Tvinga Socialstyrelsen att dra tillbaka sin broschyr om barnäktenskap

Med all rätt är det många som just nu är väldigt upprörda över Socialstyrelsens broschyr: "Till dig som är gift med ett barn." I denna publikation skildras barnäktenskap som någonting naturligt. Men denna företeelse är verken acceptabel eller laglig.  


Caroline Szyber (KD) riksdagsledamot.

Det hela började med att två av kristdemokraternas riksdagsledamöter Caroline Szyber och Sofia Damm uppmärksammade denna broschyr.

Szybers Twitt 

Nyhetssajten OMNI har publicerat en intervju med Caroline Szyber.

Du kan läsa OMNI:s intervju med Szyber här  


Jan Björklund (L), partiordförande.

Glädjande nog har fler andra sedan följt i Szybers spår. Liberalernas partiordförande Jan Björklund kräver att Socialstyrelsens omedelbart ska dra tillbaka sin broschyr. Ansvarigt statsråd: Barn- Äldre och Jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) uttrycker i en artikel på sin bestörtning. Sent ska syndaren vakna kan jag tycka.




Lena Hallengren (S), statsråd.

OMNIs artikel om Hallengrens kommentar

Expressen har en läsvärd artikel om detta. Där det bl.a. konstateras att:

"Informationsbroschyren "Till dig som är gift med ett barn" vänder sig till människor som nyligen kommit till Sverige och är gifta med barn. 
Där skriver man att barnäktenskap är förbjudet i Sverige och informerar om att barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare räknas som ensamkommande även om de är gifta. 

Men man går även ut med praktiskt information till den som kommer till Sverige och är gift med ett barn, vilket nu väcker stark kritik. I informationsbladet skriver myndigheterna:

"Socialtjänsten kan komma att föreslå att ni inte bor tillsammans under en kortare eller längre period. Syftet är att säkerställa att barnet får det skydd och stöd det behöver och har rätt till." 

Björklund har rätt. Socialstyrelsen måste tvingas att genast dra tillbaka denna skammens broschyr. Men det får inte stanna här. Myndigheterna och deras direkta uppdragsgivare riksdag och regering måste se till att Socialstyrelsen och andra delar av den statliga förvaltningen i sitt arbete inte slirar på laglighet eller vad som kan godkännas utifrån vår moral och kultur.



Foto överst:
Från en uppmärksammad affisch mot barnäktenskap i Nigeria.

Foto nederst:
En flicka i sin brudklädnad. Foto från Indien.

Etiketter:
Barnäktenskap, Socialstyrelsen, Kristdemokraterna, (KD), Socialdemokraterna, (S), Liberalerna, (L), Caroline Szyber, Sofia Damm, Jan Björklund, Lena Hallengren, Integration,  

Hoppsan påsk har någonting med Gud att göra!

I den kristna tidningen Dagen har journalisten och förfataren Marcus Birro skrivit en artikel som är både läsvärd och tankvärd. Birro ställer en fråga som borde vara aktuell hos alla inför påsken. Han frågar oss vad denna helg i egentligen handlar om och varför vi firar Påsk? I sin artikel ställer Birro även en fråga om Svenska kyrkan kan anses vara en kristen sammanslutning om man slutar att tro på mirakel?


Birros debattartikel i Dagen


I sin artikel hänvisar Birro till en artikel av Maria Schottenius  som publicerades i Dagen Nyheter den 26 mars. Där Schottenius för fram en åsikt om att Svenska Kyrkan tycks vilja ta bort tron på mirakel. Utgångspunkt för Schottenius är en radio predikan av Camilla Liv, välkänd präst i Stockholm, där Liv förklarar Jesus bespisningsunder, där en pojkes fem bröd och fem fiskar av Jesus förvandlas till mat som mättar flera tusen människor, med att Jesu ord ska ha startat en social rörelsen som på kort tid lyckades ordna mat åt hans århörare.





Jesus förklaringsunder på berget
Tabor, en målning av Carl Bloch. 


Birro sammanfattar:  


"I hennes ögon var det alltså inte Jesus som gjorde undret, det var en pojke som ordnade en rörelse som gjorde att maten kunde framställas.


