V och politiskt våld!

"Vänsterpartiet skriker högljutt när våldet kommer från rasisterna, men de är tysta när våldet kommer från de autonoma vänstergrupperna."

Tuve Skåneberg som är kristdemokratisk riksdagskedamot har skriviten intressant artikel i tidningen Dagen om vänsterns tolerans för politiskt våld och för den extremism som finns i den utomparlamentariska vänstern. Skånbergs artikel är publicerad under rubrik:

"Vad står vänsterpartiet gällande politiskt våld?"

Skånbergs artikel

Skånberg konstaterar i sin artikel:

"Det är uppenbart att Vänsterpartiet har en överslätande syn på våld när det utförs av person med en motivbild som ligger nära det egna partiet."

Skånberg skriver om den utomparlamentariska vänsterns hot mot demokratin:
 
"Den autonoma vänsterrörelsen betraktas av säkerhetspolisen som det största hotet mot vår demokrati."

Fast att detta faktum har slagits fast av säkerhetspolisen och av akademisk forskning ( t.ex. BRÅ) så är det många även utanför vänsterpartiet som inte riktigt vill ta till sig denna information. Våld från höger extrema grupper och individer, ska liksom all annan kriminalitet, bekämpas med rättstatens metoder, genom insatser av polis och åklagare och straff ska utdömas i våra domstolor. All kriminalitet av detta slag ska särskilt uppmärksammas då den är ett angrepp på vår demokrati och vårt samhälle. Men detta ska naturligtvis även gälla om den kommer ifrån vänster. Du och jag, och alla andra medborgare har en skyldighet att säga ifrån och vägra att negligera hotet från politisk extrimism och diktaturkrameri. Annars blir vi genom vår underlåtelse delaktiga i en strävan  att undergräva demokrati och människovärde.



Logga för Antifascistisk Aktion i Tyskland.

Utifrån det försträckliga våld i Malmö som personer inom nynazism och vitmakt rörelsen utförde vid Möllevångstorget, skriver Skåneberg:

"Kristdemokraternas inställning är tydlig: Politiskt motiverat våld är i en rättsstat alltid förkastligt och alltid ett hot mot demokratin.

Men vi har tyvärr ett riksdagsparti vars syn på politiskt våld inte verkar vara lika entydigt. Vänsterpartiet skriker högljutt när våldet kommer från rasisterna, men de är tysta när våldet kommer från de autonoma vänstergrupperna. Och mer än så, bland gräsrötter i Vänsterpartiet förekommer öppet stöd av våld från den utomparlamentariska vänstern. Förspelet till helgens manifestationer visar detta mycket tydligt." 

Skånberg förklarar:

 " Inför en av Ung Vänster arrangerad demonstration i Västerås aviserade Revolutionära Fronten, en gruppering som öppet använder och stöttar våldshandlingar mot meningsmotståndare, sin avsikt att delta. Ung Vänster fick av lokalradion frågan hur de såg på den saken och svarade att de inte avsåg att "exkludera" Revolutionära Fronten."



Statyn: Arbetets ära på Möllevångstorget i Malmö.

Skånberg fortsätter:

"Det här är inget unikt. I slutet av förra året uteslöts en medlem ur Vänsterpartiet efter att i media allt för ogenerat försvarat Revolutionära Fronten. Efterspelet blev inte, som man kunde tro, en intern debatt i Vänsterpartiet varför sådana personer alls var medlemmar. Istället dominerades efterspelet av vänsterpartistiska gräsrötters kritik mot sin partiledning. Man startade exempelvis twitter-uppropet #uteslutmigmed. Och i ett reportage av SVT menade flera ledande företrädare för ungdomsförbundet att de också hade sympatier med Revolutionära Fronten."

På organisationens hemsida kan man läsa:

"Användandet av revolutionärt våld ser vi som en rent taktisk och politisk fråga och inte som en moralisk."

Skånberg har tyvärr rätt i sin uppfattning. Han skriver:

"Vid en eventuell rödgrön valseger, är det sympatisörer till detta hot vi kommer få in i regeringskansliet? Vänsterpartiet har en hel del kvar att bevisa innan de kan sägas besitta en demokratisk trovärdighet." 



Jonas Sjöstedt (V) partiordförande

Varför är det så?
Skånberg har rätt i sin analys när han skriver:

"Men det är uppenbart att partiet har en överslätande syn på våld när det utförs av person med en motivbild som ligger nära det egna partiet."

Men det finns också andra förklaringar. En är att vi i Sverige aldrig hade en politisk- och kulturell slutuppgörelse med nazism och fascism efter andra världskriget. Tyvärr hade vi inte heller någon uppgörelse med kommunismen under Det kalla kriget. Här skiljer vi oss ifrån flertalet andra länder i Västeuropa. Vi slapp krig, diktatur och hamna under nazistisk ockupation efter 1939, eller en kommunistisk efter 1945, vilket vi ska vara tacksamma för, men detta har också gjort oss mer mottagliga för politisk extremism. Vilket skiljer ut oss från flertalet andra länder i Västeuropa. I våra nordiska grannländer t.ex. Danmark och Norge, är situationen en annan. Utifrån sina bittra erfarenheter från 1900-talets totalitära ideologier finns i dessa båda länder ett politiskt klimat av avståndstagande från politisk extremism, med en bred folklig förankring, som vi tyvärr saknar i Sverige.

Sedan har en vänsterradikal intellektuell strömning med namn som t.ex. Sven Wollter, Åsa Lindeborg, Jan Guillou, Göran Rosenberg, Pierre Schori, Mikael Wiehe, Susanne Osten och Claes Borgström som utgör en förklaring i sig. Denna 68 strömning av kommunister, ex-kommunister och vänstersocialister har skapat ett intellektuellt klimat i Sverige av revolutionär romantik, ett avståndstagande från Västeuropas demokratier vilket bl.a. manifesteras i form av ett politiskt motstånd mot EU och Nato som innehåller en fanatism med inslag av religiösa övertorner och till slut den kraftigaste drivkraften av dom alla: ett USA hat.

Jag har skrivit om 68 vänstern och dess skadliga påverkan på samhällsdebatten i Sverige:
http://skanepaug.blogspot.se/2014/02/68orna-kulturvanstern-och-diktatur.html

Jag har skrivit om att vår svenska mentalitet av konsensus, av att inte ta ställning, försöka förstå sin motpart och hur detta gör oss extra mottagliga för dessinformation och propaganda:
http://skanepaug.blogspot.se/2014/03/sverige-behover-en-strategi-mot-putins.html

Peter Kardhammar har skrivit en intressant artikel om vänsterns USA hat i Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article18567588.ab

Jag kan rekommendera denna rapport från säkerhetspolisen och BRÅ: Våldsam politisk extremism
- Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten:
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002415/2009_15_valdsam_politisk_extremism.pdf



Tuve Skånberg (KD)

Bild ovan: En alleuropeisk demonstration av AFA i Tyskland.

Etiketter: Tuve Skånberg, Dagen, KD, kristdemokraterna, Malmö, Möllevångstorget, V, Vänsterpartiet, Vänstern, Kommunism, Nazism, Fascism, Autonoma, Vitmakt, Rasism, Utomparlamentarism, Den utomparlamentariska vänstern, Vänsterextremism, Högerextremism, Säpo, Säkerhetspolitik, Domstolar, Polis, Åklagare, Rättstat, Ung Vänster, Revolutionära Fronten, Västerås, Det kalla kriget, Andra världskriget, EU, Europeiska Unionen, Nato, USA, Sven Wollter, Åsa Lindeborg, Jan Guillou, Göran Rosenberg, Pierre Schori, Mikael Wiehe, Susanne Osten, Claes Borgström, 1968, 68.or, 68 rörelsen, Västerradikalism, Vänstersocialism, Peter Kardhammar, Aftonbladet, BRÅ, Brottsförebyggande Rådet,