Paul Knott, f.d. brittisk diplomat, numera bosatt i Schweiz minns hur demokratirörelsen i dåvarande Tjeckoslovakien besegrade kommunist diktaturen och genomförde demokratin med hjälp av sitt dokument Charta 77.
I en läsvärd artikel i The New European drar Knott flera paralleller med Charta 77 rörelsen och den situation som EU rörelsen nu står inför i Storbritannien efter Brexit. Knott ställer frågan om detta dokument som i år fyller 40 år har relevans för den nuvarande situationen i hans hemland?
I en läsvärd artikel i The New European drar Knott flera paralleller med Charta 77 rörelsen och den situation som EU rörelsen nu står inför i Storbritannien efter Brexit. Knott ställer frågan om detta dokument som i år fyller 40 år har relevans för den nuvarande situationen i hans hemland?
Det ligger hel del i Knotts analys om att dessa händelser har mer likheter med varandra än vad man först kan ana. Jag minns Charta 77 rörelsen väl med sin frontfigur Václav Havel som genom ett under lyckades undergräva den auktoritära statens legitimitet inte enbart i sitt eget land utan dessutom kom att utgöra inspirationskälla för demokrati aktivister i andra Östeuropeiska länder.
Ryska demokrati aktivister i Moskva 2011
med bilder på Václav Havel.
Man kan med fog påstå att Charta 77, som inledningsvis skrevs under av 242 intellektuella (Havel var teater regissör och dramatiker) och demokrati aktivister, och sedan av flera tiotusentals andra, blev ett dokument med väldig moralisk kraft som kom att besegra kommunismen, avvecklade Järnridån, Warszawa Pakten och Berlinmuren.
Ett viktigt ögonblick under Sammetsrevolutionen 1989.
Havel omfamnar Alexander Dubček på en teaterscen
i Prag den 24 november 1989, samma kväll som
hela ledningen för det tjeckoslovakiska kommunist
partiet avgick. Detta var det första gången som
Dubček hade visat sig offentligt sedan han avsattes
och sattes i husarrest 1968 av stalinister inom
kommunistpartiet och med hjälp av trupper från
Warszawa Pakten. Dubček ledde en grupp reformister
inom partiet som strävade efter att öppna upp
landet för politisk frihet och ekonomiska reformer.
Dubček blev parlamentets talman 1990 efter det
första demokratiska valet sedan 1938.
Ett viktigt ögonblick under Sammetsrevolutionen 1989.
Havel omfamnar Alexander Dubček på en teaterscen
i Prag den 24 november 1989, samma kväll som
hela ledningen för det tjeckoslovakiska kommunist
partiet avgick. Detta var det första gången som
Dubček hade visat sig offentligt sedan han avsattes
och sattes i husarrest 1968 av stalinister inom
kommunistpartiet och med hjälp av trupper från
Warszawa Pakten. Dubček ledde en grupp reformister
inom partiet som strävade efter att öppna upp
landet för politisk frihet och ekonomiska reformer.
Dubček blev parlamentets talman 1990 efter det
första demokratiska valet sedan 1938.
Havels kamp handlade om det tjeckiska- och det slovakiska folkens rätt till ett liv i sanning. Att lögn, hat och ledande politikers makt ambitioner inte längre skulle få härska över moralen, samvetet och kulturen. Att politisk populism och dess myter inte längre skulle få dominera det offentliga samtalet.
Vi har mycket att lära av Havel hans kamp för ett liv i sanning. Då som nu. I Storbritannien liksom i Sverige. För mig är Václav Havel är en av de allra största politikerna i Europa efter Andra världskriget.
Vi har mycket att lära av Havel hans kamp för ett liv i sanning. Då som nu. I Storbritannien liksom i Sverige. För mig är Václav Havel är en av de allra största politikerna i Europa efter Andra världskriget.
"Havel för alltid" En banderoll som hänger
på en byggnad vid Václav platsen i
Prag, sedan 17 november 2015,
årsdagen för Sammetsrevolutionen
1989.
årsdagen för Sammetsrevolutionen
1989.
Det mest intressanta i Knotts artikel är hans jämförelse mellan den den offentliga lögnen och de orealistiska utopierna i öststats kommunismen och de som förs fram i Brexit rörelsens Storbritannien.
Om detta skriver Knott bl.a.:
"Brexit Britain is not the Warsaw Pact, of course. To claim otherwise would be an insult to the brave Eastern European dissenters who fought for their freedom, often at great personal cost and even the risk of death. But the conduct and psychology of Brexit have enough totalitarian aspects to make Charter 77 a valuable guide to challenging it."
Boris Johnson, utrikesminister
ledande politiker i lämna
kampanjen och en varm förespråkare
för en hård Brexit.
"The driving motivation of the Charter 77 movement was to resist the rampant falsehoods and ‘alternative facts’ the communist regime propagated to underpin its ideology and preserve its rule. In this respect, the similarities to the blatant lies of the Leave campaign and the sinister slogans designed to deter resistance to Brexit are obvious. ‘Take Back Control’, ‘The Will of the People’ and ‘Crush the Saboteurs’ could hardly be more pseudo-Stalinist had they been lifted directly from George Orwell’s Nineteen Eighty-Four."
Vaclav Havel avled 2011. Han var Tjeckoslovakiens 10 president 1989-1992, och den första presidenten i den tjeckiska republiken 1993-2003. På nyårsafton 1992 delades Tjeckoslovakien fredligt upp i två stater: Tjeckien och Slovakien.
Vaclav Havel (2010) vid den
officiella minnesplatsen
officiella minnesplatsen
för Sammetsrevolutionen
1989 i Prag.
1989 i Prag.
Bild ovan:
Vaclav Havel vid en europeisk konferens 2009.
Etiketter:
Charta 77, Brexit, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Östeuropa, Europa, Europeiska Unionen, Järnridån, Demokrati, EU, anti kommunism, anti nationalism, Paul Knott, Tjeckoslovakien Vaclav Havel, George Orwell, 1984, George Orwells 1984, Warszawa Pakten, Stalinism, Nationalism, Sammetsrevolutionen, Alexander Dubček , Pragvåren, 1968, Invasionen av Tjeckoslovakien 1968,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar