Stärk skyddet om demokratin i Sverige

Demokratin i Sverige har svagt rättsligt skydd!

I en mycket principiellt viktig artikel publicerad i Dagens Nyheter under rubrik: ”Omrimligt lätt att rösta bort den svenska demokratin”, uttrycker flera ledande svenska jurister en oro för den svaga ställning som en demokratisk rättsordning har i våra grundlagar och i vår rättstradition.

Du kan läsa denna debattartikel här

I denna artikel konstateras bland att:

”Yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet, tryckfrihet, diskrimineringsförbud är några exempel på de grundläggande rättigheterna, vilka är tydligt reglerande. Detta som vi i dag tar för självklart kan märkligt nog avskaffas genom två beslut med enkel majoritet i riksdagen med mellanliggande val."

"En tillfällig populistisk majoritet kan utnyttja denna svaghet.

Ett antal andra frågor av stor vikt är även domstolarnas och myndigheternas oberoende, vilket i dag inte formellt föreligger. Våra högsta rättsvårdande presidenter i både Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen i en unik gemensam artikel uppmärksammat att våra domstolar inte är immuna mot populistiska majoriteters påverkan.”

Högsta domstolen (Bondska palatset).

Den oro för bevarande av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer som de dessa ledande jurister för fram har tyvärr fog för sig. Och det finns flera anledningar till varför det är så. En viktig anledning är att den modernistiska rättsfilosofin Positivism, som var allmänt populär i Västeuropa under slutet 1800-talet, men som övergavs efter lärdomar av Andra världskriget och de konsekvenser som de totalitära ideologierna nationalism, nazism, fascism och kommunism förde med sig. Men Sverige är unikt. Här dominerar ännu denna värdenihilistiska (en riktning inom filosofi som förnekar begrepp som sant, falskt, rätt och fel)  lagstiftning och vår rättsordning. Rättspositivismens ledande filosof Axel Hägerström (†1939), professor i Uppsala, tanker har isolerat Sverige alltmer från övriga Västeuropa.

Professor Axel Hägerström.

Just detta faktum fördes fram som ett argument mot svenskt medlemskap i EU under folkomröstningskampanjen. Hägerström fick flera kända lärjungar som t.ex. 1950-talets mest välkända filosof Ingemar Hedenius (†1982) känd för sitt yttrande om att "Gud är död". 

  

Ingemar Hedenius (till höger)

här tillsammans med Herbert

Tingsten.  

Men vad är då denna naturrättsliga tradition? Från Aristoteles (†332f.Kr.) rättsfilosofi övertar 1800-talets nythomister, namngiven efter Thomas av Aquino (†1274), en uppfattning om att människan har ett socialt väsen och därför är en samhällsvarelse, ett socialt djur. Denna tanke blev betydelsefull. Aristoteles ansåg att människan därför inte kan existera oberoende av samhället. Nythomister anser att staten finnas till för människans skull och inte tvärt om, vilket hävdas i totalitära ideologier (men även i klassisk konservatism). 

Byst föreställande Aristoteles.

Denna övertygelse utgår från en uppfattning om att människan inte ingår i samhället som ett av dess många objekt, utan genom sin natur är ett subjekt. Sin förmåga till självständigt handlade legitimerar att människan får frihet och ställs till ansvar för hur friheten används. 

 

Otto von Bismarck.

Thomas rättsfilosofi blev åter aktuell under slutet av 1800-talets ”Kulturkamp” mellan kyrkorna och nya nationalstater (t.ex. Tyskland och Italien). Termen laserades av förbundskanslern Otto von Bismarck (†1898) i en konflikt mellan Tysklands katoliker (som senare även kom att inkludera övriga kristna kyrkor och landets judiska befolkning) och den nationella regeringen i Berlin. En strid som handlade om vilken rätt politisk makt har att härska över samhällets ursprungliga gemenskaper (t.ex. familj och kyrkor) och över opolitiska sammanslutningar (t.ex. kulturföreningar och kooperativ). Kyrkorna hävdade att det finns en Gudomlig rätt som ger medborgarna frihet att få leva efter sitt samvete och enligt sina inre övertygelser. Enligt denna naturrättsliga etik skall samhället tillåta samvetsfrihet inom t.ex. familj, utbildning och kultur.

 

Morgan Johansson (S), Justitieminister.

En välkänd moståndare till tankar om 

naturrätt. 

Denna övertygelse ställdes emot en tanke på Folksuvärnitet, vilket innebär att politisk makt ger rätt att få bestämma vad som är bäst för hela samhället. Och att dessa beslut gäller för samtliga medborgare. Detta rättsideal innebär också att ingenting får förhindra att den politiska majoritetens vilja förverkligas. En tanke som både socialister och konservativa ställde sig bakom. Men som kristdemokrater och liberaler kritiserade. Nazism, fascism och kommunism använde sig av olika totalitära varianter av Folksuvärnitet för att legitimera sin politik. För nazister legitimerade denna tanke det krig mellan raser som anses oundviklig. För fascister innebär detta främst en plikt att försvara nationens traditioner och dess enhet. Detta maktideal kom att användas av marxister för att försvara sin analys om arbetarmakt, klasskamp och ett klasslöst samhälle. Men även socialister, särskilt i norra Europa (t.ex. socialdemokratin i Sverige), kom att använda detta begrepp för att legitimera ett nytt modernt rättsystem ”befriat” från ”föråldrade” antika ideal om naturrätt.

 

Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi

vid Stockholms Universitet.

Välkänd förespråkare för aktiv dödshjälp

och fritidspolitiker (V).    

Under senare år har även Sverige fått konflikter som liknar de som fanns i Bismarcks Tyskland. Ett exempel är den debatt som förts om samvetsfrihet skall tillåtas för vårdpersonal vid abort och passiv dödshjälp. Till skillnad mot flertalet västeuropeiska nationer, t.ex. Norge, saknar Sverige grundlagsskyddad samvetsfrihet för personal verksamma inom offentlig verksamhet. Även andra former av samvetsfrihet har kommit i fokus. Ett exempel är om rituell slakt enligt judendomens regler för kosher ska bli laglig, vilket den bl.a. är i Danmark. Andra exempel är om muslimska flickor ska få ha enkönad undervisning i gymnastik och i simning eller om religiösa friskolor ska få finnas kvar i ett offentligt finansierat skolsystem.

Byskolan Eden i skånska Höör. 

En friskola som bedrivs i samverkan med

Svenska kyrkan.

I flera västereuropeiska demokratier genomfördes en offentlig uppgörelse med olika totalitära politiska system efter 1945, t.ex. i Tyskland, i Italien och i Beneluxländerna. I våra nordiska grannländer Norge och Danmark utformades lagstiftning och politik utifrån erfarenheter av Nazitysklands ockupation.



Kung Christian X rider genom Köpenhamn
på sin födelsedag i september 1940
efter Nazitysklands ockupation av Danmark. 

I Tyskland infördes ett författningsskydd, en särskild domstol och ett speciellt åklagarämbete för brott mot demokratin och författningen. Dessutom gavs offentligt anställda som t.ex. poliser, militärer och lärare, ett särskilt utökat juridiskt ansvar att förebygga författningsbrott. Även om Tyskland, utifrån sin dramatiska 1900-tals historia, har gått längre än andra länder i Västeuropa finns liknade inslag i t.ex. Österrike, i Nederländerna och i Belgien. I Sverige genomfördes tyvärr aldrig någon officiell uppgörelse med nazism och kommunism efter kriget.

Tyska Författningsdomstolen.

Demokratins återkomst och en renässans för naturrättstatlig lagstiftning resulterade i ett förnyat intresse för Thomas rättsfilosofi och för en lagstiftning inspirerad av romersk juridik. Utifrån en renässans för naturrättslig filosofi utformades ideal om att säkra medborgarna frihet och att bevara rättsstatens principer genom att begränsa utövning av statlig makt. Åtgärder som legitimerades utifrån ett engagemang för demokratiska värderingar och en oro för diktaturens återkomst.


Thomas av Aqunio.

 

Detta innebar att Aristoteles och andra antika filosofers tankar om lag och rätt användes bl.a. för att legitimera regionalt självstyre – att författningsdomstolar infördes för att säkra demokratin och att skydda rättsväsendet ifrån politisk inblandning – erkänna ideella organisationers betydelse – utforma ett kulturliv oberoende av politiskt makt – skydda privat äganderätt – ge stöd för en marknadsekonomi och att lagstifta om frihet för medier, etniska minoriteter och religiösa grupper.

 

Parlamentet för belgierns tyskspråkiga minoritet

i Eupen.  

Naturrättsliga tankar kom också att påverka protestantiska miljöer. Tanken på Förvaltarskap som princip för en etisk miljöpolitik och förslag om att inrätta En social marknadsekonomi påverkade lutherska kyrkors och väckelsekristnas syn i en rad samhällsfrågor under 70-, 80- och 1990-talen. Reformerta kyrkor (kalvinism) i Nederländerna och i Tyskland har agerat under efterkrigstiden för en pluralistisk modell med självständiga kulturella pelare för att skydda samhällets olika ”andliga familjer” (protestanter, katoliker, judar, muslimer, ateister, socialister, liberaler, konservativa). Detta innebär bl.a. att staten anses ha en skyldighet att garantera ”familjernas” frihet och stödja deras institutioner och organisationer (t.ex. massmedier och skolor) men ska inte lägga sig i hur verksamheterna sköts.  

  

Europarådets Europadomstol för de mänskliga

rättigheterna i Strasbourg.

   

Utifrån denna naturrättsliga tradition har kristdemokratiska partier, tillsammans med liberaler, utgjort de främsta förespråkarna för en fördjupad europeisk integration genom EU och ställt sig positiva till internationellt samarbete på folkrättslig grund i organisationer som FN och Europarådet. En av Nythomismens främsta filosofer Jacques Maritain (†1973) var aktiv i arbetet med att utarbeta FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Rättsfilosofen Jacques Maritain.

Men vilka antika ideal kom att påverka den moderna naturrätten efter Andra världskriget?


Byst av Zenon i Aten.

Stoicismens filosofi växte fram i Grekland och fördes senare över till romarriket. Dess grundare Zenon († 262 f.Kr.) var en handelsman som kom till Athen ifrån den staden Kition på Cypern. Exempel på andra kända stoiker är Lucius Annaeus Seneca (†65 e.Kr.), en romersk aristokrat och statsman från Córdoba i provinsen Hispania (Spanien), Epiktetos (†c:a 170 e.Kr.) en frygisk slav som fördes till Rom där han senare frigavs och Marcus Aurelius (†180 e.Kr.) som var romersk kejsare. Stoicismen har fått sitt namn efter det grekiska ordet Stoa poikile (pelarhall) som var en plats där Zenon brukade föreläsa för sina lärjungar. 

Proträtt av kejsare Marcus Aurelius.

Stoikernas etik kom att få en central roll för den antika kulturen under hellenismen. Deras världsbild kännetecknas av en tanke på en kosmisk nödvändighet (logos) som förbinder människans lilla värld (mikrokosmos), med den stora världen (makrokosmos). Stoiker uppfattade alltså Logos som det förnuft människan delar med universum. Den kloke inser detta samband och försöker få sin lilla värld i samklang med den stora världen. En sådan insikt är, enligt stoiker som t.ex. Marcus Aurelius, en nödvändig förutsättning för ett verkligt liv. Den människa som frivilligt gör det hon måste göra, har nått en insikt som innebär verklig frihet. Stoicismens etik byggs upp på en moral om att göra sin plikt och som kombineras med tankar om existentiell frihet av andligt ursprung.

Modern kosmologi. 

Uppmät bakgrundstrålning från

Nasas Explorer 80. 

Stoikernas tanke på Logos, som alla människor har del av, ledde fram till att en förställning om att det finns en osynlig kosmisk stat som alltid har funnits och som är överordnad de existerande staterna. I denna stat är alla medborgare likvärdiga. De har sin rätt av naturen, d.v.s. av den natur som förenar människan och världen, och som kommer i uttryck i den kosmiska ordning, som styr världen och våra liv.

Stoikerna förde fram en tanke på att världsstaten styrs av osynliga lagar som är inskrivna i naturen. Denna ”rätt” gör det möjligt för människan att skilja mellan tillfälligt gällande världsliga lagar och en evigt giltig lag som existerande lagar mer eller mindre efterliknar. Den yttersta grunden för lagstiftning är inte mänskliga idéer utan den ordning som finns i naturen, Logos, det universella

förnuftet.

 

Marcus Tullius Cicero,

romersk politiker och filosof.

Marcus Tullius Cicero (†43 f.Kr.) var en romersk politiker och filosof som tog djupa intryck av stoicismen. Redan under antiken blev Ciceros tal berömda och lästa. Inte minst hans mästerverk De oratore (om talaren) som publicerades 55 f.Kr. Likt Aristoteles (†322 f.Kr.)  ansåg Cicero att retorik har en viktig argumenterande roll inom politik och administration. För Cicero var det en moralisk plikt att leva ett aktivt liv, fylld av offentlig verksamhet.

Hans skrifter utgör ett vältaligt försvar för den stoiska läran om naturrätten. Han gör en bestämd skillnad mellan statens lagar och ”den sanna lagen”. Denna sanna lag är överordnad de enskilda staternas lagar, den är också giltig för alla tider. Enligt Cicero har staten ingen rätt att upphäva denna lag, som är himmelsk. En naturlig kosmisk lag som är av samma slag som människans natur. Den människa som förnekar denna sanna lag förnekar sin mänsklighet. Varje människa kan utifrån sitt väsen tolka naturens lag, det behövs inga särskilda uttolkare, som när det gäller statens lagar.

Ett ukrainskt frimärke med

anledning av Europakonventionens

60 års jubileum. 

Ciceros stora auktoritet kom tidigt att föra in tanken på en naturrättsligs lagstiftning i den västerländska traditionen. Ifrån medeltiden och framåt bidrog hans tankar till att inspirera en förställning om en profan naturrätt med icke förhandlingsbara rättigheter, vilket tillkommer människan som kosmisk varelse. Denna naturrätt kom att kombineras med en kristen. Under Europas moderna historia kan man spåra inflytande av profan naturrätt i de liberala partiernas kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, samt ett inflytande av en kristen som har inspirerat de kristdemokratiska partierna. Naturrättsliga tankar finns också i den franska revolutionens deklaration om människans rättigheter som har inspirerat socialistiska partier i södra Europa. FN:s och Europarådets rättighets kataloger över personliga friheter är andra exempel på hur naturrättsliga tankar har påverkat vår syn på demokrati och lagstiftning.

Ellinor Roosevelt med den engelsk språkiga

versionen av FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna. Foto från 1949. 

Foto överst:

Fransk val låda. 

Etiketter:

Juridik, Rättsfilosofi, Naturrätt, Positivism, Rättspositivism, Axel Hägerström, DN, Mänskliga rättigheter, Mötesfrihet, Religionsfrihet, Föreningsfrihet, Mötesfrihet, Tryckfrihet, Värdenihilism, Fascism, Nazism, Kommunism, Nationalism, Liberalism, Kristdemokrati, EU, Thomism, Nythomister, Aristoteles, Thomas av Aquino, Kulturkamp, Otto von Bismarck, Ingemar Hedenius, Aristoteles, Ursprungliga gemenskaper, Jacques Maritain, FN, Europarådet, Cicero, Seneca, Logos. Mikrokosmos, Makrokosmos, Kosmos,