I Corona landets kulturskymning

 

På Timbros sajt för samhällsdebatt Smedjan har Johanna Grönbäck skrivit en mycket tänkvärd kultur krönika som inbjuder till nya insikter och till en omprövning av flera våra grundläggande attityder. Under rubrik: ”Gudstjänstbesökare borde få vara anonyma.” tar Grönbäck upp beslutet om att Coronapass även skall gälla i kyrkan, i bönehuset, i kapellet, i synagogan eller i moskén. För mig är detta beslut ett av flera inslag i den allmänna hysteri som alltmer breder ut sig bland politiker och andra beslutsfattare i Corona pandemins fotspår.

Här kan du läsa Grönbäcks krönika 

Legitimering genom Coronapass och med ett vanligt pass.

Inte nog att Coronapass (Vaccinpass) över lag är tveksamt ur ett allmänt samhällsperspektiv. I Sverige har få, till skillnad emot flera andra nationer i Europa, reflekterat över vilka demokratiska gränser som vi nu passerar, vilket sluttande plan som skapas, när vuxna medborgare delas upp i ett officiellt A- och i ett B-lag. Och över att detta beslut innebär att medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter, som t.ex. rörelsefrihet, mötesfrihet och näringsfrihet, inskränks utan någon större diskussion. Att de rättsfilosofiska argument som i uppgörelsen efter Andra världskrigets barbari, i form av fascism och kommunism, skrivs in i Europarådets- och FN:s människorätts deklarationer, för att skydda en efterlevnad av våra mänskliga rättigheter, nu avfärds med en axelryckning av våra makthavare. Bådar inte gott för svensk demokrati på sikt. 

Foto från en offentligt möte mot Coronapass i Rom.

Men ännu värre är att få medborgare tycks vara beredda att försvara dessa värden. När mycket tyder på att inte ens de som borde veta bättre, t.ex. offentligt verksamma jurister, statsvetare och politiker i ledande ställning, har någon förståelse eller ens har kunskap om dessa grund förutsättningar. Och när de dessutom saknar förståelse för hur centrala dessa rättsstatliga principer är, eller inte ens förstår att de finns till för att säkra de grundläggande rättigheter som politiken och det offentliga har en skyldighet att skydda. Då ser det mycket mörkt ut för humanismen i vårt samhälle. Vi har alla då all anledning att känna oro för vår framtid. Man undrar vilka rättigheter som man kommer att tafsa på under nästa kris? Att få lägga min röst i urnan, på nästa valdag, kanske!

En röstsedel lämnas i valurnan på valdagen.

Grönbäck har rätt i sin analys om att denna kulturskymning blir extra tydlig när det gäller en förståelse av troende människors rättigheter. Att dessa rättigheter också finns med i både Europarådets- och i FN:s texter om grundläggande mänskliga rättigheter är nog okänt för de flesta. Precis som att religionsfrihet officiellt har en stark ställning i våra grundlagar. Rättigheter som allt sämre, under senaste årtionden, efterlevs i praktiken. Överlag är det få som reflekterar över varför religiösa rättigheter har samma vikt, i och vissa fall ännu starkare ställning, som andra medborgliga rättigheter. Att den teofobi (Gudsskräck) som präglar det moderna Sverige. Är en viktig orsak, av flera, är tydligt. Vilket man märker om man reser och talar med vanliga människor i Mellan- eller i Sydeuropa. Där denna kulturskymning inte alls påverkar icke troende i samma utsträckning som hos oss. 

Vy över ett italienskt torg.

Att man i Sverige, tillskinnad från flertalet andra stater, i västra Europa INTE undantar religiösa sammankomster och Gudstjänster som t.ex. mässfirande, offentlig recitation av Koranen eller ur Torah samt samling till lovsångsmöten, från krav på att visa upp Coronapass. Utmanar humana värden i en högre grad än få tycks inse. Corona pandemin har också avslöjat den moderna människans rädsla för att dö. Vilket inte är märkligt. När död, sjukdom och lidande inte längre upplevs som en naturlig del av livet och när dessa ting inte längre har någon högre mening, för flertalet av oss. Då måste ens illusion om evig ungdom, ens odödlighet, här och nu, hålls till liv, till ett allt högre pris. När döden och lidandet kommer knackar på din dörr, då blir man totalt avklädd i sin existentiella nakenhet och litenhet. En träffsäker formulering som, om jag nu minns rätt, kommer från poeten Bo Setterlind. Dessa ord dyker upp ur mitt minne och greppar tag i mig nu när jag skriver detta inlägg.

De sjukas smörjelse delas ut av påve Fransiskus.

Ett exempel på att inte fly undan 

död och lidande.

Grönbäck har också rätt i sin beskrivning av att detta besluts absurditet blir tydlig när hon för fram sitt argumentet om att utöva religion, t.ex. när människor samlas, för att tillsammans med andra, söka en medveten kontakt med Gud i ett syfte av att finna frälsning för sig själv och andra, inte går att likställa med att gå på en ishockeymatch. Och detta har hon helt rätt i. Själv går jag ofta på elithandboll i Lund och ser på Lugis matcher. Att inte släppa in mig i Sparbanken Skånes Arena eller begränsa mina möjligheter i dessa sammanhang kan diskuteras, liksom när en matglad skåning som jag själv inte får gå på restaurang för att äta julbord. Men att inte få vara anonym i en kyrka eller vid ett politiskt möte, är en mycket mer allvarlig sak. Att villkora mina rättigheter i dessa sammanhang träffar direkt på demokratins kärnvärden. 

Foto från Sparbanken Skånes Arena i Lund.

Att normer blir synliga när de bryts är en djupsinnig reflektion av Grönbäck. Och avslöjar dina och mina förutfattade meningar om andra. Om det avvikande. Om det vi inte känner till. Att religion ofta i officiella sammanhang och i media allmänt anses utgöra något ytterst avvikande och nästintill osvenskt, har Grönbäck helt rätt i. Precis som när hon argumenterar att vår tids religiösa intolerans bygger på en okritisk dyrkan av det moderna och i en allmän dogm om att religion är någonting som vi har vi lagt bakom oss i vårt samhälle. Men så är det inte. Att sekulariserade människors kvasireligiösa attityder kan vara lika dogmatiska som religiösa fanatikers. Har ytterligare än gång bevisas med all oönskad tydlighet. Slopa genast Coronapass från religiösa sammankomster och religiösa byggnader. Nu. Tack!

En julstjärna i ett fönster.

Ett exempel av många att religiösa traditioner

ännu påverkar oss svenskar.

Foto överst:

Från Uppsala domkyrka som är den största i norra Europa. Att i denna  kyrkobyggnad, med plats för 900 personer, endast fick ta in 50 personer tidigare under pandemin samtidigt som över 500 personer fick komma in på stadens Ikea varhus. Var en Corona absurditet som fick stor spridning i lokala media.

Länk till denna blogg

Etiketter: Corona, Corona pandemin, Coronapass, Vaccinpass, Corona intyg, Timbro, Smedjan, Johanna Grönbäck,  Bo Setterlind, Religionsfrihet, Sekulär intolerans, Mänskliga rättigheter, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, FN:s människorätts deklaration, Andra världskriget, Fascism, Kommunism, Dogmatism, Kristendom, Judendom, Islam, Teofobi, Dödsskräck, Religionsfrihet, Mötesfrihet, Rörelsefrihet, Näringsfrihet, Uppsala domkyrka, Ikea, Sparbanken Skånes Arena, Lund, Lugi, Handboll,