Krispaket och öppna gränser i Europa nu

Ekots Lördagsintervju med vår svenska EU-Kommissionär Ylva Johansson var intresserat och väl värd att lyssna på. Johansson har rätt i sin analys om att Corona pandemin har skapat en ekonomisk- och social kris i Europa som är mycket djupare och som är mer allvarligare både för Sverige som för Europa i stort, än vad finanskrisen kom att bli. Johansson är ansvarig för två viktiga områden i den nya kommission som tillträde för sex månader sedan: frågor som rör EU:s inre och yttre gränser samt migration.

Länk till intervjun med Ylva Johansson 

Innan Johansson blev EU-Kommissionär var hon arbetsmarknadsminister i Stefan Lövens regering. Johansson började sin politiska karriär på nationell nivå som riksdagsledamot för Vänsterpartiet, blev socialdemokrat och kom senare att bli minister i flera (S)regeringar. Johansson är också känd för att ha varit gift med f.d. finansminister Erik Åsbrink (S).  

Erik Åsbrink och Ylva Johansson

I denna intervju för Johansson, med all rätt, fram att erfarenheterna av finanskrisen tydligt visar på att medlemsstaternas ovilja att enas gjorde att insatser som sattes in kom för sent och har visat sig, i efterhand, att de inte var tillräckliga. Johansson har också rätt i sitt konstaterade om att finanskrisen kom att drabba svensk sysselsättning hårt, trots att vi inte hade del i krisen eller dess orsaker, men att dess konsekvenser ändå kom att drabba oss kraftfullt när övriga Europa under flera år inte längre kunde köpa svenska varor och tjänster i samma utsträckning som tidigare. Med all rätt påtalar Johansson att vi bör komma ihåg att c:a 75 procent av vår export går till EU. EU:s olika medlemsländer delar samma öde och påverkas av varandra i betydligt högre grad än vad vi ofta tror.  


En talade illustration om finanskrisen som bl.a berodde på 
ansvarslös utlåning i USA av bolån.

Riktigt intressant blir Johansson när hon utifrån erfarenheterna av finanskrisen påtalar att Corona krisen tvingar Europa till att snabbt kickstarta igång ekonomin. Och man måste ta till ordentligt denna gång och göra detta snabbt. Annars hotas massarbetslöshet och en social katastrof. Den tyska riksbanken uppskattar att 15-20 procent av alla arbeten i Europa är i fara på grund av Corona krisen. Alla anställningar kommer inte att kunna räddas och att det finns vissa varor och tjänster som vi inte bör rädda till vilket pris som helst. För min del finns delar av det alltför billiga flyget inom Europa som vi kan och bör klara oss utan. Det är inte rimligt, verken ur ekonomisk eller miljö synpunkt, att t.ex. kunna flyga till London för några få hundra kronor. Andra exempel är t.ex. polska kolgruvor, tyska stålverk, eller ineffektiv fårskötsel i östra Medelhavsområdet.

 

Irländska Ryan Air en av de mer ökända och största
lågpris bolagen i Europa.

Men Johansson har en viktig poäng i sitt konstaterade om att den svenska diskussionen är märklig. Vi glömmer ofta bort när vi diskuterar EU i allmänhet och nu det gäller EU:s krispaket vilken stor nytta Sverige har av EU samarbetet, ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Johansson har rätt att vi tenderar att vara blinda för detta i Sverige. Jag har kommenterat, i ett tidigare inlägg, denna blinda fläck i svensk offentlighet och den anda av nationell självöverskattning och populism som präglar vår mentalitet ang EU och Europa.

Du kan läsa mitt inlägg här

Jag delar Johanssons uppfattning om att vi nu snabbt måste komma till skott. Men också hennes insikt om att vi alla i Europa sitter i samma båt och att enskilda nationella sidshower skadar oss alla. Dessutom har hon rätt i att nationer i norra Västeuropa som t.ex. Sverige, Tyskland och Nederländerna har resurser på att egen hand, så småningom klara sig igenom Corona krisen, även om det kommer ta längre tid och mer kostsamt än om vi gör det tillsammans. Men att det finns medlemsländer i östra- och södra Europa som inte har förutsättningar för detta. Alltså förespråkar Johansson en europeisk solidaritet som till stor del saknades under finanskrisen. Och hon har rätt i sitt konstaterade om att en sådan är till fördel för hela Europa och nu måste komma på plats.


Välkänd semester vy för många 
svenskar, grekiska Rhodos.


Sedan kan jag personligen acceptera att stora summor ges som regionalstöd och stöd till jordbruk eller turism så länge som dessa medel går till satsningar med en tydlig profil på modernisering och miljöeffektivisering. Och att dessutom resurser för bekämpning av korruption måste tillföras. Även som flera nationer som har varit särskilt utsatta för korruption t.ex. Italien och Grekland gjort stora framsteg i bekämpa finansbrott och annan organiserad brottslighet. Återstår ännu en del att göra mot korruption och dess orsaker både på nationell nivå som på EU nivå.  Folkliga protester mot korruption i nationer som Rumänien, Bulgarien och Tjeckien tvingar flera regeringar att vidta åtgärder. Av EU:s samtliga medlemsländer är det endast i Ungern som utvecklingen under senare år inte går i rätt riktning. Inom EU har införts, trots svenskt motstånd, en särskild åklagarmyndighet som utreder svindel med EU medel som t.ex. jordbruksstöd. Johansson har rätt i sin uppfattning om denna kris kan vi faktiskt utnyttja till något positivt genom att påskynda en miljöomställning som vi ändå måste genomföra inom kort.


