Sverige hotas också av islamism och antisemitism

Den islamistiska terrorn i Köpenhamn är bara ett av aktuella exempel på en utveckling med ett allt större hot mot västervärldens judiska minoriteter. Köpenhamn, Paris, Ottawa, och Bryssel är endast fyra större städer, av flera andra, som under senaste året har fått uppleva islamistisk jihadist terror.  

Under senare år har man också kunnat notera en utveckling där attack mot judar och judiska mål t.ex. synagogor, barnhem och koscher butiker kombineras med våld emot yttrandefrihet, t.ex. i form av journalister, tidningar, redaktioner, folkvalda församlingar etc.

 

  














Blommor utanför synagogan i Köpenhamn.

Tyvärr är risken för nya attentat runt om i Västeuropa stora.  Detta av flera skäl. Bl.a. för den stora invandring ifrån muslimska länder som skett i flera länder under senare årtionden. Andra skäl är att det i flera länder, t.ex. Sverige, inte har funnits en politiska vilja att ta den pågående islamisering av Europas muslimer på allvar. I Sverige har flera forskare och experter varnat för detta t.ex. välkända namn som Magnus Ranstorp och Magnus Norell. 

En ovilja som också manifesteras i bristande handlingskraft mot politisk motiverad terror från extrem vänster såväl som extrem höger. Det är minst sagt anmärkningsvärt att det i Sveriges nya vänsterregering finns en minister, Mehmet Kaplan (MP), som enligt uppgifter i utländsk media troligen är en organiserad islamist.

Men detta förklarar en del av det offentliga klimat som har försvårat en mer nykter syn på faran av en framväxande islamisering bland muslimer i Sverige.

Under de senaste åren har ett delvis nytt fenomen i detta mörka sammanhang kunnat skönas. Det är att gränsen mellan både politisk såväl som religiös motiverad terrorism och organiserad kriminalitet i flera socialt utsatta förorter blir alltmer flytande. Ungdomar med rötter i Mellanöstern och ifrån Nordafrika sugs upp i olika kriminella gäng för att sedan i allt större utsträckning gå vidare in i terrorism. Ofta har denna ondskans karriär möjliggjorts genom olika radikala muslimska organisationer, islamistiska imamer och ett samhälle som agerat ryggradslöst i form av skola, polis, domstolor, socialtjänst etc.

 

 

Gärningsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein och hans två offer:
Dan Uzan som tillsammans med två danska poliser räddade många
liv i entrén till det judiska  församlingshemmet där en konfirmationsfest
pågick med c:a 80 deltagare, och hans andra offer filmregissören
Finn Nörgaard.

Medan ungdomar av annan etisk härkomst allt oftare sugs upp av politisk extremism vänster- eller höger ut.

Mycket måste göras och det finns enkla men effektiva åtgärder att sätta in som bl.a. har prövats mot etnisk relaterad grov brottslighet i USA och i England. T.ex. att tidigt kraftfullt reagera mot asocialt beteende hos unga som skolk och missbruk. Agera mot föräldrar som inte sköter sitt föräldraskap genom att tidigt ingripa med olika tvångs åtgärder som t.ex. fosterhemsplacering. Förhindra trångbohet genom att begränsa antalet personer per lägenhet och att övervaka att förbudet efterlevs. Andra inslag i sådan medveten strategi för bryta social misär och utanförskap är tydliga krav på att aktivet delta i svensk undervisning och arbetsförmedlingens åtgärder för att få ekonomiskt bistånd eller stöd ifrån andra myndigheter och för att få hyra bostad. I USA har man med framgång prövat att ställa krav på föräldrar att deras barn skall delta i s.k. bussningsprogram som innebär att bryta segregering genom att flytta skolungdom ifrån socialt utsatta områden till skolor i mer välmående områden. 

Vi måste också i Sverige (vilket har diskuterats på regeringsnivå i Danmark)våga ta mod till oss och ta beslut om att börja riva ner och kraftigt förändra nedslitna och socialt eftersatta miljonprogramsområden i våra förorter. Dessa områden som är och alltid har varit en social katastrof utgör en förutsättning för utanförskap, asocialitet och politisk extremism. Denna förnekelse av verkliga samhällsproblem har också medfört en grund för en växande politisk populism och extremism. Sverigedemokraternas framväxt kan bland annat förstås utifrån denna bakgrund.

Mannen som utförde dåden i Köpenhamn var Omar Abdel Hamid el-Hussein. En 22 årig kriminell gangster som nyligen hade avtjänat ett fängelse straff för grov misshandel. Enligt uppgifter i danska medier är det troligt att han radikaliserades dels i fängelset genom islamistiska medfångar, dels genom kontakter med islamistiska organisationer som Hizb ut Tahrir (som är terrorist stämplat i flera länder, men inte i Danmark eller i Sverige). I Danmark har ett förbjud mot denna organisation övervägts vilket nog kommer att införas nu.

En annan möjlig källa till el-Husseins radikalisering kan vara den ökända al-Nourmoskéen på Nörrebro som tidigare har figurerat i flera utredningar och tidvis stått under särskild övervakning från danska Säpo, PET. Det har efter dåden framkommit att PET hade klassat el-Hussein som är säkerhetsrisk och fört upp honom på en särskild övervakningslista.



Skott mot fönster och entrén till den sammankomst i Österbro 
för yttrandefrihet där bl.a. Frankrikes ambassadör och den svenska
konstnären Lars Vilks befann sig. Det var vid detta tillfälle som
Finn Nörgaard sköts till döds. 

Tyvärr verkar det som att det i Sverige saknas politisk och moraliskt mod att börja aktivet bekämpa terroristorganisationer. Varför vi i vårt land är mycket mer flata mot terrorism, än t.ex. Danmark, Frankrike och Belgien, finns det flera orsaker till. Vårt klimat av moraliskt övermod och världsfrånvänd idealism utgör en kultur som inte gynnar realism och handlingskraft mot demokratins fiender. En annan orsak är den starka ställning i vår offentlighet som kulturvänstern med ideal ifrån 1968 års vänsterrörelse har i media, inom kulturlivet och i politik. I denna radikala mylla finns ofta en tredje världen nostalgi, förakt för västvärlden med EU och Nato, ett illa dolt hat mot USA och Israel.  Antisemitism förordas eller möts med överseende vilket inte minns har märkts i från S-ledda styret i Malmö. Efter de tragiska händelserna i Köpenhamn manifesterades detta ytterligare än gång med all oönskad tydlighet i Malmö. Se länk nedan.

Läsa mer:

Malmöpolitikern Giorgettis beklagan på Twitter över att Vilks överlevde

Inlägg om Sveriges kriminella 55 No-Go-Zoner i våra förorter

Inlägg om att Sverige har svag beredskap mot terrorism

Inlägg om Kaplans islamism

 

Bild ovan: Gärningsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein fångad på en

övervakningskamera innan han sticker kniven i en oskyldig medpassagerare på ett pendeltåg.

Bild nedan: Omars våld orgie tog slut utanför sin bostad där han skötts till döds i en skottlossning med en antiterrorist enhet inom den danska polisen.

Etiketter: Köpenhamn, Terrorism, Islamism, Islam, Antisemitism, Omar Abdel Hamid el-Hussein, Norrebro, Österbro, Lars Vilks, Finn Östergaard, Dan Uzan, Magnus Ranstorp, Magnus Norell, Mehmet Kaplan, Mellanöstern, Nordafrika, Hizb ut Tahrir, al-Nourmoskéen, PET, Säpo,  SD, Sverigedemokraterna, MP, Miljöpartiet, S, Socialdemokraterna, Paris, Ottawa, Bryssel, England, Miljonprogramsområden, Förorter,