MP:s röda vägval

Är det någon som förvånats över att ledande miljöpartister nu, inför deras kongress, vill att (MP) slår fast att om nuvarande regering behöver utökas med ytterligare partier, så kan endast kommunisterna i Vänsterpartiet komma i fråga? Att alla dörrar ska stängas för att släppa in (C) och (L) i en ny regering med (S) och (MP). Ett besked som säkert mottas med tacksamhet av Jonas Sjöstedt och andra vänsterpartister.

Partiordförande Jonas Sjöstedt (V).

Flera medier rapporterar om detta idag. T. ex:

Sveriges Radio

Omni .se och T.T.

Detta besked kan knappast överraska någon som följt svensk politik under senare år. Går man tillbaka till perioden då miljöpartiet hade Peter Eriksson (nuvarande bostadsminister och tidigare EU-parlamentariker) och Maria Wetterstrand som språkrör 2002-2011 så har partiet sedan dess kraftigt glidit åt vänster. En utveckling som hade påbörjats tidigare men som tydligt accelererade med ett nytt par av språkrör. Tidigare var (MP) ett parti som oftast placerade sig mellan de borgerliga och socialdemokraterna. (MP):s historiska roll som ett naturligt alternativ mellan blocken övergavs med de nya språkrören Gustav Fridolin (utbildningsminister) och Åsa Romson (som efterträdes 2016 av Isabella Lövin). Man kan säga att partiets vänster flygel helt vann striden om språkrör och partiets ideologiska vägval. En vänsterflygel bestående av offentligt anställda akademiker i storstad och på universitetsorter, medan miljöpartister från landsbygd och mindre städer trängdes undan. Peter Eriksson är i dag tämligen ensam kvar i  (MP):s partitopp från landsorts Sverige. 

(MP):s dåvarande språkrörs par Gustav

Fridolin och Åsa Romson.

På föregående partikongress inför förra valet övergavs medvetet de grupper av aktiva i olika ideella rörelser och kooperativ som tidigare hade varit starka inom partiet och som hade varit en viktig faktor till att partiet bildades. Samma grupper som var en viktig bidragande orsak till att partiet kom tillbaka till riksdagen efter att ha åkt ut valet 1991. Kongressen beslutade att skrota den tidigare positiva inställningen till alternativ inom vård och omsorg. Vilket fick många partimedlemmar verksamma inom brukar-, personal och anhörig föreningar att lämna partiet. (MP) har också blivit mer negativa till friskolor och ideella organisationer i stort som t.ex. Svenska kyrkans diakonala arbete eller Röda korsets frivilliga inom sjukvården.                                                   

Peter Erikssons ersättare i EU- Parlamentet, Max Andersson har vid ett flertal tillfällen agerat i en mer EU-fientlig linje än vad Eriksson gjorde under sin tid i Bryssel och Strasbourg. Andersson har också medvetet närmat sig den kommunistiska gruppen i Parlamentet. Den Gröna gruppen i parlamentet domineras av det franska och det tyska partierna som är starkt positiva till Europasammarbetet och som driver en politik med tydliga federalistiska inslag. Anderssons flört med kommunisterna har därför inte mottagits positivt bland övriga gröna ledamöter.

På senare tid har ledande miljöpartister varnat för en svensk upprustning, uttryckt en förståelse för Putins utrikes- och säkerhetspolitik, skärp sin argumentering mot svenskt medlemskap i Nato, drivit opinion mot den svenska militära övningen Aurora och varit emot att Sverige ska skaffar ett modernt luftvärn med medellång räckvidd. 

  

EU-parlamentariker

Max Andersson (MP). 

Sedan 2014 ingår Miljöpartiet i Lövens regering. I regering har partiet i huvudsak endast lyckats få igenom en satsning på huvudfrågan klimat och miljö på 13 miljarder. Men samtidigt har (MP) under sin tid i regering även skakats av en förtroendekris efter att flera svikna vallöften om migration, Förbifart Stockholm. Försäljning av Vattenfalls kolkraft i Tyskland samt nedläggning av Bromma flygplats. Dessutom hade flera av Miljöpartiets statsråd uttalat sig eller agerat olämpligt vilket ledde till en regeringsombildning 2016.

Ett flygplan ifrån Malmö Aviation
på Bromma flygplats.

Den största skandalen var dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan som tvingades att avgå som redan i april 2016, på grund av islamistiska kontakter och öppen antisemitism. I samband med detta avslöjade SÄPO att en medveten islamistisk påverkan kampanj hade bedrivits mot partiet. En utveckling som tvingade flera andra politiker inom (MP) med muslimsk bakgrund att lämna sina uppdrag. Detta avslöjade är ganska logiskt med tanke på den syn på staten Israels existens, det judiska folket och judisk kultur som funnits inom partiet sedan Per Gahrtons dagar. Tillika med övriga delar av svensk vänster har partiet länge förespråkat en negativ Mellanöstern politik och flörtat med en rad islamistiska grupper till vänster om PLO som Hamas och Hizbollah. 

F.d. bostadsminister och gruppledare

i Stockholms Stadshus Mehmet Kaplan

(MP).

Dåvarande språkrör och miljöminister Åsa Romson avgick som statsråd efter att hon ersatts som språkrör av Isabella Lövin på Miljöpartiets kongress. Lövin blev vice statsminister samt statsråd för klimat och internationellt biståndsarbete. I samband med regeringsombildningen blev Karolina Skog ny miljömister och Peter Eriksson fick ansvar för bostadsfrågorna.

F.d. språkrör Per Gahrton (MP).

Foto ovan:

Partiets tidigare språkrör Maria

Wetterstrand och Peter Eriksson.

Etiketter:

Miljöpartiet, (MP), Svensk politik, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand, Gustav Fridolin, Åsa Romson, Isabella Lövin, Max Andersson, Stefan Löfven, (S), Socialdemokraterna, EU, EU- Parlamentet, friskolor, ideella organisationer, brukarorganisationer, anhörigföreningar,  Bromma flygplats, Vattenkrafts brunkol, Förbifart Stockholm, Mehmet Kaplan, SÄPO, Åsa Romson, Gustav Fridolin, Karolina Skog, Liberalerna, Centerpartister, PLO, Hamas, Hizbollah,