Nu är vi i den kristna trons allra heligaste och rotar."


Birro har helt rätt. Den avgörande frågan för oss alla, liksom för vår västerländska civilisation med sina rötter just i den kristna traditionen, är faktiskt vem denna Kristus var och är. Om detta skriver Birro:


"Om han är en helt vanlig människa som med osedvanligt vacker lyskraft och briljans lyckades trollbinda en hel värld och sedan fortsatte göra det, men inget mer, då har vi ingen kristen tro alls. Då kan vi sitta i våra tomma kyrkor och tolka Bibeln hur mycket som helst. Då är Jesus en lögnare och en charlatan som vi bör avfärda med ett leende. Men …


Om det är så att han faktiskt är den han säger att han är, Guds son, om han är Messias och vår frälsare då ligger det något väldigt naturligt och självklart i att han kan göra under, dra ut onda andar, förvandla några fiskar till mat för femtusen människor och återuppstår från de döda. Om han är den han säger sig vara är allt detta inte ens några särskilt märkvärdiga grejer. För Gud är allting möjligt eller hur? "


Birro för fram en viktig poäng i slutet av sin artikel om att den kristna tron bygger, äger sitt existensberättigande, på vittnesmål, på historiska dokument om flera under, en fasansfull plågsam död men framför allt om en UPPSTÅNDELSE.



Marcus Birro.


"För de första kristna, för de människor som även vi bygger vår tro, byggde bekännelsen av Jesus som Kristus på historiska fakta, vad som hänt i närtid. De hade själva sett honom efter det att han dött. Detta är det verkligt centrala i all kristen tro."


Birro avslutar sin artikel med att rikta en direkt fråga till oss läsare:


"Om Svenska kyrkan anser att allt detta är saker man kan tolka som metaforer och bilder frikopplade från en tidigare faktisk verklighet, då är, åtminstone enligt Paulus, Svenska kyrkan, inte en kristen kyrka längre.


Är det ingen som upplever det som tämligen alarmerande?"



Jesus uppståndelse, målning
av Mattihas Grünewald.


Bild överst:
"Ecco Homo", se Denna man, Johannes evangeliet 19:13


Etiketter:
Gud, Jesus, Påsk, Uppståndelse, Under, Svenska Kyrkan, Kristendom , Kristen tro, Marcus Birro, Mirakel, Maria Schottenius, Camilla Liv,    

Transportstyrelsens och regeringes sekretess haveri

Omfattningen om  haveriet inom regeringen och hos Transportstyrelsen om denna myndighets hantering av känsliga personuppgifter och andra handlingar belagda med sekretess börjar klarna. Bifogar här en text i ämnet, med några få mindre korrigeringar, som riksdagsledamot Mikael Oscarsson (KD) har lagt ut. 


I sitt inlägg hänvisar Oscarsson till en artikel som har publicerat av OMNI under rubrik: Säpo varnade om it-skandal – togs inte på allvar .


OMNI:s artikel om Säpo, regeringen och Transportstyrelsen





Anders Thornberg, rikspolischef f.d. Säpochef.


Äntligen kan svenska folket få insyn i det totala haveriet - hela vägen från Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren via statssekreterare Ann Linde (nuvarande EU-mimister), dåvarande inrikesminister Anders Ygeman - ända fram till statsminister Stefan Lövén.


"Säpo varnade om it-skandal – Tog det inte på allvar. Säkerhetspolisens varningar för it-skandalen på Transportstyrelsen var tydligare än vad som hittills framkommit. Men varken regeringen eller Transportstyrelsens ledning förstod faran, visar två tidigare okända dokument som DN tagit del av.
– Man verkade inte ta det hela på allvar, sa dåvarande Säpo-chef Anders Thornberg i ett KU-förhör som hittills varit hemligt för allmänheten.
 
Skrivelsen hade rubriken "Rekommendation om omedelbara säkerhetsskyddshöjande åtgärder". Säpo konstaterade att säkerhetsskyddet inte fungerade och krävde att ”hela eller valda delar” av outsourcingen skulle avbrytas. Redan dagen därpå informerades Justitiedepartementet muntligt av Säpo om framstöten till Transportstyrelsen. Men i KU-förhöret sökte Ann Linde tona ner betydelsen av Säpo-skrivelsen.



Ann Linde (S), EU-minister och
f.d. statssekreterare


Ann Linde sade att hon uppfattade den som en uppmaning att ”pausa” outsourcingen om säkerheten inte höjdes. Hon avvaktade Transportstyrelsens svar och informerade inte inrikesminister Anders Ygeman (S).


Men KU:s utskrift visar att Säpo såg skrivelsen som en ”mycket ovanlig” åtgärd:
”Vi uppfattade att det var trögt, så den 25 november lämnade vi över den här skrivelsen riktad till myndighetsledningen. Det är ganska ovanligt; jag kan inte minnas att vi har gjort det vid något tidigare tillfälle, den var undertecknad av vår operative chef”, sade Anders Thornberg till KU. Trots detta så svarade Transportstyrelsen inte på Säpos brev.


Regeringen förlitade sig på Säpos samarbete med Transportstyrelsen. Men detta gick i själva verket ”trögt” enligt Thornberg. Till slut tröt Säpos tålamod och den 25 november 2015 sände Säpos operative chef Anders Kassman en formell skrivelse till Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren. Inom Säpo ökade samtidigt irritationen över Transportstyrelsens passivitet som innebar att dataföretaget IBM fortsatte flytta it-driften utomlands med personal som inte säkerhetskontrollerats.



Maria Ågren f.d. Generaldirektör
för Transportstyrelsen.


”Trots att vi skickat den här skrivelsen verkade man inte ta det hela på allvar. Det pågick en rad säkerhetsskyddshöjande åtgärder men inte tillräckligt mycket. Men vi bedömde då att att vi behövde prata med generaldirektören, vilket är ännu mer ovanligt än att skicka en skrivelse”, vittnar Säpochefen om inför KU.
 
Ett samtal kom till slut till stånd mellan Ågren och Säpo där de enligt Thornberg ”påtalade allvaret” för Ågren i ett ”väldigt konstigt samtal”.


Men hos Transportstyrelsen ville man ändå inte ta till sig hela budskapet från Säpo. Tvärtom skämtade myndighetens ledning om kontakterna med Säpo. Detta enligt Thomas Bulls intervju med säkerhetsskyddschefen Jens Johansson:”
”De raljerade både kring brevet och senare även om mötet med Säpo”.


Ett år senare, i januari 2017, avskedades Maria Ågren. I juli avslöjade DN att hon erkänt grov oaktsamhet genom att röja sekretessbelagda uppgifter. Först i oktober 2017 hade hela Transportstyrelsens it-drift flyttats tillbaka till Sverige."


Det är bara att hålla med Oscarsson i hans sluts om att:
 
"Sverige behöver en ny regering som har ett funktionssätt som gör att viktig information - som hot mot rikes säkerhet - når fram till såväl statsminister som ansvariga ministrar!"

Mikael Oscarsson (KD), riksdagsledamot.


Etiketter:
Mikael Oscarsson, Stefan Löven, Trasportstyrelsen, Säpo, Ann Linde, Maria Ågren, Anders Ygeman, Dagens Nyheter, IT-säkerhet, Personuppgifter, Sekretess, Outsourcing.    

Putins dödspatruller kan slå till även i Sverige

Sergej Skripal, 66, var tidigare överste i den militära underrättelsetjänsten GRU, men dömdes till fängelse 2006 för att ha lämnat uppgifter till Storbritannien.



Katedralen i Salisbury.


Skripal lämnades ut till England 2010 i en utväxling mot 10 ryska spioner som gripits i USA. Han bosatte sig i småstaden Salisbury sydväst om London.


Nyligen hittades Skripal tillsammans med sin dotter strax efter att de två hade ätit lunch allvarligt skadade på en bänk utanför en pub som de hade besökt. Först var deras hälsoläge livshotade, men troligen går deras liv att rädda. En polis som först kom på plats och förmodligen räddade deras liv genom hjärt- och lugn massage är nu också på sjukhus. Hans tillstånd är ännu akut livshotande. En av ambulanspersonalen som kom på plats uppges också att ha fått allvarliga skador men uppges har inte fått akuta skador och en servitör som betjänat Skripal och dottern uppges också har blivit skadad av nervgas. Hennes skador är dock lindriga.






Ryssland pekar ut Sverige. Ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova pekar ut några andra länder, i träff med internationell media i Moskva, som kan tänkas vara ansvariga för dådet: Sverige, Storbritannien, Slovakien och Tjeckien, med motivering att dessa länder efter Sovjetunionens upplösning köpt mindre mängder av sovjetiska nervgas som användes i  Novitjok- projektet i Sibirien, i forskningssyfte. Vilket är helt riktigt, men beskyllningen är absurd. Inget av dessa nationer har något politiskt eller militärt intresse av att försöka mörda en rysk ex-spion.





Putin i sin KGB uniform.
Fotograferad under sin tjänstgöring
i dåvarande Östtyskland c:a 1980.



Men det har den totalitära Putinregimen i Ryssland. Just om detta har Expressen publicerat en läsvärd ledare under rubrik: Putins mordpatruller hotar också Sverige.



Du kan läsa Expresse
ns ledare här




Tankar går tillbaka till de allra mörkaste åren under den röda terrorn under Josef Stalin strax innan- och efter Andra världskriget. Denna diktator inrättade under kriget en särskild organisation inom en politiska säkerhetstjänsten KGB, СМЕРШ  (SMERSH=Död åt Spionerna) för att avrätta avhoppare, regimkritiker men också västerlänningar, t.ex. journalister, andliga ledare, fackliga ledare etc. som ansågs särskilt obehagliga för Kreml. Flera underrättelseanalytiker i väst har pekar på att det finns tydliga tecken att denna tradition med mördarpatruller som agerar offensivt och aggressivt även utomlands åter har tagits i bruk. Skripal ångar nog djup att avvisade den brittiska regimens erbjudande om en ny skyddad identitet.







SMERSH:s loggotyp





Denna och flera andra likande händelser bl.a. i Kanada och Australien är helt absurda och brott mot all internationell lagstiftning som finns. Just om denna aspekt på Skripal-affären har den förtjänstfulla skribenten Patrik Oskanen publicerat i Hela Hälsingland (sammarbete mellan morgontidningar i Hälsingland) under rubriken: Föreställ er att MI 6 använt kemiska stridsmedel i Ryssland och att Sverige vapen tränat ryssar som begår bombdåd.



Du kan läsa Oskanens artikel här











Foto från BBC:s direkt sändning från underhusets extra insatta debatt ang attacken i Salisbury.


Det är bra att samtliga länder västerländska demokratier ställer upp bakom Storbritannien. Att vår egen, annars så Putin fega utrikesminister, har talat med sin brittiska kollega Boris Johnson är bra. USA.:s helhjärtande stöd välkomnades också. Och det är bra att Margot Wallströn (S) har regerat på ryska påståenden och desinformation om att Sverige kan tänkas vara ansvarig för nervgasattacken i Salisbury och kallat upp den ryska ambassadören till UD. Men trycket måste fortsatt hållas upp mot Putin regimen i väst. Försvarsförmågan måste förstärkas liksom säkerhetsorganens möjligheter att stoppa och förhindra rysk statsterrorism. Och resurser måste byggas upp för att kunna bemöta rysk desinformation genom att vi åter bygger upp ett psykologisk försvar.




Nato medlemskap nu genast tack.









Natos logga med flera av medlemsstaternas flaggor.


Bild ovan:
Kemisk sammansättning på en annan kemiskt vapen, ämnet Tabun.

Etiketter:
Nato, Sverige, Storbritannien, Teresa May, Nervgas, Novitjok- projektet, Salisbury, Patrik Oskanen, Hela Hälsingland,  Expressen, SMERSH, Röd terror, Statsterror, Ryssland, Sovjetunionen Josef Stalin, Vladimir Putin, Sergej Skripal, GRU, KGB; Margot Wallström, UD

I teofobins Sverige

Widar Andersson, chefredaktör för (S) märkta Folket i Norrköping är som vanligt både klok och modig. I en ledare, med rubrik: Då religiös blir ett skällsord, manar Andersson till kamp mot teofobin i det svenska samhället.

Du kan läsa Widar Anderssons förtjänstfulla artikel här

Chefredaktör Widar Andersson (S).

Detta ord betyder egentligen rädsla för Gud, men används ofta i en mer bred betydelse som en term för att beteckna en rädsla för religion eller allt som kan anses utgöra någon form av metafysik. Det är den senare betydelsen av ordet som jag syftar på.

Ann Ekström (S) kunskaps-
och gymnasieminister.


Andersson börjar sin ledare med att förklara regeringens två märkliga pressmöten i frågan, på en och samma dag, med att skriva följande:


"Tisdagen den 13 mars hade religionen socialdemokratin i sitt grepp. På morgonen bjöd statsråden Ardalan Shekarabi och Anna Ekström in till en pressträff där budskapet var att partiet vill förbjuda de cirka 70 religiösa skolorna som finns i Sverige.

Ardalan Shekarabi (S), civilminister.

Vid lunchtid bjöd partiets religiöse ledare Ulf Bjereld in till en pressträff där han - i egenskap av statlig utredare - presenterade förslag på nya regler för hur det 50-tal bidragsberättigade trossamfund som finns i Sverige ska kunna uteslutas från den krets som får dela på cirka 80 miljoner i statsbidrag per år." 

Ulf Bjereld, f.d. kommunist och aktiv inom 

studentmarxismen, professor och ordförande

för Tro och Soldidaritet inom (S).

Widar har rätt i vetenskapens namn, i modernitetens namn, i framstegets namns, i jämlikhetens namn, i idealismens namn, i kollektivets namn, i frihetens namn, i självförverkligandets namn, etc. har religionen aktivitet motarbetas, förlöjligats etc. av flera skäl. En anledning är att allt färre människor i vår tid saknar förståelse och kunskap om kristendom eller religion överhuvudtaget. Då blir allt detta som har med Gud, kors, kyrkor och Jesus något som är okänt och därför upplevs som någonting som är farligt. För att inte tala om änglar, Jungfru Maria och annat katolskt, eller om frikyrkohetens andetal. Bönerrop från minareter blir ett störande element i tillvaron. Ännu mindre förståelse finns då för judendomens religiösa och kulturella regler för slakt och mathållning i Torah (den religiösa lagen, de fem Moseböckerna) eller de kulturella reglerna i Talmud. 

Altarkors i Eslövs kyrka.


Men en annan förklaring är en medveten populism. Om den första orsaken är att beklaga och kan utbildas bort, men när det gäller den ideologiskt förankrade populismen och den anti kyrkliga agendan krävs det mycket mer. Och när detta är orsak tycks faktiskt problemen med att acceptera förekomst av religion öka istället för att minska med utbildning. Här finns, i grund och i botten, en maskerad krigsförklaring emot samhällets traditionella sammanslutningar som t.ex. kyrkor, samfund, familj, grannskap, byalag och andra ursprungliga och opolitiska gemenskaper. Politikerna som inte har skapat dessa sammanslutningar är både avundsamma och rädda för deras livskraft. För både socialister och liberaler är familj och kyrka, ofta, en blind fläck. Medan olika totalitära ideologier anser att dessa företeelser utgör farliga motståndare i kampen om medborgarnas själar och moral. Därför blir samhällets opolitiska och opolitiska gemenskaper ett hinder som måste offras i vägen emot ett kommande världsligt lyckorike. Tala om vidskeplighet och bristande insikt i mänskans möjligheter och begränsningar. 



Fyra generationer kvinnor från samma familj.


Inte minst vår moderna europeiska historia lär oss vilka vidrigheter och övergrepp som denna religiösa blinda tillbedjan till individen eller kollektivet medför. Och då spelar inte så stor roll om det är klassen, nationen, rasen, kulturen, språket, generationen o.s.v. som dyrkas. Ett samhälle utan Gud förhandlar människans möjlighet från att kunna bli ett helgon till att i bästa fall undvika att bli en best. 



Politiska fångar utför ett vägarbete i Serbien 
under slavliknade villkor i sovjetkommunismens 
GULAG-system. 


Dessutom har Andersson rätt flertalet friskolor med religiös grund är kristna. Dessutom finns det några judiska friskolor. Vad det i själva verket gäller är muslimska friskolor. Men det kan man inte säga i religionsfrihetens namn. Och då får kristna och judiska friskolor följa med på köpet. Som tidigare i historien de offras i framstegets- och frihetens namn. Men inte ens muslimska friskolor är problemet, utan det är den politiska ideologin islamism, som för övrigt har lånat in en del av sin filosofi och samhällsyn ifrån europeisk fascism och nazism, som är problemet. Och som med all rätt, liksom kommunism och nazism, kritiseras.   


Sedan är det faktiskt så att Sverige har skrivit under Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna där det tydligt framgår att den stat inte får hindra eller ens försvåra för föräldrar att uppfostra sina barn eller sin politiska, religiösa och kulturella övertygelse. Utan att staten tvärtom en skyldighet att underlätta denna förmedling av värderingar och normer inom familjen.



Ett ukrainskt frimärke som firar 60 års jubiléet  
av Europakonventionen.

Andersson uttrycker detta mycket bättre än jag. Han avslutar sin läsvärda ledare med att skriva följande: 

"Istället för att agera rationellt och sakligt och stänga ner de farligt dåliga skolor och trossamfund som finns så leker man något slags visklekar. Religiös blir täckord för extremism som blir täckord för islam/muslim.

Det är dålig politik."




Heja Widar Andersson!
Tänk om alla sossar var som han.

Synagogan i Malmö.


Foto överst:
Domkyrkan i Lund.


Etiketter:

Friskolor, religiösa friskolor, Widar Andersson, Tidningen Folket, Europakonventionen, Teofobi, Ann Ekström, Ardalan Shekarabi, Ulf Bjereld, (S), Socialdemokraterna, Regeringen, Religion, Religionsfrihet, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, Talmud, Torah, Bönerrop, Minareter,      

Vänsterns alternativa sanning om företag i välfärden

Peje Emilssons, grundare av Kunskapsskolan och en av initiativtagarna till nätverket: Sveriges Välfärdsföretagare har skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter om västerns dessinformation om skolor och andra företag inom utbildning och omsorgerna. Hans artikel publiceras under den träffsäkra rubriken: "Vänstern och vilset väljarna om välfärden."


Här kan du läsa Emilssons artikel i DN


I sin artikel skriver Emilsson bl.a.:


"Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt har under flera år gått i spetsen för en effektiv desinformationskampanj om vinster i välfärdsföretag. Han har drivit Socialdemokraterna framför sig och fått dem att lägga fram ett förslag om att avlägsna privata företag inom välfärdssektorn. Retoriken kring förslaget bygger på den bild Sjöstedt lyckats skapa av att välfärdsföretagare skär guld med täljknivar.



Jonas Sjöstedt (V), partiledare
som med framgått lyckats sprida
en "alternativ" sanning som
välfärdsföretagen. 


Det stämmer inte. Av regeringens förslag  – som nyligen fått mycket stark kritik av lagrådet – framgår det att medelrörelsemarginalen inom skolväsendet under åren 2011 till 2015 varierat mellan 2,6 procent och 5,0 procent – genomsnitt 4,0 procent. Det betyder att skolföretagen som mest haft en marginal på 5 kronor per hundralapp – som sämst 2 kronor och 60 öre. Siffrorna är i stort sett samma för välfärdsföretag inom sociala insatser, vård och omsorg.


Länk till regeringens förslag Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78

Regeringens förslag innebär att den genomsnittliga marginalen kommer att bli 0,3 procent – det vill säga det blir kvar 30 öre per hundralapp. Inget företag kan i längden överleva med en sådan liten säkerhetsmarginal. "



Eurosedlar.

Det är bara till att instämma i Emilssons analys.


Med det är precis just detta man vill åstadkomma utifrån en socialistisk övertygelse om att fria och självständiga individer hotar alla våta drömmar om att skapa ett socialitsikt framtida lyckorike. Trots att historien har lärt oss vad detta leder till när det gäller förtyck, övergrep, likriktning och fattigdom, så lever dessa utopiska drömmar ännu inom den svenska vänstern trots vad händelser och platser som Auschwitz, Pol-Pots dödens fält, massakern på Himmelska Fridens Torg talar om för oss.


Bild ovan:
Friskolan Heden i skånska Höör som drivs i sammarbete
med Svenska Kyrkan.


Etiketter:
Jonas Sjöstedt, Vänstern, Västerpartiet, Skolor, Utbildning, Fria skolor, Skolvalet, Lagrådet, regeringen, Socialdemokraterna, DN, Kunskapsskolan,

Ont om tid för KD

I en intervju i den kristna tidningen Dagen tror Roland Utbult, en enligt mitt tycke en av kristdemokraternas mest sympatiska riksdagsledamöter, att (KD) skall få 12 procent i nästa val. Dagens artikel har skrivit mot bakgrund att partiet i helgen genomförde sina kommun- och landspolitiska dagar i Jönköping.






Du kan läsa Dagens artikel om Utbult här








Det få tecken på att Utbults optimism har fog för sig. Kristdemokraterna har med några få undantag legat under 4 procent spärren under hela mandatperioden och löper stor risk att få lämna riksdagen.
Detta är allvarligt av flera orsaker.





Riksdagens plenisal.




Ur ett maktpolitiskt perspektiv skulle ett fortsatt maktinnehav för Löven och socialdemokraterna med (MP) och kanske även med (V) i regeringen blir en för landet mycket allvarlig konsekvens. Utan KD i riksdagen blir det helt omöjligt att blida en borgerlig regering. En annan följd av ett kristdemokratiskt uttåg från Blasieholmen skulle vara att den kristna humanismen inte längre skulle vara representerad i riksdagen. Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) har i dag ingen ledamot av den kristna gruppen i riksdagen. Centern och moderaterna endast några få.



Jonas Sjöstedt (V), partiordförande.
Blivande minister?




Vår svenska tradition med frånvaro av ett kristdemokratisk parti med inflytande och makt märks inom flera samhållsområden. Socialisterna och liberalerna har fått härja fritt inom familje- och kulturpolitiken. Den sociala- och politiska ingenjörskonsten har släppts lös inom andra områden vilket inte minst våra förslummade bostadsområden i våra förorter bär vittne om. Nato och EU-nojan som fortfarande härskar i samhällsdebatten är tillika med 68-flummet inom skola och socialtjänst är andra exempel på att det behövs ett parti som förstår att vara svensk och europé har med arvet från Aten, Rom och Jerusalem att göra. Och ett parti som förstår varför man måste ta strid för dessa värderingar när socialism, ekologism, kulturradikal liberalism, populism och nationalism hotar vår kultur, vårt välstånd och vår demokrati.



Familjen, en företeelse i samhället som utgör en
blind fläck för liberaler och socialister.




Men partiets allvarliga kris är till stora stycken själv förvållad. En viktig orsak till partiet djupa nedgång är att den utveckling och omdaning av partiet som den mångårige partiledaren Alf Svensson tog initiativ till trots ett hårt inre motstånd medvetet har övergivits under Göran Hägglunds och nu också under Ebba Bush Thors ledarskap. 



Ebba Bush Thor (KD)
partiordförande sedan 2015.


Kristdemokraternas utvecklingsstratregi att blicka bakåt in mot KDS-nostalgi och partiets ursprung har inte betalat sig i väljarkåren. Att återgå till att bli ett exklusivt parti med relevans endast för väckelsekristna och låg kyrkligt aktiva har visat sig vara en oklok strategi. Om partiledningen hade vågat att ta strid mot de grupper inom partiet som motsatte sig Svenssons Europainspirerade tankesätt hade situationen för partiet var ett annat.


Svensson hade en ambition att förvandla dåvarande Kristen Demokratisk Samling till ett brett, idologiskt medvetet, folkligt och allmänborgerligt parti grundad på en kristen inspirerad humanism. Detta med målsättning att bli ett kristdemokratiskt parti av västeuropeiskt snitt. Partiets återgång till KDS-kulturen har skämt bort många allmänborgerliga väljare som är positiva till EU och Nato, förespråkar regionalism, rättigheter för inhemska lokala-, regionala och nationella minoriter och som vill rösta på ett parti som förenar detta med traditionella europeiska värderingar, positiv inställning till en fri marknadsekonomi, humanistiska grundvärderingar och med en aktivism inom social- och kultur politik. 



Alf Svensson (KD).
Partiordförande 1973-2004.
EU-parlamentariker 2009-2014.




Att partiet tänker använda alf Svensson flitigt under detta val kan väcka en del hopp och är i bästa fall ett tecken på begynnande insikt i partiledningen om hur allvarlig krisen är för kristdemokraterna. Men det börjar bli väldigt ont om tid för KD.


Foto ovan:
Roland Utbult (KD)
Riksdagsledamot.




Etiketter:
KD, KDS, Kristdemokrater, Kristdemokraterna, EU, Nato, Alf Svensson, Göran Hägglund, Ebba Bush Thor, Roland Utbult, Kulturradikalism,  Dagen, Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna, Socialisterna, moderaterna, Blasieholmen, Riksdagen,  Stefan Löven,  Miljöpartiet, 1968, Nationalism, Ekologism,

Sveriges spionage under kalla kriget

Vilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet har utkommit med en ny bok om Sveriges spionage under kalla kriget. Spricker i järnridån, med undertitel: Svensk underrättelsetjänst 1944-92 som är läsvärd. Agrells bok är nominerad till stora fackbokspriset och årets bok om historia.


Agrell är en lämplig författare till en bok av detta slag. Han har en egen bakgrund i den militära underrättelsetjänsten och valde sedan att göra akademisk karriär. Agrell var tidigare verksam som universitetslärare i freds- och konfliktforskning. Agrell har valt att skriva artiklar, böcker, föreläsa och forska om spionage, terrorism och inhämtning av hemligt material samt hur Sverige skyddar sina hemligheter. Under senare år har Agrell varit aktiv i debatten om säkerhetspolitik och om försvarets resurser. Agrell har under flera år framfört en uppfattning att Sverige måste rusta upp och var en av de första i den offentliga debatten som varande för Putins Ryssland.


Agrell blev uppmärksammad för sin kritik mot den Nato ledda insatsen i Afghanistan som han ansåg vara för dyr, ge för dåligt resultat samt ha små förutsättningar att uppnå världssamfundets mål. Agrell förespråkade tidigt att Sverige skulle ta hem sin militära personal.


Du kan läsa om Agrells bok här på förlaget, Historiska Medias, hemsida





Ett torn för signalspaning i regi av Försarets Radio
Anstalt (FRA) i skånska Kåseberga.




Ett viktigt skäl för Agrell att skriva denna bok var att en översiktlig skildring av svenska underrättelsen under det kalla kriget saknades. Ett annat motiv är Agrells önskan att beskriva de relationer som den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten hade med andra länders säkerhetsorgan, inte minst Nato:s medlemsstater, under denna epok. 


Du kan beställa Agrells bok här på Adlibris


Vad som i mitt tycke gör boken extra intressant är att Agrell har fått tillgång till två tidigare hemligstämplade tjänstdagböcker från T-Kontoret, en förgångare till IB och nuvarande Militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST), legendariske chef Thede Palm och en av hans närmaste medarbetare Curt Andreasson.
  


 
Birger Elmér IB:s chef under flera år.




Foto ovan:
Agrell under ett framträdande på
Bok- och Biblioteksmässan 2013.




Etiketter:
Spioneri, Kalla kriget, Signalspaning, T-kontoret, IB, MUST, Vilhelm Agrell, Vladimir Putin,
Nato, Thede Palm, Curt Andreasson, Birger Elmér,  Säkerhetspolitik, Försvarspolitik, Freds- och konfliktforskning, Underrättelsetjänst, Säkerhetstjänst, Kontraspionage, Historiska Media,