måndag 21 april 2014
Finanisera välfärden med försäkringar
Rickard Murray f.d. chefsekonom på Statskontoret har i Dagens Nyheter skrivit en debattartikel som publicerats med rubrik:
”Att finansiera välfärd med avgifter skulle ge fler jobb”.
Denna artikel är intressant och väcker en rad frågor. Jag vill erkänna att Murrays tankar får mig till att överväga att tänka nytt och våga ifrågasätta mina tidigare värderingar. Murrays har en poäng i sitt resonemang om att det finns en växande efterfrågan av flera centrala välfärdstjänster som det offentliga får allt svårare att tillfredsställa. Detta beror på att det finns begränsningar i hur höga skatter vi kan ha och att denna begränsning plus den höga arbetslösheten gör det allt svårare att finanisera välfärden och klara medborgarnas växande efterfrågan av dessa tjänster t.ex. när det gäller äldreomsorg. SKL (Förbundet för Sveriges kommuner- och landsting) har beräknat att det skulle behövas över 200 tusen fler anställda inom vård- och omsorg under de närmaste tio åren. Dessutom varierar statens och kommunsektorns skatteintäkter på grund av ekonomiska konjunkturer medan efterfrågan styrs av helt andra faktorer och påverkas av andra samhällsförändringar t.ex. medicinska framsteg, ett växande antal äldre och antal barn som födds.
Murrays artikel i DN
Min ryggmärgsreflex är att tjänster inom välfärdens kärna t.ex. vård, skola omsorg skall vara offentligt finansierad. Men att dessa tjänster gärna kan utföras av andra alternativa aktörer som t.ex. ideella organisationer, kooperativ och företag. Men jag måste erkänna att det ligger någonting i Murrays resonemang om försäkringslösningar. Jag har ännu inte tänkt färdigt. Det ska bli intressant att ta emot synpunkter från andra på detta blogginlägg.
Murray skriver bl.a.:
"Den kroniska arbetslösheten och svårigheterna att finansiera välfärdsåtagandena i framtiden är två sidor av samma mynt. Vi efterfrågar allt mer tjänster, och en huvuddel av dessa produceras i den offentliga sektorn. Problemet är att de finansieras med skatt. Går det inte att öka skattekvoten så går det inte att tillmötesgå denna efterfrågan. Och det blir heller inga jobb.
SNS konjunkturråd och såväl TCO som Saco har lyft frågan hur vi ska finansiera välfärdstjänsterna i framtiden. För 11 år sedan behandlade finansdepartementets Långtidsutredning denna fråga. Jag hade då bidragit med en bilaga i ämnet: Alternativ finansiering av offentliga tjänster, SOU 2003:57. Redan då hade Sveriges kommuner och landsting pekat på en ohållbar utveckling: om deras tjänster – skola, äldreomsorg, sjukvård, kultur, fritid, miljö med mera – skulle hänga med utvecklingen av den privata konsumtionen – volymmässigt och kvalitetsmässigt – skulle kommunalskatten så småningom uppgå till 75 procent."
Längre ner i sin artikel fortsätter Murray sin analys och presenterar ett förslag:
"Sänkt krogmoms, rot- och rutavdrag har bidragit till att öka utbudet av tjänster och har mildrat problemet men är marginella bidrag. Efterfrågan på exempelvis god äldreomsorg är däremot långt ifrån mättad. En äldreomsorgsförsäkring, som SNS konjunkturråd föreslagit, skulle kunna bidra till finansieringen av mer och kvalitativt bättre äldreomsorg. Något som också skulle ge fler jobb. Bättre omsorg i sjukvården är också starkt efterfrågat och kunde den finansieras skulle det också ge många fler jobb. Och så vidare.
Ett viktigt men: Att betala ur egen ficka är inte alla förunnat att kunna göra. Det bereder ett fördelningsproblem, som man samtidigt måste lösa. Exempel på en sådan lösning är att man kan få betala mer ju högre inkomst man har innan man når upp till högkostnadsskyddet i sjukvården. Lösningar på andra områden presenterades i SOU 2003:7. "
Murray kan ha rätt. Vi måste tänka nytt och kanske vara beredda att delvis överge den soldiariska finansieringen av våra välfärdstjänster för att klara en växande efterfrågan och effektivit kunna bekämpa arbetslöshetens gissel. Läs gärna hans artikel och tänk till för egen del. Vilka slutsatser drar just du?
Bildkälla: Wikepedia
Bild ovan: En man på ett äldreboende
Bild nedan: Finansminister Anders Borg (M) med statens budget,
Budgetpropositionen, (Statsverkspropositionen,
även kallad Nådiga Luntan).
Etiketter: Dagens Nyheter, DN, Skatter, Skattekvot, Välfärd, Välfärdstjänster, Vård, Skola, Omsorg, Rickard Murray, SNS, SNS Konjunkturråd, Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SACO, TCO, LO, Långtidsutredningen, Konsumtion, Privat konsumtion, Offentlig konsumtion, Statskontoret, Arbetslöshet, Äldreomsorg, Offentlig sektor, Stat, Kommuner, Landsting, Regioner, Rut, Rot, Rut avdrag, Rot avdrag, Restaurangmoms, Krogmoms, Sjukvård, Budgetpropositionen, Nådiga Lutan, Statsverkspropositionen, Anders Borg, Finansminister, M, Moderaterna, SkL, Förbundetför Sveriges kommuner och landsting,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar