Josef och Fars dag

 

När jag skriver detta är det Fars dag. Att kommentera och reflektera över en kulturartikel av Joel Halldorf om mansrollen tycker jag passar extra väl i dag. I sin text ställer denna akademiskt utbildade teolog med frikyrklig bakgrund, skribent och kristen samhällsdebattör, en viktig fråga: Kan Bibelns Josef vara en positiv förebild för vår tids män? Jag håller med Halldorf i hans slutsats om att Josef utgör en positiv förebild väl värd för oss män att försöka efterlikna. Då som nu. Hans artikel i Expressen är publicerad under rubrik: ”Jesus pappa Josef borde inspirera alla män.”

Joel Halldorf.

Här kan du läsa Halldorfs artikel

Den heliga familjen enligt renässans konstnären Giorgione.

En annan anledning att Halldorf har valt att skriva om manliga förebilder är den kulturdebatt som under senare tid har bedrivits i olika medier om olika mansroller och om den moderna mannen. Halldorf nämner två uppmärksammade exempel i sin artikel. Nästan uteslutande har det varit kvinnliga skribenter som varit aktiva i denna debatt. Medan få män tycks ha vilja eller intresse för att offentligt framträda i detta sammanhang. Vilket är märkligt. Vi har alla pappor. Och våra pappor är en nödvändig förutsättning för oss att bli till. Precis som när det gäller våra mödrar.

Josefin Holmström.

I denna debatt har det framförts en uppfattning om att det i vår tid saknas positiva pappa förebilder. Detta instämmer jag i. Här har Halldorf en viktig poäng. Han har också rätt i sin analys om det som Josefin Holmström i Svenska Dagbladet kallar för ”Kanske män” inte utgör någon positiv förebild för hur vi män skall vara.

Här kan du läsa Holmströms artikel

Om detta skriver Halldorf träffande:

”Obeslutsamma grabbar som har svårt att se bortom sin egen bekvämlighet.”

Även den andra manstypen som har fördömts, med all rätt, i denna debatt är den klassiska ”Macho mannen”, som Halldorf kallar för ”John Wayne stilen.” Ett mansideal som vi tidigare har gjort upp med, men som under senare år tycks vara på väg tillbaka inom populärkultur och i media.

John Wayne.

Halldorf nämner en intressant artikel av den kända journalisten Johanna Frändén i Aftonbladet som sågar båda dessa mansideal längs fotknölarna. Och inte utan orsak. Måste vi män erkänna. Halldorf sammanfattar båda dessa manstyper med att medan Kanske mannen är försiktig och kanske mer känslig än Macho mannen som är bättre på att ta för sig och veta vad han vill. Men att detta inte hjälper Kanske mannen som kan vara lika egoistisk och självupptagen som Macho mannen. Och detta ligger det en hel del i tror jag.

Johanna Frändén.

Här kan du läsa Frändéns artikel

Om dessa båda moderna mansideal inte håller måttet. Då blir frågan till vilken man skall man då se upp till? Som Halldorf uttrycker saken i sin artikel:

 ”Han ska vara stark men inte hård. Känslig men inte velig. Humoristisk men inte patetisk. Kvinnor är sedan länge bekanta med den här typen av motstridiga krav. Förhoppningsvis har de också lärt sig att är omöjligt leva efter listor. En bättre lösning är att hitta en god förebild- någon att imitera.”

Kurt Olsson en patetisk mansperson 

gestaltad av Lasse Brandeby.

Och detta gäller även för oss män under vår uppväxt när vi är pojkar och är på väg att bli män. Jag håller också med Halldorf om att det är viktigt att få möta manliga förebilder. Att ha någon, eller några män att liksom spegla sig i. Att bedöma sig emot. För tidigare generationer från antikens Grekland fram till 1960- talets flum pedagogik och olika olyckliga uppfostringsexperiment var detta en självklarhet. Och t.ex. i det gamla bondesamhället från medeltid och fram till tiden mellan de båda världskrigen ansågs det allmänt vara en stor ära för äldre män t.ex. farbröder samt mor- och farföräldrar att få vägleda yngre släktingar in i vuxenlivet. Tyvärr har denna insikt nästan helt försvunnit i vår tid. I den mån detta alls förekommit så är det helt andra ideal än den livsvisdom som följer av stigande ålder som efterfrågas och hyllas. I dess ställe har pengar, makt och status blivit ideal som förs fram.

En av mina barndomsidoler Farbror Melker från TV-serien: 

Vi på Saltkråkan, spelad av Torsten Olivercorna

I detta sammanhang och på en kvällstidnings kultursida har Halldorf modet, eller fräckheten, beror på man ser på saken, att föreslå att den kristna traditionens Josef som en förebild för alla oss män. Halldorf för i sin text en klok argumentering för sin uppfattning. Josefs ödmjukhet måste ha imponerat på hans omgivning och förmodligen var ett karaktärsdrag som Maria och hennes äldre släkting Elisabeth la märke till. Han är bredd att stiga åt sidan, inta en undanskymd roll, för att skydda sin flickvän och hennes barn. Som Halldorf konstaterar är dessa två personer mer viktiga för honom än han själv eller andra personer i hans omgivning. Han struntar helt i sin status, allmänna omdöme och sätter sin sociala position på spel för deras skull. Här är vi rymder av horisonter borta både från vår tids Macho man eller Kanske man.

En skildring av den gravida Marias besök hos 

sin äldre släkting och vän Elisabeth. 

Som då också var gravid

 trots sin relativt höga ålder och födde senare, 

enligt kristen tradition, Johannes Döparen.

Att mot alla religiösa- och sociala konventioner som gällde för judar i hans tid, och som ännu till stor del praktiseras inom ortodox judendom, valde Josef att inte förskjuta Maria när han fick veta att hon var gravid trots att han inte var fader till hennes barn. Detta måste det ha talats en hel del om i hans omgivning. Ha väckt förvåning och debatt. Gav säkert utrymme för olika elaka rykten. Dessutom så hade Josef enligt Mose lag inte bara rätt att bli befriad från sitt löfte att gifta sig med henne. Utan Maria skulle som äktenskapsbryterska förskjutas från samhället. Inte få gå i Synagogan eller till templet i Jerusalem. Inte få bo och verka bland andra. Kvinnor i hennes position hade i praktiken ett val mellan att bli prostituerad, tiggerska eller begå självmord. Om en kvinna togs på bar gärning med att ha sex med någon annan än sin man hade han och andra män rätt, till ock med under vissa förutsättningar, en skyldighet att stena henne till döds. Tänk på att denna småföretagare, hantverkare som i sin by var beroende av sitt anseende för att kunna försörja sig. Ändå valde andras väl framför sig själv. Detta är för Halldorf och mig ett lovvärt ideal. Men även Josef känner omgivningstryck och drabbas av tvivel. Han tänker först skilja sig från henne i hemlighet för att rädda hennes anseende. Men han ångrar sig.

Den förvåning som Josefs beslut väckte att inte överge Maria.

 Skildrat på en barock målning. 

Halldorf sammanfattar att Josef verken var någon Macho man eller Kanske man. Utan istället en kärleksfull, ödmjuk, ömsint och offervillig man. Han kräver inte sin rätt. Utan på ett nästan demonstrativt tydligt sätt väljer att avstå ifrån den. Men inte nog med detta. Som Halldorf skriver: ”I en kultur besatt av sexuell heder gifter han sig med en kvinna som omgivningen betraktade som fallen (lågstatus i en omfattning som vi har svårt att förstå i dag). Han framstod nog som en ganska misslyckad typ.”

 

En höggravid Maria med Josef.

Han backar inte ens när kvinnan, som han troligen älskade högt, oväntat blir gravid. Tala om inre styrka och mod. Här finns ingen velighet. Ingen feghet, lathet eller bekvämlighet som styr. Hans inre kompass är tydlig och målmedvetet han sätter andra före sig själv.  Och att en man som av andra i hans omgivning, troligen uppfattades som en rättfärdig jude, i dag skulle vi kanske säga ortodox jude, ändå trots allt valde att handla som gjorde. Är en aspekt av detta som ofta glöms bort. Kärnan i Halldorfs resonemang, som han kommer till slutet av sin artikel, är en viktig insikt om att det är just detta som gör Josef aktuell i vår tid både för troende såväl som inte troende. För kristna såväl som för judar eller muslimer. Är att Josef visar upp att för honom är föräldraskap inte bara en biologisk sak utan också en livshållning, en grundläggande attityd om att skydda och hjälpa de två liv som då tog ansvar för. Jag håller med Halldorf att det är denna etiska livshållning som gör honom till en förebild för oss män. En förebild hur vi män ska behandla kvinnor och barn som vi har vi vår närhet. Detta gör Josef till en förebild, väl värd, att reflektera över även när det inte är Fars dag.

Josef och Maria, från en filmatisering av Jesu liv.

Etiketter: Fars dag, Joel Halldorf, Josef, Maria, Elisabeth, Johannes Döparen, Bibeln, Kristendom, Den Heliga familjen, Judendom Islam, Familj, Etik, Heder, Josefin Holmström, Johanna Frändén, Föräldraskap, Macho man, Kanske man, Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Jesus, John Wayne, Kurt Olsson, Lasse Brandeby, Farbror Melker, Torsten Olivercrona, Vi på Saltkråkan,