Entrén till en polsk kolgruva

Sedan är den diskussion som nu intensivt förts om att dess medel, i huvudsak, skall vara lån eller bidrag är i praktiken ganska meningslös. Först för att de lån kommer att bli aktuella måste få löpa på väldigt lång tid, c:a 70-90 år, vilket gör det reella värdet på dessa på lång sikt inte kommer att vara särskilt intressant. Det andra skället är att Tyskland som under flera årtionden har satt den politiska agendan i Europa, med sin försiktiga ekonomi, nu tillsammans med Frankrike har ensats om att byta spår till en offensiv ekonomisk strategi. Allt utifrån en insikt i Berlin om att utveckling av sin egen ekonomi och sina sociala förhållanden är beroende av att det går bra för Europa i stort. En klok insikt som ännu inte riktigt har nått fram i Sverige. För Tyskland del underlättas förståelsen av att detta faktum genom man är geografiskt placerad mitt i Europa och gränsar till åtta andra medlemsländer plus ESS-medlemmen Schweiz.


Euro sedlar och mynt

Johansson har rätt i sin analys om att Sveriges inflytande och anseende inom EU påverkats negativt av att vi jämt och ständigt säger nej till allt och försöker bromsa och minska förslag till reformer samt förändringar inom Europasamarbetet. Personligen är jag övertygad, vilket Johansson också antyder, att om Sverige, möjligen tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark, säger nej, och lägger in sitt veto, så kommer övriga EU att gå runt Sverige och köra på ändå. Lämna oss utanför. Sverige kommer då att i ännu högre grad än nu att bli en randstat inom EU. Vilket är synd både för oss och EU. För Sverige har en del att bidra med inom EU. Löfven och regeringen är säkert väl medveten om att finanspaketet i stort och dess utformning i praktiken redan har beslutats. Att Sverige får fortsatt behålla sin rabatt på sin medlemsavgift, som strider emot andra princip beslut som har tagits inom EU efter Brexit, skall nog ses som en gåva till Löfven från Berlin, Paris och Bryssel för att han själv skall kunna acceptera förslaget och sälja in krispaketet på hemma plan.

Statsminister Stefan Löven (S)

Sedan tycker jag att Johansson, kommer till en, alltför sen, insikt om att stängda gränser skadar hela Europasamarbetet i grunden. När detta skrivs 2020-06-14, så fyller Schengenavtalet om öppna gränser inom EU 35 år. Jag delar hennes uppfattning om att öppna gränser inom EU har haft en stor del i att Europas tillväxt och sociala utveckling under senare årtionden. Utan öppna gränser så är det troligt att vi ännu inte hade lyckats komma ur finanskrisen verken i Sverige eller inom EU i stort. Men det kan vara värt att notera att Johansson var minister i den regering som 2015 införde gränskontroller och gränshinder emot Danmark. Men visst har hon rätt: Europa måste snabbt komma tillbaka till öppna gränser mellan medlemsländerna inom EU och EES-området. 


Småstaden Schengen i sydöstra Luxemburg där avtalet om 
öppna gränser inom EU skrevs under 1985.

Hennes resonemang om detta kräver att en gemensam migrationspolitik för EU måste till om gränshinder inte senare på nytt skall uppstå, är en klok insikt. Jag delar också Johanssons slutsats, som är Sveriges officiella hållning, att EU:s migrationspolitik måste vara solidarisk och delas av samtliga medlemsländer. Sedan om detta innebär att alla medlemsländer måste ta emot flyktingar eller ej är en annan fråga. Och för mig är detta inte av avgörande betydelse. Kostnader och ansvar kan fördelas på annat sätt. Men visst måste nationer som Spanien, Italien och Grekland får stöd av övriga nationer för klara sin situation på grund av flyktingkrisen. En uppfattning som Sverige hitintills har sagt nej till. Sedan tror jag att Johansson har rätt i att nuvarande gränshinder som har skapats inom Schengen mellan olika medlemsländer på grund av Corona nu kan tas bort. Det är ytterst tveksamt om de längre fyller någon epidemiologisk funktion t.ex. mellan Sverige-Danmark, Norge- Sverige eller mellan Nederländerna och Belgien.    


Gränskontroll i Malmö av ett regionaltåg, Öresundståg, 
från Köpenhamn.

Att Sverige inte litade på att Danmark skötte sin migrationspolitik ang. flyktingar från Mellanöstern, Nordafrika och Asien, under flyktingkrisen 2015, var anledning till Sverige ensidigt införde sin gränskontroll i Öresund. Tillfälliga gränskontroller som ännu består och dessutom har på ett olyckligt sätt kompletterats med ensidiga danska gränskontroller mot Sverige på grund av Corona pandemin. Dessa gränshinder har på ett allvarligt sätt skadat den integration som hade kommit långt i Öresundsregionen bl.a. i from av en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Lyssna till Johanssons vädjan om att öppna gränserna, om att ta ett gemensamt ansvar för Corona krisen och om att införa en gemensam migrationspolitik för Europa. Nu när hon har rätt för en gångs skull.


Svensk gränskontroll vid Öresundsbron

Länk till denna blogg

Etiketter:                                                                                                                    

Europa, EU, Ylva Johansson, Corona, Corona pandemin, Covid-19. 90-tals krisen, Finanskrisen, Schengen, Schengenavtalet, Migration, Migrationspolitik, Flyktingpolitik, EU-Kommissionen, Ekot, Ekots Lördagsintervju, Spanien, Italien, Grekland, Danmark, Österrike, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Belgien, Bryssel, Öresundsbron, Öresund, Öresundsregionen, Schweiz, ESS, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Tjeckien