DN:s sekulära dogmatism

 

I en läsvärd artikel på Expressen Kultur har teologen, författaren och samhällsdebattören Joel Halldorf skrivit en läsvärd artikel om vad jag vill benämna som sekulär dogmatism eller fanatism. Halldorf skrev sin artikel utifrån att han läste krönikor om amerikansk politik skrivna DN:s chefredaktör Peter Wolodaraki. Halldorfs artikel är publicerad under rubrik: ”Wolodarski ägnar sig åt straffpredikningar.” 

Här kan du läsa Halldorfs artikel

Halldorfs huvudpoäng är att Dagens Nyheter (DN) präglas av ett kulturradikalt arv som tar formen av en sekulär puritanism. Halldorf ger exempel genom att skildra hur (DN) skrev om pingströrelsen och om andra kristna med förakt i början av 1900-talet och hur Wolodarski nu, i samma tidning, 100 år senare skildrar personer som röstar på Trump eller Sverigedemokraterna med samma nedsättande ordalag. Ett tilltag som Wolodarski öppet försvarar. 

Foto från Ås missionskapell.

Halldorf har en viktig poäng i sin argumentering om att försöka tvinga på sitt synsätt, sina värderingar på andra utan att försöka förstå och förklara är oklokt. Precis som att inte visa andra respekt eller humanism. Och att detta gäller även för de personer vars värderingar man inte alls gillar. Där inte bara omoraliskt och fel i sak, utan är också kontraproduktivt. Rätt attityd är naturligtvis: Vi ser dig, vi lyssnar på dig. Vi försöker förstå dig och vi tar det till oss som du för fram. Även när vi inte delar din uppfattning. Eller som Halldorf så träffande uttrycker saken straffpredikningar hjälper inte, de stjälper. Likt Halldorf har jag ofta undrat över varför de som i samhällsdebatten allra tydligast tar avstånd för traditionella värderingar som t.ex. religion, kyrka, hembygd, familj etc. med motiveringar om att dessa fenomen skapar en intolerans och dogmatism som måste bekämpas. Är de som allra tydligast, likt islamister, tokvänster och nynazister, uppvisar just de värderingar som säger sig vilja bekämpa? Sanningen är att både fundamentalism och dogmatism finns lite varstans.

Ett exempel på radikal intolerans från vänster.

Citat av Frank Baude, mångårig partiordförande

för KPML(r), nuvarande Kommunistiska Partiet. 

De kulturradikala debattörerna ser sig ofta, likt ortodoxa marxister eller självutnämnda religiösa ledare i olika domedags sekter, som ” sanna uttolkare av det kollektivt medvetna”, för att nu använda en berömd formulering av Karl Marx. Man uppfattar sig som en elit, ett avantgarde, likt aktiva i olika röda bokstavssekter med rötter i 1968 års studentmarxism, som genom sitt upplevda upplysta medvetande ansåg sig ha en mystisk kraft som kan befria vanligt folk från vidskepelser som Gud, nation, folklig kultur etc. Förutom en dåligt dold andligt- och kulturellt övermod är man övertygad om att man besätter en absolut sanning och rätt. Och att alla som inte inser detta behöver befrias från ondska. Eller synd i en kvasireligiös mening. Och att denna befrielse kan och bör påtvingas vanligt folk. 

Antisemitiskt klotter i Malmö.

Likt Halldorf tycker jag att detta skapar ett onödigt kulturkrig. En motsättning som bara olika destruktiva krafter drar nytta av. Men precis som Halldorf för fram, får detta inte innebära att alla värderingar uppfattas som lika bra. Eller att man inte tar debatt om vilka värderingar som man anser är rätt. Demokrati är bättre än diktatur. Mänskliga rättigheter är bättre än förtryck. Frihet är bättre än tvång, rasism och antisemitism är ohumant, ett rättssamhälle är bättre än godtycklig utövning av makt, marknadsekonomi är bättre än planekonomi etc. Men, dessutom bör man inse att man själv eller det parti man röstar på, den tidning man arbetar på, det samfund eller den förening man är medlem i kan ta miste. Ha fel. Utan att någon medveten eller dold avsikt ligger bakom att det är så.

  

Donald Trump.

Halldorf har rätt i sitt påpekande om man inte förstår varför personer röstar högerpopulistiskt kan man inte komma på rätta med problemet. Samma gäller för västerpopulism. Eller som Halldorf uttrycker saken: ”förstå att 78 miljoner amerikaner röstade på Trump.” Först måste man inse att flertalet av dessa väljare i USA eller de som röstar på högerpopulistiska partier i Europa inte är onda människor. Sedan måste öppet erkänna att personer har rätt att rösta på vilket parti man vill. Eller som Halldorf så träffsäkert formulerar saken: 

Illustration över att "Trumpismen" inte är död.

Fotot är taget i denna vecka.

”Människor blir helt enkelt högerpopulister av många olika skäl. En del motiv är låga, men somliga går att komma till rätta med. Det går att förbättra sjukvården så att köerna minskar och ålderdomen känns mindre hotfull. Man kan höja pensioner och öka lärartätheten i utsatta områden. Det går också att stärka det civila samhället, för personer med ett starkt socialt kapital lockas mindre av populism. Dessutom visar studier att gemenskap och föreningsengagemang korrelerar med sådant som hälsa, lycka och fungerande demokrati.”

Exempel på socialt kapital i ett samhälle.

Foto från en kennelklubb i Norrtälje kommun.

Listan kan göra mycket längre än så. T.ex. genast avbryta mobbning eller skolk i skolan, bekämpa vardagsbrott som inbrott i sommarstugor och i källarförråd, väskryckning, snatteri, cykelstölder, skadegörelse, klotter, eller svartarbete. Låta polis och väktare finnas på gator och torg, i köpcentra, i kollektivtrafik under nätter och helger samt t.ex. P-platser. Beivra fusk med olika offentliga försäkringar. Integration kan förbättras och få ökad folklig acceptans genom att införa krav på försörjning av anhöriga, fastställa volymmål i förhållande till konjunkturläge och hur integration av de som redan är här utvecklas. Nya och mer klara krav kan ställas på obligatorisk undervisning i svenska samtidigt som SFI får en mer tydlig roll som språkskola för vuxna. Samma sak när det gäller krav på att nyanlända aktivt ska söka arbete eller studera etc. I allt detta kan olika ideella organisationer som t.ex. Röda Korset, Erikshjälpen, folkhögskolor, Länkarna, studieförbund, fackföreningar, hembygdsföreningar, kyrkor- och samfund etc får ökade möjligheter att aktivt delta. Utifrån sina kunskaper och med sina speciella erfarenheter. Att ha en öppen och tydlig dialog om att dessa rättigheter har du som ny i Sverige men då får också acceptera att dessa krav ställer vi på dig. Att behandla vuxna som individer som kan och oftast vill ta ansvar. Göra rätt för sig. Är både moraliskt rätt men samtidigt också en klok strategi. Men en sådan policy skulle också underlätta integration och minska motstånd mot integration och migration. Och minska populismens lockelse och känsla av att "den politiska eliten" inte tar min oro för samhällets utveckling på allvar.

En skylt med en fasansfull upplysning från den terror

som de Röda Khmererna bedrev i Kambodja.  

Wolodarski och andra kulturradikala liberaler har fel i en central sak. Upplysningens ideal skapar inte automatiskt en bättre, mer ädel, eller fri människa. Eller kan skapa ett jordiskt paradis. Därför måste vi vara aktsamma om vårt samhälle. För detta är det enda samhället som vi har. Och kommer att få. Det finns inget nytt eller annat samhälle som väntar på oss bortom horisonten och som kan skapas av mänskliga krafter. Än på på yttersta dagen för oss tror på Gud. Men det är en helt annan sak. Att vi bara har ett samhälle som är skört och som kan gå i kras gör det extra viktigt vi är medvetna om hur vi bemöter andra grupper som också lever här och hur de lever med oss. Och framför allt personer som står långt ifrån oss politiskt, kulturellt, religiöst etc. Att inta en sund skeptisk hållning inför olika samhällsexperiment och vad som just tycks vara allmänt populärt i samtiden är exempel på en vishet som är ett utslag av praktisk klokskap. Vi vet alltför väl genom vår moderna europeiska historia och genom annan bitter mänsklig erfarenhet att en sådan humanistisk skepticism räddar både människor och andra omistliga värden i samhället. Kulturradikaler som Peter Wolodarski och högerpopulister som Jimmie Åkesson har på en viktig och avgörande punkt en gemensam agenda. Båda tror sig kunna rädda världen, civilisationen, Europa, Sverige och vi alla som bor i där. Det är deras gemensamma radikala tragedi.

Jimmie Åkesson (SD), partiordförande.

Om detta skriver Halldorf:  

”Men det finns en tredje väg: Ignorera populisternas krav, men inte allt det missnöje de fångar upp. Givetvis finns det inget som skulle få Söder, Åkesson eller de trumpister som stormade Capitolium att ändra åsikt, men det är inte dem vi talar om här. Det handlar om att nå de många miljoner vanliga väljare som röstar på högerpopulistiska partier. Det här borde vara okontroversiellt, för kollektiva rörelser av den här storleken måste ju kunna förstås utifrån sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Men det håller på att ske något märkligt i debatten. Precis som högern länge varit tveksam till att försöka förstå brottslingar utifrån sociala faktorer, så vänder sig nu en del liberaler mot alla försök att förstå vad som formar en populist. Allt mer av mänskligt beteende förklaras i stället med hänvisning till ondska.”

Stormningen av kongressen på Capitolium.

Och det är just denna ohumanisering med dess politiska- och kulturella dogmatism som skapar det kulturkrig som har rasat i västervärlden sedan slutet av 1960-talet. Ett krig där det bara finns förlorare. Och ett krig som inte skapar ett bättre samhälle. Istället bör vi inse att vi delar samma öde. Lever sida vid sida om varandra i ett gemensamt samhälle. Vi har alla i grunden samma rätt att få finnas till. Skitstövlar precis som änglalika personer som t.ex. Moder Teresa av Calcutta. Utan att för den sakens skull behöva ha rätt. Vi kan precis likt Moder Teresa leva för att hjälpa andra som i hennes fall de fattigaste av de fattiga i Indiens slum eller bli en bödel som plågar och dödar andra som SS-vakterna i Auschwitz eller Röda Khmerernas "Folkuppfostrare" i Kambodja. Eller hamna var som helst mellan dessa båda motpoler. Den gamla kristna insikten om att vi alla, du och jag, kan vara både en djävul eller en ängel gäller än. Och att denna kamp pågår inom oss alla. Och är en kamp som vi måste ta och inte kan komma undan. Eftersom vi inte är perfekta kan inte heller samhällen, partier och dess politik vara det. Därför måste alla anspråk på ha möjlighet att skapa det perfekta avvisas. För historien lär oss, alltför väl, vad dessa orealistiska drömmar kan leda till.  

Moder Teresa av Calcutta.

Foto överst:

Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Länk till denna blogg

En bild av radikalismens och folkets terror.

En avrättning med giljotin under franska revolutionen.

Etiketter: Joel Halldorf, Expressen Kultur, Peter Wolodarski, DN, Dagens Nyheter, Donald Trump, USA, Sverige, Jimmie Åkesson, SD, Sverigedemokraterna, Liberalism, Kulturradikalism, Upplysningen, Högerpopulism, Västerpopulism, Frank Baude, KPML(r), Kommunistiska Partiet, 1968, Studentmarxism, Kulturkrig, Dogmatism, Intolerans, Röda Khmererna, Kambodja, Dödens fält, Franska revolutionen, Moder Teresa av Calcutta, Migration, Integration, Donald Trump, Trumpism, Kongressen, Capitolium, Antisemitism, Socialt kapital,