Sveriges spionage under kalla kriget

Vilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet har utkommit med en ny bok om Sveriges spionage under kalla kriget. Spricker i järnridån, med undertitel: Svensk underrättelsetjänst 1944-92 som är läsvärd. Agrells bok är nominerad till stora fackbokspriset och årets bok om historia.


Agrell är en lämplig författare till en bok av detta slag. Han har en egen bakgrund i den militära underrättelsetjänsten och valde sedan att göra akademisk karriär. Agrell var tidigare verksam som universitetslärare i freds- och konfliktforskning. Agrell har valt att skriva artiklar, böcker, föreläsa och forska om spionage, terrorism och inhämtning av hemligt material samt hur Sverige skyddar sina hemligheter. Under senare år har Agrell varit aktiv i debatten om säkerhetspolitik och om försvarets resurser. Agrell har under flera år framfört en uppfattning att Sverige måste rusta upp och var en av de första i den offentliga debatten som varande för Putins Ryssland.


Agrell blev uppmärksammad för sin kritik mot den Nato ledda insatsen i Afghanistan som han ansåg vara för dyr, ge för dåligt resultat samt ha små förutsättningar att uppnå världssamfundets mål. Agrell förespråkade tidigt att Sverige skulle ta hem sin militära personal.


Du kan läsa om Agrells bok här på förlaget, Historiska Medias, hemsida





Ett torn för signalspaning i regi av Försarets Radio
Anstalt (FRA) i skånska Kåseberga.




Ett viktigt skäl för Agrell att skriva denna bok var att en översiktlig skildring av svenska underrättelsen under det kalla kriget saknades. Ett annat motiv är Agrells önskan att beskriva de relationer som den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten hade med andra länders säkerhetsorgan, inte minst Nato:s medlemsstater, under denna epok. 


Du kan beställa Agrells bok här på Adlibris


Vad som i mitt tycke gör boken extra intressant är att Agrell har fått tillgång till två tidigare hemligstämplade tjänstdagböcker från T-Kontoret, en förgångare till IB och nuvarande Militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST), legendariske chef Thede Palm och en av hans närmaste medarbetare Curt Andreasson.
  


 
Birger Elmér IB:s chef under flera år.




Foto ovan:
Agrell under ett framträdande på
Bok- och Biblioteksmässan 2013.




Etiketter:
Spioneri, Kalla kriget, Signalspaning, T-kontoret, IB, MUST, Vilhelm Agrell, Vladimir Putin,
Nato, Thede Palm, Curt Andreasson, Birger Elmér,  Säkerhetspolitik, Försvarspolitik, Freds- och konfliktforskning, Underrättelsetjänst, Säkerhetstjänst, Kontraspionage, Historiska Media,