En fördel med att vara bosatt i sydvästra Skåne är att man kan följa dansk politik i deras media. Det var intressant att ta del av rapportering från valvakan av det kommun- och regionval som hölls den 16 november i Danmarks 98 kommuner och 5 regioner. Den valbevakning som deras Public service-TV Danmarks Radio (DR) genomförde var imponerade. (DR) var klart mer utförlig, saklig och klart mer neutral än vad man är van vid i SVT:s rapportering. (DR):s analyser presenterades på ett pedagogiskt sätt. Där komplicerade samband mellan olika företeelser fick en allsidig och kunnig belysning. En annan skillnad var att valet i samtliga delar av Danmark bevakades, trots att hälften av alla danskar bor i Stor-Köpenhamn som omfattar Själland, med undantag av öns sydvästra del. Medan SVT:s och SR:s nationella nyhetsredaktioner knappast alls bevakar valrörelsen på Gotland, i Skåne eller i kommuner utmed gränsen till Norge eller Finland.
En viktig skillnad emot Sverige är att danska kommuner styrs av ett Byråd med c:a 20 mandat i mindre kommuner, 30 i medelstora och med 35-45 i större städer (Köpenhamn har 55). I kommunerna har de lokala regeringscheferna, Borgmästarna, enskild makt som är större än sina svenska motsvarigheter våra ordföranden för kommun- respektive regionstyrelser. Borgmästarna är tillskillnad emot i Sverige även ordförande för Byrådets sammanträden precis som våra fullmäktigeordförande i kommuner och regioner. Inför val till kommuner och regioner presenterar partierna var sin kandidat till detta uppdrag. Detta innebär att lokal- och regional val i Danmark i praktiken blir presidentliknade person uppgörelser som står mellan 3-4 kandidater från olika partier. I (DR) skildrades flera av dessa personkampanjer där både sakfrågor och kandidaterna analyserades. Borgmästarna utses slutgiltigt på det första sammanträdet med Byrådet efter valet i december. Dansk kommun- och regionpolitik är både på gott som på ont mer personcentrerad än svensk.
Stora valvinnare är Konservative Folkeparti och Enhedslisten (som är en valkoalition för yttersta vänstern t.ex. autonoma och anarkister). Högerliberala Venstre (ungefär som (M) i Sverige) och Dansk Folkeparti (ungefär som (SD) i Sverige) är tydliga förlorare. (DFP) halverades. Vars väljare huvudsakligen gick till det ganska nybildade Nye Borgerlige. Ett parti som kombinerar ekonomisk liberalism med nationalistiskt motstånd mot invandring. Det dominerade partiet inom Blå block, Venstre gick tillbaka, men mindre än vad som var förväntat. I valet till Region Syddanmark lyckades Venstre t o m gå emot valvinden och få en framgång. Venstre är av tradition det dominerade partiet inom Blå block på lokal- och regional nivå men brukar vara svagare på nationell nivå.
Andra anmärkningsvärda nyheter är att Konservative knappt förlorar makten i sitt borgerliga skyltfönster i huvudstadsområdet Fredriksberg (en kommun som är en välmående ö i Köpenhamn). Där samtliga borgmästare i hela 125 år har tillhört Konservative. I Fredriksberg var detta parti endast två mandat från att få egen majoritet. Ett av de borgerliga mandaten gick till Venstre. Övriga inom Blå block gick till Konservative. I Region Huvudstaden blev Konservative största parti men hamnade ändå i opposition. Dessa resultat togs också upp av (DR) och förklarades utifrån en rad fenomen som t.ex. en förändrad arbetsmarknad och ny sammansättning av befolkning inom olika delar av Stor-Köpenhamn. (DR) tog också upp att i Tönder kommun i Sönderjylland tog partiet för den tysktalande minoriteten Slesvigsk Parti (Schleswig Parti) över borgmästarposten. (SP) har inte haft någon borgmästare i gränskommunerna sedan början av 1960-talet. (SP) gjorde ett bra val och fick representation i samtliga 6 kommuner med tysk språkig minoritet i sydligaste Danmark. Denna regionala framgång innebär att (SP) nu har fler kommunala mandat i södra Danmark än (DFP). Ett resultat som bland analyserades utifrån den politiska utvecklingen på andra sidan gränsen i det gemensamma "Grenselandet", norra delen av den tyska delstaten Schleswig-Holstein, där ett regionalt parti som är gemensamt för dansk- och för frisisk språkiga (SSW) nyligen fick ett bra resultat i senaste val och blev t o m representerade i det nationella parlamentet i Berlin, för första gången sedan 1950-talet. (SSW) och (SP) brukar samarbeta och hjälpa varandra i valrörelser.
(DR) tog också upp de regionala frågorna och analyserade kampen om borgmästarna i regionerna. I de fem regionerna behåller Blå block makten i Region Syddanmark och tar till stor överraskning över makten i Nordjylland (en region som brukar rösta rött). I båda dessa regioner hamnar posten som borgmästare hos Venstre. Medan Rött block behåller makten i Midtjylland, Region Huvudstaden och Region Själland. Där samtliga borgmästare går till (S). På Bornholm som både är en kommun och en region (precis som vårt Gotland) blev det borgerlig majoritet. Där öns borgmästarpost gick till Konservative.
En annan tydlig trend som (DR) tog upp är att stora städer är röda medan mindre- och medelstora städer plus landsbygd överlag röstar på Blå block. Där Jylland huvudsakligen röstar borgerligt medan övriga Danmark överlag röstar rött. I (DR) och i andra danska medier finns nu uppgifter att Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Fredriksen, som en reaktion på detta valresultat, troligen, inom kort, kommer att utlysa nyval till det nationella parlamentet Folketinget. En annan konsekvens är att partiledaren för Dansk Folkeparti Kristian Thulsen Dahl meddelar att han avgår. Ett meddelade som han lämnade direkt i (DR) under valkvällen.
Kristian Thulsen Dahl (DFP), avgående partiordförande.
En mindre framgång kan noteras för socialliberala Radikale Venstre (som ingår i Rött block) och Kristdemokraterne. Medan nyliberala Liberal Alliance (ungefär som Liberalerna i Sverige) och Socialistisk Folkeparti (ungefär som (MP) i Sverige) gick något tillbaka. En sak som har slagit mig är att när man som i Danmark inte väljer lokala- och regionala församlingar samtidigt som den nationella då får den lokala politiken mer uppmärksamhet bland väljare och media. Än vad vi är vana vid i Sverige. Vilket tydligt märktes i (DR). Den valrapportering som jag tog del av under den danska valrörelsen samt under valdagen har gjort mig ännu mer övertygad om att även vi bör, precis som i Danmark, inte välja våra kommuner och regioner samtidigt som när vi väljer vår riksdag.
En sak som jag undrar över är vad vi i Sverige kan dra för slutsatser av detta resultat från danska kommuner och regioner? Kanske kommer detta resultat att analyseras av de svenska partierna. Om detta sker tror jag att personalen på partikanslierna kommer att upptäcka samma saker som jag. Att tydlig profilering av sakfrågor och personer ger röster. Och att partier som inte är lyhörda för sina väljare och deras värderingar blir bestraffade som t.ex. Liberalerna i Sverige. I (DR):s valanalys kommenterades ingående det faktum att de två partier i dansk politik som brukar anses utgöra naturliga kandidater för statsministerposten: Socialdemokratiet och Venstre tydligt gick tillbaka och tappade sin dominerade ställning inom sitt respektive block. (S) till Enhedslisten och Venstre till konservative. Kan detta ske i Sverige också? Kanske. Från Danmark borde (S) och (M) lära att om man missköter sig då kan deras väljare snabbt tas över av andra partier. Och när det gäller hur val kommer att bevakas i vårt Publice service framöver kan man nog inte förvänta sig att SVT eller SR har tagit lärdom av sina danska- eller sina norska kollegors bevakning av deras val. Se och lära av andra tycks inte stå högt i kurs verken i tevehuset eller hos SR.
Utifrån (DR):s rapportering står det klart att borgerliga väljare (som t.ex. Dansk Folkepartis eller Venstres) straffar sina partier om de gör nationella överenskommelser över blockgränsen. Vilket Dansk Folkeparti gjort med (S) i ekonomisk politik och när det gäller migration, Venstre ang kultur- och familjepolitik. Att (DFP) för lite mer än två år sedan förhindrade att en borgerlig minoritetsregering fick träda till tycks väljarna ännu komma ihåg. Men även att (S) blev straffade av vänsterväljare för sina uppgörelser med (DFP) och Venstre.
I det danska valet tycker jag kunna se att klimatpolitiken och frågor som rör motsättning mellan stad och landsbygd tillsammans med vissa livsstilsfrågor har varit viktigare för de danska väljarna än både ekonomi och sysselsättning. Invandring och migration upplevs inte stå i centrum för väljarna på samma sätt som för några år sedan. Liknade tedanser tycker jag mig kunna se i aktuell svensk politik. Vilket var tydligt på de partikongresser som (S), Kristdemokraterna och Liberalerna nyligen har genomfört. Det var intressant att få följa hur just denna förändring av väljarnas fokus analyserades i (DR). Där alltifrån sociologer och kulturvetare, till ekonomer och statsvetare intervjuades. En allsidighet och ett djup som imponerade på mig. En prioritering av kunskap och en medveten strävan mot att lyckas skildra pågående förändring av klimatet i samhället. En lovvärd ambition som jag alltmer saknar både hos SVT och SR.
Länk till denna blogg
Etiketter: Danmark, Köpenhamn, Jylland, Själland, Bornholm, Sönderjylland, Region Syddansmark, Region Midtjylland, Region Nordjylland, region Själland, Region Huvudstaden, Kommunval, Regionval, Blått block, Rött block, Danmarks statsminister, Mette Fredriksen, Socialdemokraterna, Socialdemokratiet, Konservative Folkeparti, Sören Peppe Poulsen, Venstre, Enhedslisten, Pernille Skipper, Autonoma, Syndikalister, Radikale Venstre, Dansk Folkparti, Kristian Thulesen Dahl, Nye Borgerlige, Slesvigsk Parti, Schleswig Parti, Byråd, Borgmästare, Klimatfrågan, Stad-landsbygd, Ekonomi, Sysselsättning,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar