intryck av stoicismen. Denna statsman var inte bara politiker utan var också verksam som filosof och författare. Hans skrifter utgör ett vältaligt försvar för den stoiska läran om Naturrätten. Han gör en bestämd skillnad mellan statens lagar och ”den sanna lagen”. Denna sanna lag är överordnad de enskilda staternas lagar, den är också giltig för alla tider. 

Enligt Cicero har staten ingen rätt att upphäva denna lag, som är himmelsk. En naturlig kosmisk lag som är av samma slag som människans natur. Den människa som förnekar denna sanna lag förnekar sin mänsklighet. Varje människa kan utifrån sitt väsen tolka naturens lag, det behövs inga särskilda uttolkare, som när det gäller statens lagar.

Den romerska filosofen, politikern 
och författaren Cicero.

Ciceros stora auktoritet kom tidigt att föra in tanken på en naturrättslig lagstiftning i den västerländska traditionen. Ifrån medeltiden och framåt bidrog hans tankar till att inspirera en förställning om en profan naturrätt med icke förhandlingsbara rättigheter, vilket tillkommer människan som kosmisk varelse. 

Denna naturrätt kom att kombineras med en kristen. Naturrättsliga tankar finns också i den franska revolutionens deklaration om människans rättigheter. FN:s och Europarådets rättighets kataloger över personliga friheter är andra exempel på hur naturrättsliga tankar har påverkat vår syn på demokrati och lagstiftning.

Otto von Bismarck, tysk 

förbundskansler.

I modern tid blev en naturrättslig rättsfilosofi blev åter aktuell under slutet av 1800-talets ”Kulturkamp” mellan kyrkorna och nya nationalstater (t.ex. Tyskland och Italien). Termen lanserades av förbundskanslern Otto von Bismarck (†1898) i en konflikt mellan Tysklands katoliker (som senare även kom att inkludera övriga kristna kyrkor och landets judiska befolkning) och den nationella regeringen i Berlin. 

En strid som handlade om vilken rätt politisk makt har att härska över samhällets ”Ursprungliga gemenskaper” (t.ex. familj och kyrkor) och över ”Opolitiska sammanslutningar” (t.ex. kulturföreningar och kooperativ). Kyrkorna hävdade att det finns en Gudomlig rätt som ger medborgarna frihet att få leva efter sitt samvete och enligt sina inre övertygelser. Enligt denna naturrättsliga etik skall samhället tillåta samvetsfrihet inom t.ex. familj, utbildning och kultur. 

En demonstration i Kina för den fängslade 

människorättsaktivisten Liu Xiauobo som helt 

enligt kinesisk strafflag blev dömd för sin kamp 

för ett demokratisk och ett politiskt oberoende

rättsväsende.

Denna övertygelse ställdes emot en tanke på Folksuveränitet, vilket innebär att politisk makt ger rätt att få bestämma vad som är bäst för hela samhället. Och att dessa beslut gäller för samtliga medborgare. Detta rättsideal innebär också att ingenting får förhindra att den politiska majoritetens vilja förverkligas. I Sverige har tanken på Folksuveränitet en stark ställning och har kombinerats med en positivistisk rättsfilosofi som dominerat vid vår juridiska fakulteter sedan slutet av 1800-talet. Enligt denna uppfattning är diskussioner om vad som rätt eller fel meningslös. Och att lagstiftning endast är relativ och ska inte försöka bygga på några högre värden. En tanke som både socialister och konservativa ställde sig bakom. Men som kristdemokrater och liberaler kritiseradede.

Nazism, fascism och kommunism använde sig av olika totalitära varianter av Folksuveränitet för att legitimera sin politik. För nazister legitimerade denna tanke det krig mellan raser som anses oundviklig. För fascister innebär detta främst en plikt att försvara nationens traditioner och dess enhet. Detta maktideal kom att användas av marxister för att försvara sin analys om arbetarmakt, klasskamp och ett klasslöst samhälle. Men även socialister, särskilt i norra Europa (t.ex. socialdemokratin i Sverige) kom att använda detta begrepp för att legitimera ett nytt modernt rättssystem ”befriat” från ”föråldrade” antika ideal om naturrätt. 

  

"Arbete gör dig fri", en diabolisk skylt över 

ingången till koncentrationslägret Auschwitz.

Under senare år har även Sverige fått konflikter som liknar de som fanns i Bismarcks Tyskland. Ett exempel är den debatt som förts om samvetsfrihet skall tillåtas för vårdpersonal vid abort och passiv dödshjälp. Till skillnad mot flertalet västeuropeiska nationer, t.ex. Norge, saknar Sverige grundlagsskyddad samvetsfrihet för personal inom offentlig verksamhet. Även andra former av samvetsfrihet har kommit i fokus. Ett exempel är om slakt enligt judendomens regler för Kosher ska bli laglig, vilket den är bland annat i Danmark eller om omskärelse av judiska och muslimska pojkar ska vara tillåtet. Andra exempel är om muslimska flickor ska få ha enkönad undervisning i gymnastik och i simning eller om religiösa friskolor ska få finnas kvar i ett offentligt finansierat skolsystem.

 En kosher restaurang i Argentina. 

I flera västeuropeiska demokratier genomfördes en offentlig uppgörelse med olika totalitära politiska system efter 1945, t.ex. i Tyskland, i Italien och i Beneluxländerna. I våra nordiska grannländer Norge och Danmark utformades lagstiftning och politik utifrån erfarenheter av Nazitysklands ockupation. Naturrätten kom åter till hands när en demokratiskt och humanistisk juridik skulle byggas upp efter totalitarismens fasor. I Tyskland infördes ett författningsskydd, en särskild domstol och ett speciellt åklagarämbete för brott mot demokratin och författningen. Dessutom gavs offentligt anställda som t.ex. poliser, militärer och lärare, ett särskilt utökat juridiskt ansvar att förebygga författningsbrott. Offentligt anställda tjänstemän t.ex. läkare, jurister och poliser fick rätt till ansvarsfrihet i sin tjänsteutövning. 

  
Tyska Författningsdomstolens lokaler i Karlsruhe.

Även om Tyskland, utifrån sin dramatiska 1900-tals historia, har gått längre än andra länder i Västeuropa finns liknade inslag i t.ex. Österrike, i Nederländerna och i Belgien. I Sverige genomfördes tyvärr aldrig någon officiell rättsfilosofisk uppgörelse med nazism, fascism och kommunism efter kriget.

Europadomstsolen för de mänskliga rättigheterna

i Strasbourg.

Foto överst:
Abort reklam från Nigeria.

Etiketter:
Liberalerna, Anders Plitz, Naturrätt, Samvetsfrihet, Vårdvägran, Medicinsk etik, Rättsfilosofi, Stoiker, Stoicism, Europadomstolen, Liberalism, Etik, Fascism, Nazism, Kommunism, Antisemitism, Centern, Omskärelse, Judendom, Kristendom, Islam, Nürnbergrättegången, rättspositivism, 
Folksuveränitet,