Ibland kan bli positivt överraskad av vad man kan finna på Youtube. I går fann jag detta program från skotska BBC där den brittiska analytiska filosofen och den konservativa tänkaren Sir Roger Scruton (1944-2020) går igenom sina tankar om varför vi ska söka efter filosofisk- och andlig skönhet. Enligt Scruton har detta varit en viktig grundpelare för vår västerländska civilisation. Hans program har titel: Why Beauty Matters.
Här kan du se Scrutons program
En första tanke slår mig genast. Att ett program av detta slag skulle vara helt otänkbart att Sveriges Television skulle producera. Och ärligt talat vet jag inte vilken svensk akademiker som skulle kunna presentera ett manus med samma djup, bredd och kunskap om Scruton. Den andra tanken som genast slår mig är en insikt över hur djupt vårt intellektuella förfall har gått. I vår tid är det ytterst få som har kunskap, insikter eller förståelse för vår västerländska civilisationshistoria. Och som överhuvudtaget tänker på vad vi håller på att gå minste om när vi som personer och som samhällsvarelser tappar våra kulturella rötter från antiken, den kristna traditionen och renässansen. Som i Rafaels allegoriska fresk: Skolan i Athen. Där Platon och Aristoteles tillsammans med antikens mest kända filosofer får exemplifiera vårt västerländska kulturarv.
Jag delar Scrutons övertygelse att om vi slutar att söka skönhet och en vad han kallar ”en inre skönhet i tingen och i våra medmänniskor” går vi i existentiell mening förlorade. Och riskerar att sluta vara kulturella- och andliga varelser. Hans program börjar med hans träffsäkra kommentar om man frågade en bildad person i västerlandet fram till mellankrigstiden om vilken mening, vilket syfte som konst, filosofi, arkitektur och kultur hade. Skulle man få Skönhet som svar. Och detta tror jag att han har rätt i. Men att nu är det inte alls så. Vilket Scruton bland annat visar genom att presentera flera exempel på modern konst. Michelangelos kända Pietá skulptur Madonnan och Jesus för Scruton fram som ett exempel på att livets skönhet kan "avslöjas" t.ex. inom konst även när den skildrar djupt tragiska händelser i våra liv som smärta och död. Som här när Maria lyfter upp sin nyligen avlidna son i sin famn.
Scruton tar också upp den moderna arkitekturen som ett exempel på den intellektuella cancer som modernismens flykt från det sköna har för med sig. Här lyfter han fram Poundbery som har, ingen mindre än, Prins Charles som upphovsman. Poundbery är en helt ny by i Dorset som medvetet har utformats efter en genomtänkt estetik där ting i vår omgivning skall inge värden som harmoni, skönhet och omtanke. Och efter en övertygelse om betydelsen av att vi som samhällsvarelser omger oss med ting som får oss att upptäcka skönheten i vår vardag och i våra liv.
Denna tanke från Platon om att vi genom att medvetet söka det sköna blir medveten om det gudomliga och på detta sätt kommer i kontakt med en högre andlig verklighet är central hos Scruton. Han ger några intressanta exempel på detta t.ex. när vi betraktar någons nyföda bäbis och låter oss charmas av dess leende eller när vi blir förälskade och upptäckter att våra känslor för denna person ger oss nya perspektiv på vår egen person, vårt liv och hela tillvaron. Och att vi då plötsligt upplever att våra liv får en ny kraft, allt blir så skönt och att hela vår existens lyses upp i ett "gudomligt" ljus.
Scrutons slutsats om att våra liv, vår kultur och vårt samhälle blir mer mänskligt, mer humant och mer ”verkligt” om vi söker värden som harmoni, skönhet, sanning, existens och mening. Är klockren. I hans författarskap har han tagit upp den analytiska filosofins begrepp för att analysera en rad viktiga samhällsfrågor utifrån hans tankar på skönhet och livets mening i sig. Vilket bl.a. har fått honom att agera sig bland annat i frågor om medicinsk etik, modern stadsplanering och hur utbildning vid universitet bör utformas. Scruton är en tydlig motståndare till dödstraff, dödshjälp, självmord och abort. Vad som kan vara särskilt intressant hos Scruton för oss just nu i den debatt som vårt misslyckande med skydda äldre på särskilda boenden för Covid-19 har fört med sig. Är att han har gått till storms mot det moderna samhällets ungdomskult och ringaktning för äldre och ålderdom i sig. Som han menar genomsyrar politik, kultur, ekonomi och samhällsplanering. I hans program lyfter han fram Rembrandt van Rijns konst som ett exempel på hur man kan skildra ålderdomens skönhet präglat av livet självt.
Oavsett vad man tycker just i dessa frågor är Scruton väl värd att lyssna till och hans böcker kan varmt rekommenderas. Det finns flera andra fördrag av honom att lyssna till på Youtube. I början på detta år gick en stor humanist, en klarsynt tänkare och en stor filosof ur tiden. Scruton avled i januari. Må han vila i frid. Men må hans tankar leva vidare mitt ibland oss.
Illustration överst:
Venus födelse av Sandro Botticelli.
Etiketter: Sir Roger Scruton, BBC, Why Beauty Metters, SVT, Sveriges Television, Sandro Botticelli, Venus födelse, Michelangelo, Madonnan och Jesus, Platon, Aristoteles, Rafael, Skolan i Athen, Pietá, Marcell Duchamps, Poundbury, Prins Charles, Dorset, Corona, Corona pandemin, Covid-19, Rembrandt van Rijn, Jakriborg, Hjärup, Antiken, Renässansen, Konst, Litteratur, Filosofi, Abort, Dödsstraff, Dödshjälp, Självmord,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar